Meriter

Clemens Gustaf Barthelson, f. 8 febr. 1854 i Frötuna församling. Föräldrar: lantbrukaren Klemens Gideon Barthelson och Bernhardina Frisberg. Genomgick Uppsala katedralskola; avlade mogenhetsexamen därstädes 26 maj 1874; elev vid skogsinstitutet 1 juni 1875–31 maj 1877; extra jägmästare i Vadsbo revir 17 aug. 1877; ägnade sig därjämte åt enskild skogsförvaltning och skötte bl. a. skogarna till Östanå i Uppland, till Forsviks, Sätra och Granviks bruk i Västergötland, de sistnämnda under åren 1877–91, samt till Stora Perstorps och Ribbingsfors gods 1877–98; assistent i Vadsbo revir 2 okt. 1890; statens skogsingenjör 30 dec. 1892; ledamot av Skaraborgs läns skogsodlingsförenings styrelse 21 okt. 1896–1905, då föreningens verksamhet övertogs av skogsvårdsstyrelsen för länet; jägmästare i Enköpings revir 18 mars 1898 och genom tjänstebyte i Vadsbo revir 6 maj s. å.; ledamot av Skaraborgs läns landsting från 1904; över jägmästare i västra distriktet 2 dec. s. å.; ledamot av Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelse 1905–07 och dess ordförande från 1 jan. 1916; ordförande i Halna sockens kommunalstämma 10 sept. 1905; biträdde på uppdrag av domänstyrelsen vid utarbetandet av reglementariska föreskrifter för skogsstaten 1906–07; ledamot av riksdagens första kammare 1908 och har där bl. a. utsetts till ledamot av särskilt utskott; ledamot av den av skogsvårdsstyrelsen tillsatta kommittén för planläggande av en riksskogstaxering 1908–09; äger sedan år 1909 Sätra bruk i Skaraborgs län och bebor den därunder lydande egendomen Halnatorp; sakkunnig angående de allmänna skogarnas i södra och mellersta Sverige vård 16 juni 1911–17 dec. 1915; ledamot i styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt 29 okt. 1912; förordnad att som sakkunnig biträda vid utredningen angående förändrad bokföring för statens domäner 7 nov. 1913; ledamot i styrelsen för svenska skogsvårdsföreningen 21 mars 1916, i styrelsen för tuberkulossjukhuset på Ekeberg 20 sept. s. å. samt i skogssällskapets lokalstyrelse för Skaraborgs län 19 nov. s. å.; erhöll avsked från överjägmästarbefatthingen 7 febr. 1919. RVO 1903; RNO 1912.

Gift 9 sept. 1884 med Anna Wallin, f. 16 juni 1861, dotter till bruksägaren Vilhelm Wallin å Sätra bruk.

Biografi

B. har såväl i sin tjänst som i en omfattande enskild verksamhet gjort sig känd som en praktisk och skicklig skogsman. När han kom ned till Vadsbo revir, förvaltades detta av jägmästare V. Wilke, en från Tyskland inflyttad framstående skogsman. Denne använde sig i stor utsträckning av tyskt tallfrö vid skogsodlingar, men det visade sig snart, att de tyska plantorna lätt blevo utsatta för sjukdomar, de »schyttade». B. byggde därför omkring 1880 en egen fröklängningsstuga vid Sätra för klängning av inhemskt skogsfrö. Som jägmästare i Vadsbo revir och ännu mer som överjägmästare i västra distriktet har han kraftigt verkat för en ekonomisk skötsel av statens skogar och infört, att staten i största utsträckning levererar sitt virke från skogarna upphugget och framfört till stationerna. I mycket hög grad har han vidare intresserat sig för lövskogsskötsel och hagmarksvård, varom de vackra björkskogarna vid Forsviks och Sätra bruk bära vittne. Synnerlig omvårdnad har han också ägnat aspen; de enda skötta aspbestånden i vårt land finnas vid B:s egendom Sätra bruk, där de på kort tid nå hög produktion. — B. har vid sidan av sin tjänst och sin enskilda verksamhet i växande utsträckning tagits i anspråk för officiella utredningsarbeten samt skogsvårdsarbete i länet och riket; därjämte ha många kommunala och politiska uppdrag anförtrötts åt honom. I riksdagen, där han anslutit sig till första kammarens nationella parti, har han helt naturligt med särskilt intresse följt skogshushållningen berörande frågor och även väckt flera motioner i dylika ämnen. Slutligen har han kraftigt bidragit till skogshögskolans tillkomst och organisation.

Författare

Gunnar Schotte.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Virkesförsäljning medelst utrop i af slag (Tidskr. f. skogshushålln., Arg. 8, 1880, s. 237—240; ref. efter tysk uppsats). — Rörande den finansiela omloppstiden (enligt studier i tyska skogsliteraturen) (ibid., Arg. 9, 1881, s. 103—116). — Kulturmetodens inflytande på tallens afkastning (ibid., Arg. 11,'1883, s. 10—22; ref.). — Är plantering af tall med bara rötter en kulturmetod att rekommendera? (ibid., s. 108—115; ref.). — Något om skörden af barrträdsfrö (ibid., Arg. 13, 1885, s. 125—137). — De kejserliga ryska statsskogarnas förvaltning (ibid., Årg. 14, 1886, s. 111—119; ref.). — Virkesafkastningens tillgodogörande i södra Sveriges skogar (Skogsvårds-fören. tidskr., Årg. 6, 1908, s. 337—349; föredrag). — Lagförslaget om fridlysning av kottar, bär m. m. (ibid., Årg. 14, 1916, s. 194—204; föredrag). — Skogsvård och skogsförvaltning. Enligt de skogssakkunnigas för södra Sverige betänkande (ibid., s. 447—459; föredrag). — Smärre uppsatser i Skogsvännen (1885, 1887, 1901), riksdagsmotioner m. m.

Källor och litteratur

Källor: G. Elgenstierna, Sv. släktkalend Örnberg, Sv. slägt-kalender för år 1886. Källa: H. Samzelius, Jägeristaten (1915).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Gustaf Barthelson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19083, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:6395:Gunnar Schotte].), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19083
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Gustaf Barthelson, urn:sbl:19083, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:6395:Gunnar Schotte].), hämtad 2024-04-26.