Meriter

Axelson, Axel von, f. 14 dec. 1729 på Hammarön, Värmland, d 18 aug. 1790 i Stockholm. Föräldrar: överkrigskommissarien Nils Axelsson och Anna Lisa Faxell. Student i Uppsala 24 juli 1746; disp. dec. 1748 (De primordiis et incrementis poéseos svecanse, p. 1, pres. L. Hydrén) och 6 okt. 1750 (De habilitate judicis, pres. J. E. Fick). Auskultant i Svea hovrätt 20 okt. 1750; tf. auditör vid dalregementet 1750 samt tf. auditör vid greve Spens regemente i Stralsund 1752–sept. 1753; e. o. kanslist vid krigsexpeditionen 18 okt. s. å.; auditör vid Västerbottens regemente 9 aug. 1755; erhöll ett års tjänstledighet 11 jan. 1757; fältsekreterare vid armén i Pommern 26 juli s. å.; erhöll assessors titel 8 maj 1759; slottsfogde på Stockholms slott 24 mars 1760; adlad s. å., ehuru adelsbrevet då ej utfärdades; erhöll tyskt adelskap 1761 samt resolution på det svenska adelskapet 12 mars 1762; underståthållare i Stockholm 14 sept. s. å.; ledamot av sundhetskommissionen, av kommissionen angående tillämpningen av förordningen emot yppighet och överflöd 1766 (bet. 23 okt. s. å.–3 nov. 1768) samt en av de deputerade angående tillämpningen av förordningarna rörande yppighet och lurendrejerier 3 okt. 1770 (bet. 9 nov. s. ål.); erhöll adelsbrev 11 dec. 1769; friherre 12 sept. 1772; tf. landshövding i Stockholms län 31 okt. 1782. RNO 1767; KNO 1772.

Gift 28 aug. 1764 med Hedvig Katarina Gerdesköld, f. 16 dec. 1742, d 7 apr. 1773, dotter till presidenten friherre Johan Gerdesköld.

Biografi

A. åtnjöt anseende som en kunskapsrik, duglig och plikttrogen ämbetsman och utmärkte sig särskilt såsom underståthållare i Stockholm. I denna egenskap samarbetade han med den framstående överståthållaren friherre K. Sparre, som varit hans chef även i krigsexpeditionen och där lärt uppskatta hans duglighet saint främjat hans befordran till underståthållare. G. J. Ehrensvärd omtalar, att A. var ifrågasatt till justitiekansler efter J. V. Lilliestråle, då denne 1779 erhöll avsked, men ansågs omistlig på sin förra post. Någon politisk roll spelade han ej. Hans namn har gått till eftervärlden i samband med det då moderna intresset för frimureri, alkemi, mysticism o.s.v. Enligt Schröderheim och andra samtida minnestecknare stod A. i nära förbindelser med den religiöse svärmaren J. G. Halldin och andeskådaren G. Björnram. Under de senare åren av sitt liv tillhörde han hertig Karls med frimureri och mysticism sysslande krets och räknade bland sina umgängesvänner G. A. Reuterholm och K. G. Bonde m. fl. Genom sitt gifte erhöll A. en betydande förmögenhet, som han genom klok hushållning förkovrade. Han ägde bland annat det vackra herresätet Sollentunaholm i Uppland.

Författare

C. Forsstrand.

Källor och litteratur

Källor: Adelsbrevet samt förteckn. över kommissioner före 1800, RA; G. J. Ehrensvärd, Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III: s hof, 1—2 (1877, 78); E. Schröderheim, Skrifter till kon. Gustaf III: s historia (Från tredje Gustafs dagar 1, 1892).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Axelson, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18948, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. Forsstrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18948
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Axelson, von, urn:sbl:18948, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. Forsstrand.), hämtad 2024-04-19.