Meriter

Starbus, Pieter, f 18 jan (gravsten), dp 23 jan 1648 i Stolp, S:ta Maria, Pommern (nu Slupsk, Polen), d 25 febr 1718 i Sthlm (bou 1725:128, SSA; begr 4 mars 1718 i Sthlm, Jak o Joh). Fader: klensmeden Hans S. Möjligen gesäll hos bössmeden Cornelis Coster, Utrecht, bössmed o mästare i Amsterdam 84-86, inkallad till Sverige 86, erhöll kontrakt med Krigskoll om undervisn o tillverkn för kronans räkn 17 dec 87.

G m Maria Coster, dp 11 mars 1655 i Utrecht, Jacobikerk, d 1728 (bet för klockor 11 april i Sthlm, Ty), trol dtr till bössmeden Cornelis (Cornelius) C o Susanna Peters.

Biografi

Mycket litet är känt om S:s tidiga utbildning och verksamhet. Ett rimligt antagande är att han lärt sig klensmidets grunder av sin far, men sedan lämnat födelsestaden Stolp. S:s hustru var högst sannolikt dotter till den berömde bössmeden i Utrecht Cornelis Coster, vilken hade en dotter Maria född 1655 (jfr att S:s och hans hustrus äldste son hette Cornelius). Om så var fallet, kan S åtminstone under någon tid ha arbetat i svärfaderns verkstad. När han 1686 uppmärksammades av svenskarna, hade han varit mästare med framgångsrik verkstad i Amsterdam i två år.

Det var på Karl XI:s eget initiativ som S inkallades till Sverige. Kungen lät meddela sitt sändebud i Haag, Nils Gyldenstolpe (bd 17), att han genom översten Nils Strömberg fått veta att det i Amsterdam, vid Warmgaten, skulle bo en "snäll böss-makare Starbus benämnd, vilken torde sig övertala med åtta eller tio goda gesäller att flytta hit in i vårt rike" (Karl XI till N Gyldenstolpe 2 aug 1686, Hollandica, vol 144, RA). Efter förhandlingar och ett flertal skrivelser fick Gyldenstolpe till stånd en överenskommelse med S, trots att dennes energiska krav på en rustkammarbefatt-ning inte kunde tillgodoses. En växel på 1 000 floriner översändes och utbetalades till S i Amsterdam.

S anlände sjövägen till Sthlm i början av juni 1687. Med honom på skeppet fanns hans hustru och deras söner. Kungen beviljade S tillstånd att tullfritt få införa lås, pipor och annat material han behövde för sitt hantverk, nio plankor av valnöt Ull pistol- och bösstockar, samt färdiga bössor och pistoler. Överståthållaren Kristofer Gyllenstierna (bd 17) hade fått k befallning att utse lämpliga verkstads- och bostadsutrymmen åt S. Dessa låg på västra Helgeandsholmen, där flera av hovets hantverkare bodde och arbetade. På tomten hade även hovslagaren Magnus Bottiger sin verksamhet, och med honom delade S troligtvis smedja.

Efter några månader var S installerad. Enligt kontrakt med Krigskollegium skulle han "förkovra" manufakturerna, närmare bestämt den halvt industriella tillverkningen av armévapen, genom att utbilda lärpojkar från vapenfaktorierna. Dessa skulle sedan återvända dll faktorierna och där omsätta sin kunskap. Först i sjätte och sista paragrafen av kontraktet omtalas villkoren för S:s egen tillverkning, dels av gängse armémodeller, dels av sådant som inte tillverkades vid faktorierna, för vilket han skulle få särskilt betalt. S är således, liksom den ungefär samtidigt inflyttade bössma-karen Daniel Roloff, ett tidstypiskt exempel på hur utländska hantverkare inkallades för att bibringa sv lärlingar kunskap som tidigare ej funnits i riket. I S:s fall var det framför allt hans kunskaper i flintlåskonstruktion man eftertraktade. Till hans tidigaste uppdrag hörde att utföra muskötlås som skulle användas som modell vid faktorierna.

S tycks ha uppfyllt förväntningarna på ett föredömligt sätt. Av en skrivelse från Krigskollegium till K M:t efter hans död framgår att man var fullkomligt nöjd med hans goda och flitiga undervisning, som då hade pågått omkr 30 år. Med jämna mellanrum skrevs nya gesäller in, och efter några år skrevs de ut som utlärda. Bland de personer som med säkerhet arbetade i S:s verkstad var sönerna Cornelius S och Pieter S (d y).

Utöver armémodellerna omfattade S:s egen tillverkning särskilda uppdrag från kungligt och privat håll. I stilistiskt och tekniskt avseende var han "en fullgod representant för det högtstående västeuropeiska bössmidet i fransk stil" (Lenk 1935, s 153), som han i en något förenklad form införde i Sverige. Verkstaden drevs vidare efter hans död, och levererade långt in på 1700-talet både modeller och ett stort antal kommissvapen.

S:s liv förflöt av allt att döma lugnt. Han och hans hustru hade under åren i Holland fått fem söner och i Sverige fick de fy- ra döttrar. Fyra söner och en dotter uppnådde vuxen ålder. Småningom blev hans hälsa vacklande. Trots krigsår och sjukdom blev dock S en förmögen man. Bland de dyrbarheter han lämnade efter sig märks en ring med nio rosenstenar, guldkedjor och ringar samt silver. I kvarlåten-skapen fanns också ett antal biblar och andaktsböcker på tyska, franska och holländska. S:s begravning 1718 hörde till de ståtligaste i Jakobs kyrka i Sthlm detta år.

S har efterlämnat en lång rad pistoler och gevär av hög kvalitet. Bland dem skall framför allt framhållas ett par hjullåspisto-ler som tillhört Karl XI, nu på Skokloster, samt ett garnityr bestående av en bössa och ett par pistoler i T0j husets i Khvn samlingar, vilket troligen utgör S:s mästerstycke. S är också representerad i bl a Livrustkammaren och Armémuseum.

S:s son Johan S (1679-1724) gick enligt uppgift i lära hos Martin Mijtens (bd 25) och David v Krafft (bd 21) samt arbetade åren kring 1700 som medhjälpare åt målaren Jacques Foucquet vid Sthlms slotts inredning. Troligen 1702 påbörjade han en längre studieresa, under vilken han kan beläggas ha besökt Paris och Venedig. Han tycks ha ägnat sig åt ambitiösa studier, förmodligen delvis inriktade på historie- och dekorationsmåleri, men också porträtt samt miniatyrkonst. Efter hans hemkomst fanns föga efterfrågan inom de förstnämnda områdena. Hädanefter arbetade han så vitt man känner till uteslutande som porträttör, dels självständigt, dels som medhjälpare till Krafft, till vars stil han tydligt ansluter. Till S:s mest kända verk hör porträtten av Stanislaw Leszczynskis familj (1712) samt de tillsammans med Krafft utförda porträtten av Karl XH:s generaler (1717). Nämnas kan också hans framställning av Vilhelm Mauritz v Post, som återger en sminkad sprätthökstyp som var ovanlig i den karolinska porträttkonsten. - S är representerad bl a i NM, Västerås konstmuseum, Vibyholmssamlingen, Sine-brychoffska samlingen, Hfors, samt Museo Civico e Pinacoteca i Asti, Italien.

Författare

Kåa Wennberg med bidr av Merit Laine (Johan S)

Källor och litteratur

Källor o litt: J Alm, Eldhandvapen, 1: Från deras tidigaste förekomst till slaglåsets allm införande (1933); A Hoff, Dutch firearms (1978); T Lenk, Flintlåstill-verkmens införande i Sverige: personhist bidr (Rig 1935); dens, Flintlåsullverkn:ens införande i Sverige: armémodellerna (KFÅ 1937); dens, Karl XH-minnen i Dresden (Livrustkammaren, 2: 2, 1940); G Malmborg, Sthlms bössmakare (1936); K Wennberg, Sv gevärssmeder (1982); dens, P S d ä: en k bössmakare o hans familj (Meddel från Armémuseum 1989); dens, Sv böss- o pistolsmeder (1989); dens, Sv pistoler från 1700-talet (1996); dens, Eldhandvapen ur Kulturens samkar (1996). -Johan S: RJosephson, Göran Josuae Adelcrantz o den karolinska prakten (KFÅ 1961); R-A Weigert o C Hernmarck, Les relations artistiques entré la France et la Suéde 1693-1718: Nicodéme Tessin le jeune et David Cronström: correspondence (1964); B v Malmborg, Sv porträttkonst under fem århundraden (1978); SKL o där anf litt.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pieter Starbus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20034, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kåa Wennberg med bidr av Merit Laine (Johan S)), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20034
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pieter Starbus, urn:sbl:20034, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kåa Wennberg med bidr av Merit Laine (Johan S)), hämtad 2024-04-25.