Meriter

Bæhrendtz, Fabian Julius, f. 15 mars 1849 i Sölvesborg, d 26 febr. 1920 i Lidingö villastad. Föräldrar: andre lantmätaren Johan Ludvig Gottlieb Bæhrendtz och Helena Wickenberg. Studerade vid Sölvesborgs 1. elementarläroverk 1859–66 och vid Karlskrona h. elementarläroverk från 1866; avlade mogenhetsexamen därstädes 8 juni 1870; student i Lund 12 sept. s. å.; fil. kand. 15 dec. 1873; fil. lic. 15 sept. 1877; disp. 19 okt. 1878; fil. doktor 31 maj 1879; företog upprepade studieresor i historiskt och arkeologiskt syfte, särskilt till Stockholm och Köpenhamn. Vik. kollega vid Sölvesborgs l. elementarläroverk vt. 1872 och vt. 1878; vik. adjunkt vid Karlskrona h. elementarläroverk sept. 1874; genomgick provår i Lund ht. 1876–vt. 1877: docent i allmän historia 29 nov. 1878, examinator i statskunskap 15 apr. 1879–29 febr. 1880 och vik. e. o. professor i statskunskap och historia ht. 1879, allt vid Lunds universitet; lektor i historia och geografi samt modersmålet vid Kalmar h. allmänna läroverk 29 maj 1880; ledamot av konsistorium s. d.; lärare i Nisbethska elementarskolan för flickor, sedermera Kalmar elementarskola för flickor 1883–1906; utförde med anslag av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademin arkeologiska undersökningar i Kalmar län 1885–1905; föreståndare för Kalmar läns fornminnesförenings museum å Kalmar slott 4 sept. 1885; inspektor för Kalmar folkskollärarinneseminarium 5 maj 1888–13 mars 1895; stadsfullmäktig 1893–96; förvaltare av under Kalmar domkapitels vård stående kassor 1894–99; medlem av styrelsen för Fröbergska uppfostringsanstalten å Norrgård 1899–1916 samt av styrelsen för Kalmar stifts bibelsällskap 1899; erhöll avsked från lektoratet 16 mars 1914. LSkS 1880; RNO 1898; KorrespHA 1901.

Gift 19 juli 1880 med Ebba Ulrika Slöör, f. 27 dec. 1855, d 20 nov. 1912, dotter till förste lantmätaren Karl Leopold Slöör.

Biografi

Den allmänna och särskilt den politiska historien var B:s huvudämne vid universitetet i Lund. Men det område, där han under och efter sin 34-åriga, högt skattade verksamhet som historielektor i Kalmar gjorde sin största insats, var en annan gren av den historiska vetenskapen, kulturhistorien. Sedan år 1885 var han sekreterare i Kalmar läns tretton år tidigare stiftade fornminnesförening och föreståndare för dess i Kalmar slott inrymda museum, vilket grundats i samband med föreningens stiftande och mycket hastigt växt till en betydande omfattning. Särskilt de arkeologiska samlingarna förstorades av B., så att de nu i svenska provinsmuseer endast torde överträffas av samlingarna vid Lunds universitet. Ett långvarigt, tålmodigt arbete ägnade B. ända till slutet av sitt liv åt insamlande av uppgifter till belysande av länets kulturhistoria ur alla synpunkter och från alla tider. I stor utsträckning anlitade han härför skilda arkiv, men han uppsökte även de spridda monumenten själva i bygderna och utförde flera av goda fynd gynnade arkeologiska undersökningar. Till största delen ha resultaten av detta hans arbete förblivit otryckta, ehuru tillgängliga i fornminnesföreningens och delvis även i vitterhets-, historie- och antikvitetsakademins arkiv. I ortspressen publicerade han emellertid under en lång följd av år kulturhistoriska uppsatser och meddelanden, och vissa av hans ej blott för lokalhistorien utan även ur en vidare synvinkel betydelsefulla forskningar offentliggjordes i mer tillgängligt tryck. Bland de senare torde i första hand böra framhållas hans arbete om Kalmar domkyrka, som utgör en sammanhängande historik över ett av vårt lands mest betydande arkitekturminnesmärken från nyare tid, den äldre Tessins stora katedral, jämte en utförlig beskrivning av byggnaden liksom av dess fasta och lösa inventarier.

Författare

S. Lindqvist.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om Polens första delning jemte Rysslands och Preussens närmast föregående traktater rörande 'detta land. Karlskrona 1878. 160 s. (Gradualavh., Lund.) — Om Sveriges förhållande till Ryssland under konung Gustaf IV Adolfs förmyndarstyrelse. 1—2 (Hist. bibliotek, D. 7, 1880, s. 251—286, 507—530). — Förteckning öfver Kalmar högre allmänna läroverks samlingar af mynt och minnespenningar m. m. 1. Sverige (Redo-görelse för allm. läroverken och pedagogierna i Kalmar stift under läsåret 1883—84, 4: o, s. 1—37). — Kalmar .slott. Beskrifning och historia i sammandrag. Kalmar 1889. (3), 52 s., 1 pl. 4:e uppl. Kalmar 1917. 71, (1) s., 4 pl. — Fynd från den äldre jernåldern i Kalmar län. 1* (Sv. fornminnesfören. tidskr., Bd 7, 1888—90, s. 215—237). — Teckningar ur Kalmar museum. 1*. Kalmar 1890. 4 s., 12 pl. — Kalmar museum. Vägledning för besökande. Kalmar 1892. IV, 80 s. 4:e uppl. Kalmar 1914. 144 s. — Graffältet vid Öfre Alebäck (HA Månadsblad, Arg. 25, 1896, s. 107—132). — Kalmar läns fornminnesförening och dess museum (Meddel. fr. Kalmar läns fornminnesfören., 1, 1898, s. 5—12). — Bronsåldersfynd från St. Dalby i Kastlösa socken, Öland (ibid., s. 22—30). — Fornborgar i Södra Tjust (ibid., s. 47— 54). — Kalmar domkyrkas grafvar och epitafier (ibid., 2, 1900, s. 3—85, 1 karta). — Fasta fornlämningar i Södra Tjust (ibid., 3, 1902, s. 3—24). — Striden om Kalmar år 1611. Föredrag (ibid., s. 66—103, 2 kartor). — Anteckningar om Brömsebro (ibid., 4, 1904, s. 35—73, 80, 4 pl., 2 kartor). — Pesten i Kalmartrakten 1710—1711 (ibid., s. 74—79). — Anteckningar om Kalmar slott, pressens män tillägnade vid publicistmötet i Kalmar d. 17—19 juni-1904. Kalmar 1904. 16: o 24 s. — Kalmar läns forntid (Meddel. fr. Kalmar läns fornminnesfören., 5, 1907, s. 3—56, 78—80, 16 pl.). — Smärre uppsatser af F. B. (ibid., s. 57—77). — Anteckningar om Kalmar domkyrka. 1. Byggnadshistoria. 2. Inredning och lösa inventarier. 3. Tjänstemän (ibid., 0, 1912, s. 7—67, 1 pl.; 8, 1914, s. 5—138, 1 pl.; 10, 918, s. 3—80, 3 pl.). — Kalmar domkyrka. Beskrifning och historia i sammandrag. Kalmar 1918. 74 s. — Talrika uppsatser och meddelanden i ortspressen.

Utgivit: Meddelanden från Kalmar läns fornminnesförening. 1—10. Kalmar 1898—1918.

Källor och litteratur

Källor: Barometern 15 mars 1919; C. R. af Ugglas, En försummad kulturuppgift. Med anledning af en bok om Kalmar domkyrka (Sv. dagbladet 26 sept. 19151.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fabian Julius Bæhrendtz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18977, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Lindqvist.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18977
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fabian Julius Bæhrendtz, urn:sbl:18977, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Lindqvist.), hämtad 2024-04-20.