Meriter

3. Johan Peter Bager, f. 11 juli 1818 i Malmö, d 20 aug. 1888 därstädes. Föräldrar: handlanden Emanuel Bager och Brita Börjesson. Sändes vid fem års ålder till herrnhutiska brödraförsamlingen i Kristiansfeld, varest han under tretton år åtnjöt uppfostran. Anställd å faderns kontor; borgare såsom köpman i Malmö 1846; erhöll upprepade kommunala förtroendeuppdrag; ledamot av borgarståndet 1856–58, 1859–60 och 1865–66 samt av riksdagens andra kammare 1876 och var därunder ledamot av bankoutskottet 1856–58 och av statsutskottet 1865–66; styrelseledamot vid riksbankens lånekontor i Malmö 1863–82; v. ordförande i Malmö stadsfullmäktige 1867–75; ordförande i Malmö hamndirektion 1867–79. RNO 1866.

Gift 28 maj 1847 med Helena Maria Amalia Quensel, f. 29 aug. 1827, d 16 mars 1904, dotter till landskamreraren i Malmöhus län kammarrättsrådet Eberhard Quensel.

Biografi

B. mottog starka religiösa intryck i hemmet och under sin herrnhutiska uppfostran och bevarade genom livet en allvarlig religiös åskådning. Arbetsförmåga, snabbhet i uppfattningen och skärpa i omdömet gjorde hans verksamhet framgångsrik. Sin köpmannabana började han under en period i Malmö utveckling, då ut- och inrikeshandeln med det skånska jordbrukets exportöverskott, särskilt spannmålen, var stadd i ett nästan oavbrutet uppsving. Efter att till en början ha bedrivit sin rörelse i mindre skala, delvis i öppen bod, vidgade han så småningom och i synnerhet efter faderns död 1866 väsentligt sina spannmålsaffärer och inskränkte sig i samband därmed slutligen till grosshandeln. År 1884 drog han sig tillbaka från affärerna, då han besvärades av en tilltagande sjuklighet. I det gamla Malmö var det sed att tidigt taga medlemmarna av stadens gamla släkter i anspråk för kommunala värv. Med sina inflytelserika förbindelser och det anseende, han tillvunnit sig genom sin redbara och lyckliga affärsverksamhet, kom B. snart att tillhöra de ledandes krets, och redan vid trettiåtta års ålder utsågs han för första gången att representera sin stad i riksdagen. Där medverkade han gärna vid lösningen av bank- och finansfrågor och gjorde sin egentliga insats genom ett kraftigt arbete för järnvägsnätets utveckling och särskilt för södra stambanans framdragande till Malmö. Bland övriga frågor, som voro föremål för hans intresse, märkes särskilt religionsfrihetens utvidgande. Vid 1865–66 års riksdag anslöt han sig till P. Muréns fraktion, som ansågs omfatta ståndets mera återhållande element men dock understödde det De Geerska representationsförslaget. I Malmö beklädde B. efter hand de flesta kommunala förtroendeuppdrag, men hans namn är här i överensstämmelse med släkttraditionerna i främsta rummet knutet till hamnens utveckling. Sitt arbete i hamndirektionen började han under den tid, då farbrodern L. I. Bager var dess ordförande och drivande kraft. Jämte sin svåger, sedermera generaldirektören K. G. Beijer — vilken såsom teknisk rådgivare fortsatte att biträda hamndirektionen, även sedan han 1855 lämnat hamningenjörsbefattningen för statens järnvägars tjänst — var han själv den ledande mannen vid det storartade utvidgningsarbete, som utgjorde Malmö svar på beslutet om södra stambanans framdragande till staden och först gav detta beslut dess fulla innebörd. Till den tid, då B. var hamndirektionens ordförande, höra arbeten för genomförande av 1862 års plan för hamnens ombyggnad, utgrävningen av Varvshamnen och Varvskanalen, anläggningen av järnvägsbron över inre hamnen samt uppgörandet av 1875 års utvidgade plan för hamnarbetena. — B. ägde den ekonomiska självständighet, den traditionsbestämda samhörighet med sin stad och den ideella allmänanda, som skapa patriciern. Malmö stad har i rådhuset låtit uppsätta hans byst, modellerad av skulptören Sven Andersson.

Författare

B. BOËTHIUS.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av godsägaren Ernst Bager; nekrologer i ett fler. tal tidningar; Malmö, 1—2 (1914).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Peter Bager, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18983, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18983
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Peter Bager, urn:sbl:18983, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2024-04-24.