Peter Bagge

Född:1743-08-10 – Göteborgs stad, Västra Götalands län
Död:1819-06-13 – Uddevalla församling, Västra Götalands län

Bruksidkare, Kanaldirektör


Band 02 (1920), sida 578.

Meriter

2. Peter Bagge, f. 10 aug. 1743 i Göteborg, d 13 juni 1819 i Uddevalla. Föräldrar: handlanden i Göteborg Peter Samuelsson Bagge och Anna Kristina Busck. Studerade under ledning av informatorer, bl. a. i Lund fr. 1757 (inskrevs i Göteborgs nation 9 maj 1759); arbetade vid skeppsvarvet Viken 1759 och 1760 samt vid den av fadern arrenderade kungsgården Ös kloster från 1760; reste utrikes 1763–64; handlande och fabrikör; erhöll burskap i Göteborg 1767; jordbrukare från 1778 och snart tillika bruksidkare; ledamot i den kommitté, som hade till uppgift att granska de inkomna förslagen till Trollhätte kanals fullbordan, 7 nov. 1793 ; en av de sex direktörer, som skulle handhava aktieteckningen och kanalbolagets bildande 13 dec. s. å.; medlem i direktionen av Trollhätte kanal- och slussverks bolag 1794–1800. Ledamot av patriotiska sällskapet 1788; RVO 1801.

Gift 1) 1768 med Magdalena Beijer i hennes 2: a gifte, f. 1734 (döpt 29 okt.), d 21 sept. 1803, dotter till superkargören Gabriel Beijer och änka efter superkargören Anders Gadd; 2) 1808 med Ulrika Sofia Grentzelius, f. 18 dec. 1785, d 7 nov. 1861.

Biografi

Efter ett par års vistelse vid akademin i Lund och en mångsidig utbildning i hemlandet studerade B. under sin utrikesresa 1763–64 i England, Holland, Frankrike och Danmark dessa länders jordbruk, handel och andra näringar. Hemkommen arbetade han på att omsätta sina utomlands vunna erfarenheter i praktiken utan att egentligen lyckas uppnå några större resultat av sina många försök. Efter att först hava ägnat sig åt handelsyrket utexperimenterade han en metod för rökning av sill i stor skala, vartill han skall hava hämtat förebilden från Yarmouth, och inrättade i Majorna vid Göteborg en fabrik för exploatering därav, varifrån under några år en betydlig export gick till utomskandinaviska länder. Samtidigt härmed företog han, sedan han 1773 därtill erhållit ett särskilt privilegium, med hjälp av införskrivna holländare åtskilliga expeditioner för infångande av nordkaparevalar. B. anlade 1776 i Marstrand ett skeppsvarv, som sedermera flyttades till Kusten vid Göteborg, där det ägde bestånd åtskilliga år efter grundarens död. Snart tröttnade han dock på sin industriella verksamhet, slog sig därefter på jordbruk och inköpte efter hand flera gårdar i Västergötland, nämligen Lund 1778, Såtenäs 1784 och Öne (Önafors) 1782 samt 1790 Nygård, som han till slut ensamt behöll. På alla dessa gårdar förbättrade han avsevärt jordbruket; vid Önafors anlade han allehanda industriella inrättningar, däribland ett 1785 privilegierat järnmanufakturverk.

B:s bestående insats är hans arbete för Trollhätte kanals fullbordan. De under 1700-talet gjorda försöken att öppna en kanalförbindelse mellan Vänern och Kattegatt hade vid 1770-talets slut resulterat i att segelfarten var fri och obehindrad från Vänern till den s. k. Kaveldammen och från Göteborg till nedersta fallet vid Trollhättan. Vid 1790-talets början framkommo åtskilliga projekt att göra den mellanliggande delen segelbar. B., som bodde i närheten och därigenom hade tillfälle att grundligen sätta sig in i kanalförhållandena, framlade anonymt sitt förslag i Göteborgs allehanda 23 juli 1793. Det nya och mest utmärkande i detta var, att arbetets slutförande skulle helt och hållet överlämnas åt den enskilda företagsamheten och det privata initiativet samt att allt samband mellan kronan och kanalen skulle upphöra. För ändamålet borde ett bolag bildas, till vilket de redan färdigbyggda slussarna och all övrig av kronan förvärvad och inköpt egendom skulle överlåtas. B:s förslag mottogs med det allra största intresse, och i dagspressen uppstod en ytterst livlig diskussion därom både med angrepp och försvar. För att granska och jämföra de inkomna förslagen tillsatte K. M:t 1793 en kommitté på 9 personer, i vilken även B. och hans medhjälpare vid projektets utformande, direktören för ostindiska kompaniet William Chalmers, inkallades. Inom kommittén blev B. den egentligt drivande och arbetande kraften, och tack vare den energi, han utvecklade, kunde betänkandet avlämnas redan i början av december. I stort sett gick detta ut på ett tillstyrkande av B:s plan med det undantaget, att den föreslagna abalienationen av kronans egendom, mot vilken oppositionen mest riktat sig, utbyttes mot ett perpetuellt arrende. B. hade även uppgjort förslag till en taxa för uppbärande av slussavgifter och regler för bolagets konstituerande och verksamhet, aktiekapitalets inbetalning och förvaltning m. m., vilka K. M:t huvudsakligen stadfäste vid privilegiets utfärdande 13 dec. 1793. Han blev också en av de av K. M:t utsedda sex direktörerna, vilka skulle leda subskriptionen och bolagets konstituerande. Som ett bevis på det förtroende, man hyste till hans plan, kan nämnas, att det bestämda aktiekapitalet på 250,000 rdr sp. övertecknades mer än två gånger. I den av aktieägarna utsedda styrelsen inträdde också B. som en av de två verkställande direktörer, vilka närmast skulle handhava arbetets utförande. Därvid utvecklade han samma rastlösa energi och vidsynta blick, som han ådagalagt vid företagets igångsättande. Revisionsberättelserna ägna honom också de mest erkännsamma ord för hans flit, kunskaper och outtröttliga bemödande för kanalarbetets drift och fortgång. När kanalen 1800 öppnats för trafik, utträdde han ur styrelsen, och följande år gav Gustav IV Adolf vid ett besök i Trollhättan hans namn åt en av de i bergen insprängda slussarna. — B:s »temperament var koleriskt och sangviniskt. I politiken var han älskare av rätt och sant, äkta patriot, kände och följde Smiths och fleres skrifter. Var i sin levnad och göromål flitig och angelägen om ordning, i sin klädsel ren och simpel över all petitess av moder. I sin religion var han enkel och icke slav av andras fördomar eller prästeortodoxi».

Författare

S. E. Bring.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Wälmenta tankar rörande Trollhätte slussfart (Göteborgs allehanda 1793, N:o 57 (2s/7). Även. i särtryck under titeln: Wälmenta tankar rörande Trollhätte canalfart. Gtbg 1793. 4:o (4) s. — Projekterade bolagsreglor för Trollhätte canal bolaget (Handl. rör. Trollhätte slusswerks arbete, utg. af C. J. Göthberg, 1805, s. 104—13). — Förslag på kostnaden till slussarbetet hösten 1793 (ibid., s. 208—09). — Jämnförelse emellan de upgifne 3: ne pjanerne till Trollhätte canalfartens färdiggörande, ingifwen i committeen (ibid., s. 92—94). — Utlåtande til committeen, författadt på committeens anmodan (ibid., s. 94—104).

Källor och litteratur

Källor: Handskrivna anteckningar av och: om B., tillhörande f. d. rektor Peter Bagge, Stockholm; [Ahlberg], Minne af framlidne herr Peter Bagge (1827); S. E. Bring, Trollhätte kanals historia till 1844 (1911).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Bagge, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19004, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. E. Bring.), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19004
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Bagge, urn:sbl:19004, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. E. Bring.), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se