Lars Arnell

Född:1689-03-25
Död:1742-01-05

Präst, Riksdagsman


Band 02 (1920), sida 237.

Meriter

2. Lars Arnell, den föregåendes son, f. 25 mars 1689, d 5 jan. 1742. Student i Uppsala 11 nov. 1703; disp. 12 juni 1711 över av honom själv författad avhandling och 13 maj 1713 (Deoccultatione scientiarum, pres. J. Steuchius); fil. magister s. å.; företog utrikes resor 1715—21, 1722. V. pastor, i franska församlingen i Stockholm 8 apr. 1721; sekreterare i ecklesiastikdeputationen 1723; tf. kyrkoherde i nyssnämnda församling 1724 (avlade konsistorieeden 10 febr.) samt kyrkoherde därstädes 3 apr. 1725; deltog i samtliga riksdagar 1726–41 och var därunder 1726–27 ledamot av justitie-, bergs-, expeditions-, urskillnings- och ecklesiastik-deputationerna samt av deputationen över ständernas kommission, från 1731 ledamot av sekreta utskottet, 1731 därjämte av expeditions- och urskillningsdeputationerna, 1734 av dessa, be- svärsdeputationen och mindre sekreta. deputationen, 1738–39 av den deputation, som, utarbetade det sekreta bihanget till svaret å sekreta propositionen, och 1740–41 av sekretissime beredningen; medlem av landshjälpsdeputationen 4 aug. 1727–1738 och av slottsbyggnadsdirektionen 18 dec. 1727–1742; förflyttad till Jakobs och Johannes församlingar 23 maj 1728; fullmäktig i ständernas kontor 20 sept. s. å.–1742. Teol. doktor 18 jan. 1732.

Gift 14 febr. 1727 med Johanna Kolthoff, f. 1704, d 1745, dotter till prosten Henrik Kolthoff.

Biografi

Även efter sin disputation stannade A. i Uppsala, kvarhållen av en kondition för Karl Pipers son, sedermera kammarrådet Karl Piper. 1715 anträdde han en utrikes resa såsom preceptor för en baron Cronström. I Paris antogs han såsom privatsekreterare av dennes släkting envoyén D. Cronström och kvarstannade såsom sådan till sin chefs död (1719), delvis motvilligt, då Paris ej var orten för den teologiska utbildning, han ville förvärva. Dylik vann han däremot under en studiefärd till Tyskland år 1722, då han i Wittenberg fördjupade sig i sin vetenskap; där utgav han jämväl en teologisk avhandling. — Som riksdagsman intog han redan tidigt en ansedd och inflytelserik ställning i sitt stånd och delade den där förhärskande motviljan mot hattarnas krigiska äventyrspolitik. Ett uttryck åt denna hans åskådning och särskilt åt hans förbittring över omvälvningen 1738–39 ge några efter den ödesdigra riksdagen nedskrivna, på tyska avfattade »Reflexiones», som förvaras i Uppsala universitetsbibliotek. I 1740 års sekretissime beredning, som hade den viktiga frågan om förhållandet till Ryssland sig anförtrodd, motsatte A. sig alla åtgärder, som vidtogos för det väntade kriget. Uti kyrkliga spörsmål uppträdde han såsom en varm vän av ortodoxin. I justitiedeputationen vid riksdagen 1726–27 stred han emot den föreslagna förklaringen av konventikelplakatet, som avsåg en mildring i dess stränga principer. Såsom präst åtnjöt A. stort anseende. Han intresserade sig ej blott för själavården utan verkade även nitiskt för skolväsendets och fattigvårdens utveckling. Johannes församlings fattighus byggdes på A:s föranstaltande. Likaså var han meddirektör för drottninghuset.

Författare

Erik Naumann.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Exercitium academicum de praeirogativis linguas Svecanas. Upps. 1711. 4 bl., 114, (4) s. (Diss., praas. O. Celsius.) — Strena votiva, quam reverendissimo patri ac dominio, doct. Haquino Spegel... ipsis calendis Januariis, quae in munere archiepiscopatus primas erant, anni MDCCXII submisse, pie et reverenter offert Laurentius Arnell. U. o. o. å. 4: o 2 bl. — Til wälförtient åminnelse effter Kongl. landt-räntmästaren öfwer Upland... hr Johan Lönn, som genom en oför-modelig händelse skildes ifrån denna werlden straxt wid Upsala d. 16 dec. 1713 och til sitt hwilorum beledsagades i Tuna kyrkio d. 23 ejusdem. Upps. u. å. 4; o 2 bl. — Sorge-rijm öfwer... Sweriges rijkes archie-biskop... doct. Haquinus Spegel, då hans döde lekamen med christeliga ceremonier uti Upsala dombkyrckio jordsattes d. 23 maji åhr 1714. I all ödmjukhet framgifne. Upps. u. å. FoJi. 2 bl. .— Memoria secvlaris contro-versiae Magdebvrgensis de theologia hominis irregeniti die XX. Nov. a. MDCXXIL a. M. Andrea Cramero excitatffi et non mvlto post ab ecclesia evangelica decisae observationibvs qvibvsdam theologicis in vsvm prassentis secvli illvstrata. Wittenberg [1722]. 4:o (4), 108 s. (Diss. pro cand. theol., prass. J. G. Janus.) — En christelig lik-predikan, hållen öfwer 13. 14. 15. och 16. verserne af Davids XCII. psalm wid ålder-mannens för thet lofliga slacktare-ämbetet.. . herr Olof Bengtsson Beckmans . .. begrafning och jordefärd uti St. Jacobi kyrkio i Stockholm d. 14. novemb. åhr MDCCXXXII. Sthm u. å. 4:o (2), 114 s. [S. 85—114 innehålla de efterlevandes tacksägelse samt minnesverser.] — En christens bästa witne, särdeles i dödsens dag, korteligen förestält af Jobs boks 16 capitel v. 19., tå klåckaren wid St. Jacobi församling här i staden... Gustaf Brun . . . blef begrafwen uti St. Jacobi kyrkio d'. 5 dec. åhr 1734. Sthm u. å. 4: o 21, (3) s. — Livré de cantiques avec les parties qud y appartiennent & qui se trouvent marquées å la page suivante. 2: e éd., augmentée de plusieurs cantiques, generalement reviie & publiée avec 1'approbation des superieurs. Sthm 1734. 12:6 (4), 304, 392, (20) s.

Handskrifter: Nomina virorum vel dignitate singUlari vel eruditione et scientia illustrium, quos in exteris regionibus videre et cognoscere mihi contigit, addita brevi meritorum atque scriptorum, quse mihi innotescunt, commemoratione. Ab a: o 1716. (KB, Engeströmska saml., C. XVI, 1, 20.) — Reflexiones iiber einige politische Umbstände in Schweden, in Frage und Antwort abgetheilet (UB, sign. F. 258).

Källor och litteratur

Källor: Registr. samt prästeståndets och sekreta utskottets prot., RA; likpredikan över A. av Göran Nordberg 1742; H. Forssell, Minne af erke-biskopen Eric Benzelius d. y. (1893); H. Levin, Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686—1782 (1896); C. G. Malmström, Sveriges polit. historia, 1-2 (1893, 95).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Arnell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18820, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2019-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18820
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Arnell, urn:sbl:18820, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2019-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se