Gustaf E H Aulén

Född:1879-05-15 – Ljungby församling (H-län), Kalmar län
Död:1977 – Lunds allhelgonaförsamling, Skåne län

Präst, Teolog


Band 02 (1920), sida 439.

Meriter

Aulén, Gustaf Emanuel Hildebrand, f. 15 maj 1879 i Ljungby församling, Kalmar län. Föräldrar: v. pastorn, sedermera kyrkoherden Frans Johan Aulén och Ebba Maria Lovisa Matilda Hildebrand. Avlade mogenhetsexamen i Kalmar 25 maj 1896; student i Uppsala 7 sept. s..å.; fil. kand. 31 jan. 1899; avlade dimissionsexamen 28 maj 1903; teol. lic. 15 dec. 1906; prästvigd i Ljungby 30 juni 1907; företog studieresor till Marburg sommaren 1903, till Berlin, Halle, Marburg, Heidelberg och Paris maj—sept. 1908 samt till London och Oxford sommaren 1914. Docent i teologisk encyklopedi vid Uppsala universitet 18 maj 1907 samt i dogmatik 30 mars 1910; upprepade gånger förordnad att upprätthålla professurerna i dogmatik och moralteologi samt i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi under åren 1908 —12; tf. regementspastor vid Upplands artilleriregemente 15 jan. 1910 samt regementspastor därstädes 12 apr. 1912; professor i systematisk teologi vid Lunds universitet 31 dec. 1913. Teol. doktor 31 maj 1915.

Gift 19 dec. 1907 med Kristine Björnstad, f. 10 sept. 1882, dotter till grosshandlaren Ole Björnstad i Kristiania.

Biografi

Såsom teologisk forskare har A. företrädesvis varit verksam på tvenne olika områden, i det han dels lämnat en rad större och mindre bidrag till den svenska, särskilt den lundensiska teologins historia under 1800-talet, dels i en serie arbeten av dogmatisk-historisk eller rent systematisk art behandlat flera av dogmatikens centralaste spörsmål. I dessa senare skrifter har han särskilt strävat efter en klar fixering av det för den luterska åskådningen specifikt karaktäristiska. I sitt hittills kanske mest betydande arbete, »Till belysning af den lutherska kyrkoidén», har han tillgodogjort sig forskningsresultat från båda de nämnda områdena, i det en särskild uppmärksamhet här ägnats åt den luterska kyrkoidéns vanligen föga beaktade utveckling inom den svenska teologin, varigenom å ena sidan betydelsen av dennas insats klarare än förut framträtt och å andra sidan därifrån bidrag till klarläggande av det evangeliska kyrkoidealets innebörd och riktlinjer för dess vidare utvecklande ikunnat hämtas. Likaså vinner hans i serien »Handböcker i teologi» angående »Dogmhistoria», i vilken framställningen, i motsats till vad i de flesta utländska arbeten av denna art är fallet, förts fram ända till nyaste tid, ett särskilt intresse därigenom, att hänsyn genomgående tagits jämväl till läroutvecklingen och åskådningsbrytningarna inom den svenska kyrkan. — Varmt musikaliskt intresserad, har A. livaktigt deltagit i de senare årens kyrkomusikaliska debatter och även själv framträtt såsom kompositör. Hans melodi till J. A. Eklunds sång »Fädernas kyrka» har inom kyrkliga kretsar vunnit en synnerlig popularitet.

Författare

E. BlLLING.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett och annat från H. Reuterdahls Lundatid. Ur hans brefväxling med C. F. af Wingård, K. F. Dahlgren, J. H. Thomander, Esaias Tegnér, J. P. Mynster och Chr. Molbech (Kyrkohist. årsskr., Ärg. 6, 1905, s. 165—196). — P. Genbergs filosofiska åskådning (Bibelforskaren, Årg. 23, 1906, s. 142—152). — Gamla testamentets psykologi (ibid., Årg. 24, 1907, s. 102—106). — Judarnes religion vid tiden för Jesu uppträdande (ibid., s. liö—121). — H. Reuterdahls teologiska åskådning med särskild hänsyn till hans ställning till Schleiermacher. Sthm 1907. XVI, .272, (1) s. (Akad. avh. f. docentur, Upps.; även utg. såsom Ur kristendomens historia och tankevärld, 4.) — Martin Erik Ahlman 1796 (Kyrkohist. årsskr., Arg. 9, 1908, s. 285—297). — Ett nytt teologiskt program: »modern positiv teologi» (Bibelforskaren, Arg. 25, 1908, s. 329—353). — Den kristna teologiens tolkning af Jesu person. Några grundlinjer till kristologiens .historia. 1—3 .(Verdandi, Årg. 27, 1909, s. 129—146, 177—196, 297—335; även sep. Sthm 1909. 77 s.). — Den kristna tankens tolkning af Jesu person. En blick på den kristologiska utvecklingen intill nutiden. Tre utvidgade föredrag. Upps. 1910. 126 s. [Omarbetn. av'föreg. skrift.] — Sekterism och dogmatisk nihilism (Skrifter tillägn. P. G. Eklund, Lund 1911, 4: o, s. 1—28)/ — Till belysning af den lutherska kyrkoidén, dess historia och dess värde. Upps. 1912. 238 s. (Arbeten utg. med understöd af Vilh. Ekmans univ.-fond, 11.) — Uppenbarelse och historia i den nutida teologien. En studie till dogmatikens läge och uppgift (Bibelforskaren, Årg. 29, 1912, s. 268— 315, 352—383, 428—460; även sep. Upps.. 1912. 120 s.)'. — Försynstrons ställning i det dogmatiska systemet (Bibelforskaren, Årg. 30, 1913, s. 110— 123). — Askesens ställning i det kristliga lifvet (ibid., s. 428—442). — Nattvarden. Något om det förblifvande värdet i den lutherska tankegången (Vår lösen, Årg. 4, 1913, s. 105—108, 120—122). — Ärkebiskop Johan August Ekman (Lunds stifts julbok, 1914, s. 22—28). — Den dogmatiska traditionen vid Lunds universitet. Installationsföreläsning (Bibelforskaren, Årg. 32, 1915, s. 11—26). — Pehr Eklunds Evangelisk troslära (ibid., s. 65—74)". — E. G. Bring såsom teolog (Kyrkl. tidskr., Årg. 21, 1915, s. 26—46). — Nutida brytningar inom den anglikanslka kyrkan (ibid., s. 213—241). — Kyrbomusikkommitténs förslag till Missale, Hymnarium och Vesperale för svenska kyrkan (Kristendomen och vår tid, Årg. 10, 1915, s. 161—165). .— De nya psalmerna i 1914 års psalmboksförslag. Några iakttagelser från dogmatisk och kyrkomusikalisk synpunkt (Vår lösen, Årg. 6, 1915, s. 213—217,1. — Syndernas förlåtelse. Upps. 1915. 31 s. (Sveriges kristl. studentrörelses skriftserie, 49.) — Protestantism och kyrka. Tillika några randanmärkningar till Troeltschs Die Soziallehren der christlichen Kirchen und Gruppen (Bibelforskaren, Årg. 33, 1916, s. 39—57). — Evangelisk kyrklighet. Upps. 1916. 75 s. (Sveriges kristl. studentrörelses skriftserie, 50.) — Koralboksfrågan (Vår lösen, Årg. 7, 1916, s. 197—201). — Kyrkotyp och sekttyp (For kirke og kultur, Bd 23, 1916, s. 397—411). — Lutherdomen och kristenheten (Norsk theol. tidsskr., Aarg. 17, 1916,< s. 289—303). — Syndares frälsare (»Var hälsad, sköna morgonstund». Jultankar af präster i Lunds stift, Årg. 4, 1916, s. 43—50). — Gudsbegreppets anti-nomier (Kristendomen och vår tid, Årg. 12, 1917, s. 40—55). — Reformatoriska motiv inom den senare lutherska protestantismen. Några dogmhistoriska koriturer. Lund 1917. 51 s. (LUÅ, N. F., Avd. 1, Bd 13:5.) — Dogmhistoria. Den kristna lärobildningens utvecklingsgång från den efterapostoliska tiden till våra dagar, Sthm 1917. XV, 362 s. (Handböcker i teologi, 5.) — Luther och kyrkosången (Lunds stifts julbok, 1917, s. 32—42). — Sola fide (Kyrkl. tidskr., Årg. 23, 1917, s. 353—370). — Det nya koralboksförslaget (Vår 1Ö-' sen, Årg. 9, 1918, s. 119—122). — Martin Eric Ahlman och Ebbe Gustaf Bring. En teologisk strid, i Lund på 1840-talet. Lund 1918. 67 s. (LUÅ, N. F., Avd. 1', .'Bd 14: 5; jämte' inbjudn. till teol. doktorspromotion vid Lunds universitets 250-årsjubileum.) — I psalmboks- och koralfrågan (Vår lösen, Årg. 10, 1919, s. 113-—115). — Den kristna tron och det kyrkliga nutidsläget. Sthm 1919. 83 s. (Sveriges kristl. studentrörelses skriftserie, 107.) — Artikeln Schweden, Schwedische Theologie im 19. Jahr-hundert i Haucks Realencyklopädie fur protest. Theol. u. Kirche (1906), artiklar i dogmatiska och dogmhistoriska ämnen i Nord. familjebok, 2:a uppl. (fr. o. m. 1909), recensioner och artiklar i Bibelforskaren, Vår lösen, Sv. kyrkotidn., Lunds missionstidn., Kristendomen och vår tid, Sydsv. dagbladet Snällposten, Stockholms dagblad, Uppåt (1916—173, Sv. dagbladet, Aftonbladet, Lunds dagblad, Nya dagl. allehanda samt artiklar i Sv. biogr. lexikon, diskussionsinlägg vid olika tillfällen, besvärsskrifter m. m. - Utgivit: Bref till Henrik Reuterdahl. Sthm 1915. IV, 185 s.; 1 portr. Musik: Fyra religiösa sånger, Upps. 1910;/ett flertal sånger i Vår samt annorstädes.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 31 dec. 1913 (meritförteckn.), RA; Inbjudning till teol. doktorspromotion vid Upsala universitet d. 31 maj 1915 (1915).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf E H Aulén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18911, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. BlLLING.), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18911
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf E H Aulén, urn:sbl:18911, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. BlLLING.), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se