Meriter

Biografi

Arents, Cornelius, porträttmålare av nederländsk börd, verksam i Stockholm 1611–36. Arents, Arentson, Arent eller Arnold, som han även kallat sig, antogs redan av Eichhorn vara son till den i Sverige 1585 eller 1586 inflyttade Arent Lambrechts (från Emden), vilken förekommer på Vasaslotten som en flitigt anlitad figur- och dekorationsmålare, senast på Stockholms slott, i vars räkenskaper han ännu 1621 återfinnes. Denne Arent var son till den först vid Gustav Vasas hov 1557–59, sedan i Erik XIV:s och Johan III:s tjänst. 1566–72 anställde målaren Lambrecht Riex, även han son till en nederländsk målare, Rijkaert Aertsen i Antverpen, Frans Floris' vän och medhjälpare. A. skulle alltså representera den tredje i Sverige verksamma generationen av den nederländska konstnärs släkten. Om hans konst känner man ännu tyvärr ganska litet. Bureus omtalar i sina almanacksanteckningar, att han 1628 målat hans dotters bild »på koppar med oljefärg» och 1629 hans eget »med 4 cherubim & librisero». År 1632 målade han prinsessan Kristinas konterfej. I Gripsholmsgalleriet finnas otvivelaktigt arbeten av hans hand, ehuru de ännu icke äro bestämda eller ens varit föremål för någon närmare undersökning. Där har emellertid av Eichhorn tillskrivits honom t. ex. Abraham Cronhjorts porträtt. Det bekanta porträttet »Drottning Kristina som barn» hör till dem, som kunna ifrågasättas, vidare porträttet av Nils Eriksson Ryning m. fl. Den enda hittills kända signerade bilden skulle emellertid vara det stora Gustav Adolfs-konterfejet i Västmanlands-Dala nation i Uppsala, framställande konungen till häst vid övergången av Lech. Den väldiga duken (2,84X2,9o), som bär signaturen »Cornelius Arnold fecit anno 1636», tillhör den äldre nederländska och tyska porträttstilen och vittnar så väl om en utomordentlig omsorg i utförandet av dräkten och sadelmunderingen med dess guldstickerier som om konstnärens sinne för det ornamentala och en stiliserande linjeförning. Den klumpiga gråvita stridshästen återges i en stel galoppadställning. Det hela är en stilprodukt efter inlärt schema men är dock av dekorativ helhetsverkan, trots all detaljkonst och trots all dålig medfart och upprepade restaureringar, varigenom t. ex. konungens ansikte nog ger föga av det ursprungliga. Vid ett bestämmande av konstnärens övriga målningar äger man här en given utgångspunkt. Ifrågasättas kan även, om ej ett Uppsala universitet tillhörigt porträtt, återgivande en ung man i hel figur, med plymagerad hatt i handen (Hahrs katalog n:o 203), är ett verk av A.

Författare

A. Hahr.

Källor och litteratur

Källor: C. Eichhorn, Nya svenska studier (1881); O. Granberg, Konsthistoriska studier och anteckningar (1895); A. Hahr, Taflor och skulpturer i Uppsala universitetshus (1906); dens., Studier i Johan III: s renässans, 1—2 (1907, 10); dens., Studier i nordisk renässanskonst, 1 (1913); dens., Västmanlands-Dala nations porträttsamling (Västmanlands-Dala nation. Festskrift 1915); G. Nordensvan, Gripsholm och dess konstskatter (1903); N. Sjöberg-, Svenska porträtt i offentliga samlingar, 2 (1907).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Cornelius Arents, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18776, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Hahr.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18776
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Cornelius Arents, urn:sbl:18776, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Hahr.), hämtad 2024-04-24.