Meriter

Arfvidsson, Ulrica, f. 1734 i Stockholm, d i början av 1800-talet, dotter till vaktmästaren vid generalförrådskassan Erik Lindborg och Anna Katarina Burgin, är utan tvivel identisk med den från det gustavianska tidevarvet ryktbara spåkvinnan »mamsell Arfvidsson»; släktnamnet antog hon efter sin styvfar, mästerkocken vid hovet Arvid Arfvidsson, med vilken hennes mor 1740 gifte om sig.

Biografi

Angående hennes levnadsförhållanden m. m. har man förut varit hänvisad till de svävande uppgifterna i den gustavianska memoarlitteraturen och romantiserade skildringar i Crusenstolpes »Morianen», Jenny Engelkes »Lyckans tempel» m. fl. Mantalslängder, bouppteckningar och kyrkböcker ha dock gjort det möjligt att åtminstone tidvis följa hennes bana. Efter moderns död flyttade hon sålunda i slutet av 1760- eller början av 1770-talet från sitt barndoms- och ungdomshem vid Stora Gråmunkegränd till Lästmakaregatan, där hon bodde omkring ett och ett halvt decennium, levde i goda omständigheter och hade sin glansperiod som spåkvinna. Sedan flyttade hon till Johannes östra kyrkogata, där hon enligt mantalslängden för 1800, den sista, vari hon kunnat anträffas, levde i armod. Hennes senare öden äro obekanta. För sin ryktbarhet och utkomst under Gustav III:s tid hade hon att tacka dels det intresse, varmed spådomskonsten då omfattades, dels sina relationer till de högre samhällsklasserna och ett väl ordnat spionerisystem, varigenom hon, som för övrigt antagligen ägde rätt god allmänbildning, åtminstone emellanåt visade sig vara sannspådd.

I nordiska museet finnes ett från de Hammerska samlingarna kommet, av L. Pasch d. y. i olja målat porträtt av ett medelålders fruntimmer, som enligt sägnen skall föreställa mamsell A., och i arkivet på Sjöholm förvaras här återgivna pennteckning av K. A. Ehrensvärd, vilken återger henne spående i kaffe.

Författare

C. Forsstrand.

Källor och litteratur

Källor: C. Forsstrand, Spåkvinnor och trollkarlar (1913); E. Wallis, Spåkvinnan mamsell Arfvidsson (Ord och bild 1914).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ulrica Arfvidsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18782, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. Forsstrand.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18782
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ulrica Arfvidsson, urn:sbl:18782, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. Forsstrand.), hämtad 2024-04-20.