Meriter

3. Margaretha von Ascheberg, den föregåendes syster, f. 9 juli 1671 på Holma gård i Bohuslän, d 26 okt. 1753 på Vittskövle i Skåne.

Gift 26 jan. 1691 i Malmö med dåvarande ryttmästaren, sedermera översten Käll Kristoffer Barnekow.

Biografi

»Grevinnan Ascheberg» — med detta namn nämnes hon alltid, liksom hon också plägade skriva sig »M. v. Ascheberg» — var det yngsta av Rutger von Aschebergs tjugufem barn och det, som tyckes ha ärvt mest av faderns kraft och begåvning. Efter sitt giftermål med den unge ryttmästaren vid pommerska kavalleriet medföljde hon denne på hans upprepade fälttåg i de allierades tjänst; åt den yngste av sina söner berättas hon hava givit livet under Brussels bombardemang 1695. Vid det stora nordiska krigets utbrott hemkallades maken och utnämndes till överste för skånska ståndsdragonerna, vilket regemente han åtog sig att på egen bekostnad uppsätta, men blev under mönstringsbestyren i Kalmar »av en hitsig feber angrepen» — de romantiska berättelser, än lokaliserade till Kalmar, än till mödernegården Gammel-Kjöge på Själland, som låta honom falla i duell, sakna all historisk grund — och avled där 19 dec. 1700 så hastigt, att makan, som från Vittskövle skyndat till sjukbädden, redan i Karlskrona möttes av underrättelsen om mannens död. M. A., sålunda plötsligt berövad mannens stöd, med fyra små barn, med vidsträckta egendomar att förvalta och med de av maken till kronan gjorda utfästelserna ännu icke fullgjorda, visade sig emellertid situationen vuxen. En vecka efter dödsfallet insänder hon till Karl XII en supplik om befrielse från fullgörandet av mannens kontrakt, men trots dettas uttryckliga stipulation, att i händelse av överstens död arvingarna fritogos från ansvar, och trots upprepade hänvändelser till konungen resolverades, att regementet skulle iordningställas, och dess nye överste, Kr. A. v. Buchwaldt, fick order att övervaka verkställigheten. På våren 1702 har hon sitt regemente färdigt för generalmönstringen, hade utsett officerare och med en kostnad av 130 dlr smt per man försett sina dragoner med full mundering och ärligen förtjänt sin minnestecknares lovord över »den drift och omsorg, varmed hon utfört sitt ovanliga arbete, en omständighet, som synes eljest outredlig för ett fruentimber». Regementet tog f. ö. berömlig del i flera av de svenska segrarna under de polsk-ryska fälttågen, vid Pultusk, Fraustadt och Beresina, fick slutligen till chef »lille prinsen», Max av Württemberg, och ändade i fångenskap vid Poltava och Perevolotjna. Överste Barnekow hade som arvegods innehaft Vittskövle, Rosendal och Örtofta i Skåne, Gammel-Kjöge på Själland och de gamla Barnekowska domänerna på Rügen Ralswik och Streu^[1] samt ytterligare ökat denna betydliga egendom med Ugerup i Skåne. M. A. kastade sig med manlig energi och omtanke över skötseln av dessa gårdar och hushållade så väl, att hon ytterligare såg sig i stånd att förvärva flera ansenliga skånska gods, Ellinge, Sövdeborg och Tosterup, av vilket senare hon dock i arv efter sin bror bekommit hälften. Över hennes förträffliga skötsel av de vidlyftiga egendomarna är berömmet enstämmigt, hon höll ordning och skick — belysande för det sätt, varpå hon utfärdade sina order, är en av M. Weibull i Samlingar till Skånes historia (1870) avtryckt kungörelse om fredande av de lindar, hon planterat kring Vittskövle kyrkogård — inrättade skolhus, sjukhus och välgörenhetsanstalter i de underlydande socknarna och var »en verklig husmoder, som höll sitt folk till både gudsfruktan och anständighet». I olikhet mot sin lika förmögna samtida, grevinnan Kristina Piper, förstod hon också att göra sig allmänt avhållen och aktad. Lagerbring, som icke var någon krypande hovmansnatur, betygar hennes »ovanliga fullkomlighet», ett omdöme, »som bör så mycket mindre ogunstigt och illa uttydas, som hela Skånes land vittnar om dess sannfärdighet». En ättling försäkrar, att »i trakten omkring Vittskövle lever alltjämt fru Margareta i folkets minne, hon har där blivit till en sagofigur- ännu kan man få höra de gamla med vördnad tala om 'Askebergskan' och om henne förtälja underbara, faderneärvda berättelser».

Författare

Gunnar Carlquist.

Arkivuppgifter

Av M. A:s papper ha några rester kommit till Lunds universitetsbibliotek med det De la Gardieska arkivet, till vilket överstekammarjunkaren greve Kristian Barnekow, då han 1826 avhände sig Vittskövle, skänkte en samling Barnekowska papper. Ett i Personhistorisk tidskrift 1902 reproducerat porträtt av M. A. förtjänar beaktande vid sidan av det här återgivna.

Källor och litteratur

Källor: C Aulm, Christelig lik-predikan tå . . . fru Margareta von Ascheberg . then 26 oct. 1753... jordfästes uti Witskjöfle kvrcka (1759); T. Ch isarfod, Märkvärdigheter rörande skånska adeln (1847); A. Barnekow Anteckningar om släkten Barnekow (1908); Sigrid Platen, Ett blad ur Margareta von Aschebergs lefnadshistoria (Personhist. tidskr. 1912).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Margaretha Ascheberg, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18867, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Carlquist.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18867
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Margaretha Ascheberg, von, urn:sbl:18867, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Carlquist.), hämtad 2024-04-18.