Meriter

Stenström, Axel Walter, f 16 aug 1881 i Målilla, Kalm, d 26 juli 1926 i Södertälje (enl db för Sthlm, Matt). Föräldrar: apotekaren Axel Fabian S o Olivia Ingeborg Abrahamsson. Mogenhetsex vid H a l i Gävle 6 juni 00, farmacie kandidatex vid Farmaceutiska inst i Sthlm 5 sept 04, inskr vid StH 1 febr 06-ht 07, teaterkritiker i Tyskland 08-10, medstiftare av Andels-fören Skådebanan u p a 10, sekr o verkställande led av styr 13-17, VD från 17, allt i Skådebanan, red o utg av tidn Ridå 10-13.

G 1) 28 sept 1912 (-22) i Köping m Elsa Matilda Sofia Wijkman, f 2 nov 1885 där, d 19 aug 1980 i Sthlm, Hässelby, dtr till häradsskrivaren Gustaf Magnus Vilhelm W o Eugenia Elisa (Lissa) Eneqvist; 2) 19 dec 1922 i Sthlm, Gust Vasa, m Hildur Elise (Lisa) Isaksson, f 3 juni 1896 i Överluleå, Nb, d 21 mars 1978 i Sthlm, S:t Göran, dtr till hemmansägaren Isak Andersson o Kajsa Brita Ek samt omg Gidhe.

Biografi

Walter S intresserade sig tidigt för teater. I syfte att studera de nya regissörernas arbete tillbringade han ett par år i Tyskland och Österrike, där han också var verksam som teaterkritiker. I Tyskland mötte han den nyväckta folkteaterrörelsen och engagerade sig för Freie Volksbühne, en organisation som grundats 1890 av den socialdemokratiska journalisten Bruno Wille med målet att sprida konsten till hela folket. Idén var ett abonnemangssystem enligt vilket medlemmarna fick biljetter till reducerat pris till ett visst antal utvalda föreställningar. En förutsättning för att nå en bredare publik var framväxten av en ny naturalistisk repertoar med socialt innehåll och motiv från arbetslivet. Organisationen arrangerade också egna föreställningar av dessa pjäser.

Till följd av politiska motsättningar splittrades senare rörelsen, men den utvecklades med tiden till en bred organisation med stor publikanslutning, och S påbörjade efter hemkomsten en intensiv kampanj för bildandet av en motsvarande sv folkteater. Våren 1910 inbjöds allmänheten till ett möte i Sthlm för att dryfta "frågan om ett teaterföretag i folkbildningssyfte". Mötet var tillkommet på initiativ av en kommitté som tillsatts tidigare s å och som förutom S själv bestod av bl a riksdagsmännen Edvard Wavrinsky och Knut Kjellberg (bd 21), skådespelarna Ernst Norée (bd 27) och Ivan Hedqvist (bd 18) samt medarbetaren i Social-Demokraten Johan Coldén. Mötet besöktes av såväl Hjalmar Branting som prins Eugen.

Redan ett par år tidigare hade även i Sverige frågan om "att ge teatern åt folket" diskuterats i olika sammanhang, och några försök hade gjorts. Hjalmar Brantings hustru Anna, verksam som teaterkritiker under signaturen René, drev 1907-08 tidskriften Skådebanan. Arbetarrörelsen hade kommit i kontakt med teatern genom den framväxande Folkets hus- och Folkets parkrörelsen, som från 1900-talets början gav teaterföreställningar. Skapandet av en fast publikorganisation var dock S:s egen idé, som inledningsvis mötte mycket motstånd både från teatrarna och i pressen. Det första namnet, Andelsföreningen Folkbildningsteater, illustrerade syftet med företaget. Det egentliga bildandet skedde på ett möte i maj 1910 då Andelsföreningen Skådebanan u p a konstituerades, med S som sekreterare och med målet "att inom vårt land bereda för- eningens medlemmar rikliga tillfällen att med ringa kostnad komma i åtnjutande av teaterkonst".

Verksamheten betraktades med stor skepsis och först i mars 1911 kunde man erbjuda medlemmarna den första föreställningen, Strindbergs Mäster Olof på Dramaten. Denna och följande föreställningar blev dock framgångsrika och föreningen fick ett avtal med Dramaten om att abonnera minst en föreställning i månaden. Fler avtal med teatrar i Sthlm kom till stånd, och följande vinter reste S runt i landet och bildade lokalkommittéer. På våren gjorde Skådebanan sin första turné, det skedde med Allan Rydings sällskap, en välkänd teatertrupp. Till abonnemangsföreställningarna och landsortsturnéerna fogades, som en tredje viktig del av verksamheten, så småningom friluftsföreställ-ningar på somrarna. Därmed fullföljde man en europeisk tradition av stora folkföreställningar som ett led i upplysnings-och bildningsarbetet. Skådebanan engagerade sommaren 1911 ett eget sällskap under ledning av Victor Sjöström (bd 32), som gjorde en friluftsturné med föreställningar av Ibsen och Shakespeare. P g a ekonomiska svårigheter blev sommarturnéerna därefter sporadiska, men ett antal gjordes under 1910-talet i samarbete med Folkparkernas centralorganisation, som hade en omfattande turnéverksamhet med egna sällskap.

Under sitt första decennium hade Skådebanan en tydlig inriktning på arbetar-publiken. De största medlemsgrupperna utgjordes av verkstadsarbetare och kontorsbiträden, och medlemskap beviljades endast personer med årsinkomst under en viss gräns. Bakom verksamheten stod emellertid liberaler med folkbildningsambitioner, socialdemokratiska riksdagsmän och prominenta personer från olika samhällsområden. Folkbildningstanken förenades med debatten om den sv landsortsteaterns dåliga kvalitet, som förts i olika läger under flera år. På samma sätt som det socialdemokratiska ungdomsförbundet förkastade "smutslitteraturen" vände man sig emot "snuskteatern". Målet var "den bästa teaterkonsten åt alla", och S var en flitig skribent i de månadshäften som Skådebanan från 1915 gav ut för att ytterligare sprida folkbildningen.

Föreningen kom under 1910-talet att bli en betydande teaterproducent. 1917 övertog den verksamheten i Enskede Folkets Park och teatern i Sthlms Folkets Hus. Den senare drevs 1917-20 under namnet Folkets Teater och S beskrev dess ambition som "genomgående folklig i ordets bästa bemärkelse", en motvikt till tidens ytliga populärteater. Under de tre åren producerade Skådebanan en blandning av folklustspel och mer allvarliga skådespel, inalles 28 pjäser. Verksamheten blev ganska framgångsrik och gick med ekonomiskt överskott, men avbröts efter en konflikt med ledningen för Folkets Hus.

Trots svåra ekonomiska tider i början av 1920-talet stod Skådebanan på tämligen solid grund. Den första konserten arrangerades 1920 och kom att följas av många fler. Föreställningsutbudet kunde breddas genom att organisationen 1925 fick ett avtal med Sthlms teaterkung Albert Ranft (bd 29) som dittills vägrat att släppa in Skådebanan på sina scener. I Sthlm övertog föreningen dessutom ytterligare några friluftsteatrar: Tantolunden 1920, Vanadislunden 1926 och Skansens friluftsteater 1927. Där gavs folklustspel med en folkuppfostrande roll. I samarbete med ABF återupptogs 1924 landsortsturnéerna i form av "föreläsningsturnéer", en kombination av teaterföreställning och föreläsning.

S:s plötsliga frånfälle innebar ett hårt slag för Skådebanerörelsen. Hela organisationen hade präglats av hans personliga drivkraft och idealism. S var inte engagerad i någon av tidens folkrörelser utan verkade enbart utifrån sin övertygelse om folkbildningens betydelse och tron på konstens positiva inverkan på människor. Per Lindberg (bd 23), folkteaterns kanske främste förespråkare i Sverige, såg i S en "praktisk humanistisk demokrat", den förste som målmedvetet och systematiskt arbetade för att sprida teatern till nya publikgrupper.

S var också verksam som skribent i tidningen Ridå där han bl a deltog i en debatt om teaterkåseriernas berättigande 1910. Det var han själv som blåste till strid genom att parodiera denna då populära journalistiska genre, som han menade inte var förenlig med "teaterns höga kulturella uppgift".

S uppträdde stundtals själv som skådespelare och uppläsare. Han författade flera enkla sagospel och pjäser som uppfördes av amatörer och i skolorna, bl a den under många år flitigt spelade Arsexamen i Ruskaby skola för 50 år sedan (tr i åtta uppl 1923-62).

Författare

Ann Mari Engel

Arkivuppgifter

Brev från S i KB o i LUB (till P Lindberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Lasse Lucidor. [Dramatik.] Sthlm: Ljus, 1908. 211, [1] s. [Innehåller även enaktaren Klippan vid vägen (s 177-211).] - Vem gnaver på min gullost och andra sagor. Ill med originalträsnitt avj Dunge. Sthlm: Sv andelsförl, 1921. 88 s, ill. [2. uppl 1934: Sthlm: Åhlén & söner. Ny utg 1960: Sthlm: Sv läraretidning, 136 s, ill, (Saga, 400), med omsl o ill av E Norelius.] - Lurifax och Spjuver. Sagospel i två handlingar. Teckningar av J Dunge. Sthlm: Sv andelsförl, 1922. 40 s, ill. (Barnteatern, 1). [Overs till tyska 1927.] - Prinsessan som inte ville äta havresoppa. Sagospel i fyra handlingar. Teckningar av J Dunge. Sdilm: Sv andelsförl, 1922. 35 s, ill. (Barnteatern, 2). [Tidigare (1914) tr som bidrag, se nedan. Overs till tyska 1927.] - Pepparkaksgubbarna i pep-parkaksskrinet. Julfantasi med för- och efterspel. Ill: J Dunge. Sthlm: Sv andelsförl, 1923. 24 s. (Barnteatern, 5). - Pojken och trollet eller Äventyret. Sagospel i tre handlingar. Teckningar avj Dunge. Sthlm: Sv andelsförl, 1923. 40 s, ill. (Barnteatern, 3). [Omsl har den korrekta titeln Pojken och trollen ... Overs till tyska 1927.] — Årsexamen i Ruskaby skola för 50 år sedan. Fri bearbetning. Sthlm: Sv andelsförl, 1923. 24 s. (Barnteatern, 4). [Ytterligare 4 uppl, varav 4.-5. uppl utg av Åhlén & söner, 1936-43.] - Drummelbergs husdräng. Sagospel [omsl:] i en handling. Sthlm: Sv andelsförl, 1927. 30 s, ill. (Barnteatern, 6).-Årsexamen i Ruskaby och Drummelbergs husdräng. Två skådespel. Teckningar av KFrykstrand. Sthlm: Sv läraretidning, 1949. 185 s, ill. (Bambiblioteket Saga, 241). [2. uppl 1953.] - Prinsessan som inte ville äta havresoppa och Lurifax och Spjuver. Två skådespel. Teckningar av K Frykstrand. Sthlm: Sv läraretidning, 1951. 146 s, ill. (Barnbiblioteket Saga, 248). - Pjäser. [Verso:] 111 av K Frykstrand. Sthlm: Sv läraretidning, 1962. (Sagas barnteater, 7-8). Saml 1-2. Saml 1, Pojken och trollen eller Äventyret och Årsexamen i Ruskaby skola. 92 s, ill. Saml 2, Prinsessan som inte ville äta havresoppa och Drummelbergs husdräng. 93 s, ill.

Tryckta arbeten (bidrag): De goda historierna. [Novell] (Bonniers månadsblad, årg 4, 1910, s [946]-950). - Hur julen kom till Koppar-Klas. [Novell] (Julgranen. Templarordens jultidning, 1910, s 15-18, ill). - Till Ridås läskrets (Ridå, årg 7, 1910, s [9]). [Programförklaring i samband med redaktörsby- tet.] - Teaterestetiska grundlinjer. I/II—VI (Ibid, s [9]-10; 19-20; 33-34; 38-39; 51). VII, Om operan (Ibid, s 58-59). VIII-[IX] (Ibid, s 79; 98-99). [Osign.] - Teatern i folkbildningens tjänst (Ibid, s 48-49). - Andelsföreningen Folkbildningsteatern (Ibid, s 63-64). - Dramatikern af Söder och kritikern af skiftande vindar (Ibid, s 100-101). [I samband med att W S recenserar Algot Sandbergs sommarrevy 1910 gör han även allmänna reflektioner över revyn som teaterform och kridken av densamma.] - Honnör för fröken Jonssons Achilles! (Ibid, s 108-109). [Om teaterkåsörer. Följdskrifter: W S, Än en gång teater-kåserierna eller Fallet Kaifas (ibid, s 142-143) |W S kommenterar en artikel i dagspressen av sign Kaifas vilken kritiserar hans tidigare artikel); W S, Teaterkåserierna. Rekapitulation och afblåsning (ibid, s 148) (Om en debatt med A Brunius i SvD).] - Passionsskådespelen i Oberammergau (Ibid, s 112-113, fotogr). [Undert; W. S.] - "Skandinaviens förnämsta tidning i sin art" (Ibid, s 122). [Om tidskriften Thalia.] - Några tankar om tendens och teater (Ibid, s 128-129). [Följdskrift: T Magnusson, Gif oss en ny dramatik (ibid, s 149).] - Jockejer på teaterscenen (Ibid, s 132). [Undert: W. S.] - Kainz och de unga (Ibid, s 138). [Dödsruna över J Kainz.] - "Banden" (Ibid, s 152). [Om oseriösa resande teatersällskap. Undert: W. S.] - Alexander Mossi (Ibid, s 158). [Undert: W. S.] - Teaterutställningen i Berlin (Ibid, s 165). [Undert: W. S.] - En märklig samling svenska teaterporträtt (Ibid, s 168, ill). [Om en privatsamling.] - Än ett steg framåt (Ibid, s 188-189). [Om förberedelserna inför bildandet av Andelsföreningen Skådebanan.] - Afsked till läsaren (Ibid, s 192-193). [Om W S:s avgång som red för Ridå.] - Teater eller skådeplats (Ibid, s 193). [Om terminologi. Undert: W. S.] - Teatern som bildningshärd. Litet om folkteaterrörelsen i Tyskland. För Tiden (Tiden, årg 2, 1910, s 28-32). [Om Die Freien Volksbuhnen i Berlin och Wien.] -"National-teatern". Varthän syfta vt? (Unga tankar, årg 5, 1910, s 73). [Om Andelsföreningen Folkbildningsteatern.] - "Skådebanan" eller Folkbildningsteatern (Folkbiblioteksbladet, årg 9, 1911, s 73-78). — "Skådebanan" och vår svenska teater (Thalia, årg 2, 1911, s [25]-26). [Rubr: I dagens frågor.] - Om skådespelarens personlighet och karaktär (Ibid, s 69-70). - "Skådebanans" första landsortsturné (Ibid, s [181]—182). - Med skådebanans resande friluftsteater. Några stämningar och intryck (Ibid, s 206-208). [Undert: W. S. Rubr: "Skådebanan".] - Landsortsscenen. Ett stycke teaterstatistik (Ibid, s [225]). [Undert: W. S. Rubr: I dagens frågor.] - Tvänne dramatiska uppläsare (Ibid, s 278). [Undert: W. S. Om H Bang o B Björnson.] - Några ord om landsortsteatern (Ibid, s [341]-342). [Undert: W. S. Rubr: I dagens frågor.] -Goda skådespel för folket (Julgranen. Templarordens jultidning, 1912, s 4-5). — Landsortens teaterdirektörer och Skådebanan (Thalia, 3, 1912, s [37]-38). [Rubr: I dagens frågor.] - Friluftsteatrarna (Ibid, s 107). [Undert: W.S. Med tonvikt på Skådebanans planerade sommarturné.] — Skådebanans friluftsturnéer (Ibid, s 169). [Undert: W. S.] - Skådebanans sommarturnéer (Ibid, s [181]). [Undert: W. S.] - Debuten. Dramatisk skiss (Ibid, s 254-255; 267-268; 275-276). - Sveriges teaterhistoriska samfund (Ibid, s 268). -Prinsessan, som inte ville äta havresoppa. Sagospel för barn i fyra handlingar. [Eget titelbl] (Burre Busse och Prinsessans havresoppa, [Omsl:] 111 av L Moe, [Omsl:] Sthlm: Åhlén & Åkerlund, 1914, ([Omsl:] Barnens stora julkalender), s 29-44, ill). [Omtr 1922, se egna verk ovan.] — Skådebanans organisation i landsorten (Skådebanans månadshäfte, 1915, dec, s 3-6; 1916, jan, s 6-8). [Sign: W. S.] - Engelbrekt befriar Sverige. Skådespel i två handlingar. [Teckningar av E Berggren] (Barnteatern. En samling lekar och skådespel för barn och ungdomar av Jultomtens författare, Med ill av B Eliström m fl, Red: A Hammarlund, Sthlm: Sv läraretidn, 1916, (Barnbiblioteket Saga, 57), s [22]-68, ill). [2.-4. upp] 1919-38. 3. uppl 1927 med delbeteckning: Saml 1, En samling lekar ... 4. uppl med delbeteckning Saml 1, Lekar och skådespel av R Hertzberg, W Stenström ... 5. omarb uppl 1952 med delbeteckning Saml 1, Lekar och skådespel av W Stenström m fl (red S H Wranér). I denna uppl återges E S:s skådespel på s 48-93.] - Skydd åt Skådebanans namn (Skådebanans månadshäfte, 1916, april, s 9-11). [Sign: W. S.] - Skådebanans Friluftsteater. En återblick (Ibid, juli, s 2-8, fotogr). [Sign: W. S. Behandlar verksamheten 1911-15.] - En teaterafton i Stockholm 1739 (Ibid, aug, s 3-9). [Sign: W. S.] - Teater och folkbildningsrörelsen. Skådebanans verksamhet och ett förslag till samarbete mellan detta företag och föreläsningsföreningarna (Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, årg 5, 1916, s 230-235). [Även tr i förkortad version i Skådebanans månadshäfte, 1917, febr, s 2—6.] — Lokalavdelningarna i Landskrona och Hälsingborgjubilera (Skådebanans månadshäfte, 1917, jan, s 2-3). [Om Skådebanans första lokalavdelningar, bildade i jan 1912.] — Folkets teater (Ibid, aug, s 2-5). [Om Skådebanans första fasta scen i Stockholms Folkets hus.] — Till Skådebanans publik! (Ibid, okt, s 7-9). [Om det enligt W S oförtjänt svala mottagandet av A Wildgans skådespel Armod (Dramatiska teatern) samt en uppmaning till Skådebanans publik att se pjäsen.] - Publikorganisationen i Stockholm. Bör biljettförsäljningssystemet omläggas? (Ibid, 1918, mars, s 2-5). - Skådebanan gör turné för norrländska föreläsningsföreningar (Ibid, juli, s 5-8). - Skånedistriktets planer på ett eget teatersällskap (Ibid, sept, s 2-5). [Följdskrifter under rubr "Skånedistrikets planer." Avser ej "eget" sällskap av N Westergren (ibid, okt, s 2-3) o W S (ibid, s 3-4) samt under rubr "Skånedistrikets planer." An en gång av N W (ibid, nov, s 4-5) o W S (ibid, s 5).] - Skådebanan och Folkets teater (Ibid, 1919, april, s 3-9). [Om de strider och intrigspel som föregick förnyandet av Skådebanans hyreskontrakt med Sthlms Folkets hus för perioden 1920—23.] - Skådebanans repertoar. Med anledning av en sträng kritik (Ibid, nov,s 11-15). - Shak[e]speare och gammal engelsk teater (Ibid, 1920,jan, s 2-6). [Sign: W. S. Shakespeare konsekvent felstavat Shakspeare i artikeln.] — Sigurd Gustafsson (Ibid, febr, s 2). [Dödsruna.] - Skådebanan fyller 10 år (Ibid, april, s 5-6). [Om bildandet av Skådebanan 1910.] - Från Skådebanans första verksamhet. Några antecknade minnen med anledning av tioårsjubileet (Ibid, maj, s 2-8). [Om verksamheten under våren o sommaren 1911.]— Från Skådebanans första verksamhet. Det första ambulerande vintersällskapet (Ibid, sept, s 8-12). - Spelet omkring Folkets Hus' teater (Ibid, 1922, nr 5, s 2-4). - Skådebanan återupptar landsortsverksamheten! (Ibid, nr 9, s 2—3). [Sign: W. S.] - Teaterns betydelse som folkbildningsmedel (Studiekamraten, årg 5, 1923, nr 4, s 8-9). [Omtr i ibid, 17, 1935, s 163-164.] — Skådebanans nuvarande landsortsverksamhet (Skådebanans månadshäfte, 1925, nr 1, s 2-5). [Sign: W. S.] - Karl Starbäck (Ibid, nr 6, s 4). [Avtackande av K S inför hans avgång som ordf för Andelsföreningen Skådebanan (1917-25).] - 4 bidrag i Skådebanans månadshäfte 1916-17, främst av nyhets karaktär, har ej noterats ovan. Vidare har W 5 publ 6 rec av teateruppsättningar i Ridå 1910 samt 12 i Thalia 1911-13.

Redigerat: Ridå. Sveriges teatertidning, 1910, nr 2—20. Sthlm 1910. - Skådebanans månadshäfte. Tidning för teater. Organ för Andelsföreningen Skådebanan u.p.a, 1915-1926, nr 7. Sthlm 1915-26. [Även ansvarig utg.]

Källor och litteratur

Källor o litt: A M Engel, Teater i Folkets park 1905-1980: arbetarrörelsen, folkparkerna o den folkliga teatern (1982); C Isaksson, Pressen på teatern: teaterkritik i Sthlms dagspress 1890-1941 (1987); SMoK; F Ström, Vad är o vad vill Skådebanan? (1927); dens, Min ungdoms strider (1940).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Walter Stenström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20147, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann Mari Engel), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20147
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Walter Stenström, urn:sbl:20147, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann Mari Engel), hämtad 2024-04-27.