Nils G S H Sterner
Född:1904-08-25 – Solna församling, Stockholms länDöd:1990-11-15 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Arkitekt
Band 33 (2007-2011), sida 400.
Meriter
Sterner, Nils Gustaf Svante Henry, f 25
aug 1904 i Solna, d 15 nov 1990 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: fotografen o retuschö-ren Svante Wilhelm Svensson o Elin Wal-lin (senare Sterner). Anställd hos arkitekt Carl Malmström, Sthlm, 18-24, studentex som privatist vid Sthlms privatgymn 25, inskr vid KTH 29 aug 25, ex som arkitekt där 31 maj 29, elev vid Konsthögskolans arkitekturskola 31-33, bitr arkitekt hos E Lallerstedt (bd 22) 29, hos L I Wahlman 29-33, hos C Westman 33-34, hos P Hedqvist 34-35, egen arkitektverksamhet från 35, stadsarkitekt i Sundbyberg 35-45, chefsarkitekt o chef för Sthlm stads fastighetskontors husbyggnadsavd (från 53 arki-tektavd) 1 mars 45-66, sekr i Sv arkitektfö-ren 40-43, led av styr för Sv teknologfören 41-43 o 46-48, av styr för Sv arkitekters riksförb (SAR) 44-46, av styr för Samf för hembygdsvård 44-60, av styr för Sv kom-munal-tekn fören 48, v ordf där 52-59, v ordf i SACO 55-56.
G 8 okt 1936 i Sthlm, Ad Fredr, m arkitekten Karin Elisabeth Edstam, f 15 nov 1906 där, Matt, d 19 febr 1977 där, Hedv El, dtr till kamreraren Gustaf Servatus E o Tekla Maria Oquist.
Biografi
Nils S växte upp tillsammans med en yngre bror i Sundbyberg. Hans far dog tidigt och modern fick under knappa förhållanden ta hand familjen. S förväntades att redan vid unga år bidra till försörjningen. Han var en duktig tecknare och hittade redan som trettonårig en plats som elev och ritbiträde hos arkitekten Carl Malmström. Denne betalade ingen lön men gav i gengäld S studiemöjligheter genom att stå för terminsavgifter till kvällsstudier vid Tekniska skolan, Sthlms borgarskola och Sthlms privatgymnasium. På så sätt kunde S avlägga studentexamen för att sedan fortsätta sina studier vid KTH:s fackskola för arkitektur. Genom sin yrkeserfarenhet hade S där ett försprång och lyckades kombinera högskolestudierna med värnplikt och extrajobb. Lars Israel Wahlman och Erik Lallerstedt var hans huvudlärare, och det var också hos dem som han senare kom att få sina första anställningar. S hörde tillsammans med Sven Backström, Leif Reinius (bd 29) och Hans Westman till de mest framgångsrika inom sin årskurs.
S:s examensår, 1929, inföll under en brytningstid inom arkitekturen. Den nya riktningen, funktionalismen, hade börjat slå igenom i Sverige, och fick sitt stora genombrott i följande års Stockholmsutställning. Som anställd hos Lallerstedt arbetade S med en kontorslokal i Sthlm för postgirot, en byggnad i den nya andan. Snart kom han över till Wahlman, vars uppdrag ofta avsåg kyrkobyggnader och restaureringar. S blev här starkt påverkad av Wahlmans djupa insikter i traditionellt byggande, samarbete med konstnärer och hantverkare i projekten och erfarenheter av byggnadsvård. Hans första uppdrag blev Ansgarskapellet på Björkö. Ofta ingick inredningar i arbetet; restaureringen av synagogan i Sthlm är ett exempel. S:s engagemang för Wahlmans arkitektur ledde så småningom till hans medverkan i en bok om denne (1950).
S byggde på sin utbildning med studier vid Konsthögskolan 1931-33. Undervisningen där innehöll ett projekt för ny Katarinahiss och teater vid Södermalmstorg i Sthlm och resulterade för S:s del i utmärkelsen Hertiglig medalj. Som specialarbete skrev han om Isak Gustaf Clasons (bd 8) arkitektur, ett ämne S långt senare återkom till (1968).
Arbetsmarknadsläget var besvärligt för arkitekter i början av 1930-talet. Uppdragen var få och många gick arbetslösa men S fick 1933 anställning hos Carl Westman, som drev ett stort kontor där även konstruktörer, ws- och elingenjörer, var anställda. Huvuduppgiften under S:s tid här var byggnader för Karolinska sjukhuset. Paul Hedqvists kontor, där skolbyggandet dominerade, blev nästa anhalt för S, som fick hand om utformningen av Södra kommunala mellanskolan i Sthlm. Här gjorde han också en del skissarbete på studenternas kårhus på Holländargatan.
Tävlingsverksamheten inom arkitektyrket är en relativt unik företeelse, som gör det möjligt för beställare att få fram uppslag och lösningar och för arkitekter att få uppdrag. S deltog 1929 tillsammans med Hans Westman i en tävling om medborgarhus på Södermalm i Sthlm, men utan framgång. 1931 vann de en tävling om stadsplan och badhus vid Gustaf Adolfs torg i Helsingborg, dock utan att det ledde till något uppdrag. Det gjorde däremot tävlingen om Halmstads rådhus 1935, där S tillsammans med Yngve Ahlbom fick första pris och uppdrag att utföra förslaget. Därigenom fick de möjlighet att inrätta ett gemensamt kontor. Halmstadgruppens konstnärer deltog i utsmyckningen och rådhuset stod färdigt 1938. Gotthard Johansson (bd 20) fann att arkitekterna "mönstergillt löst uppgiften" och beundrade "den goda proportioneringen, som låtit byggnaden på ett naturligt och självfallet sätt gå in i miljön och samtidigt utan stora låter hävda sin egenart". Själv gav S en levande bild av yrket och tävlingsverksamheten i sin artikel En dag som arkitekt (1944). Vid sidan om den egna verksamheten hade S 1935 blivit stadsarkitekt i Sundbyberg. Det var vid denna tid fortfarande möjligt - om än ifrågasatt - att som stadsarkitekt ta uppdrag inom kommunen, och S ritade här barnrikehus, skola och bostäder för privata byggmästare. Följande år gifte han sig med en av Sveriges första kvinnliga arkitekter, Elisabeth Edstam. Erfarenheten som stadsarkitekt hade betydelse när S 1945 utsågs till chef för fastighetskontorets husbyggnadsavdelning i Sthlms stad. Det var en heltidstjänst som knappast gav utrymme för egen verksamhet vid sidan av. En del arkitekter ansåg tjänsterollen vara ett steg nedåt, men i praktiken hade få arkitekter den makt som en sådan tjänsteställning innebar. Insatserna här hade avgörande betydelse, inte minst för de arkitekter som fick uppdrag av staden. Tjänsten innebar granskning av byggnadsärenden samt att ta hand om stadens egna byggnader och byggnadsverksamhet, liksom att ansvara för det kommunala bostadsbolaget Stockholmshems byggande. S medverkade också i granskningen av låneärenden och påverkade på så sätt utformningen av många av 1940- och 50-talens bostadsområden i Sthlm.
S såg till att skickliga arkitekter som David Helidén, Paul Hedqvist, Sven Backström och Leif Reinius, bröderna Erik och Tore Ahlsén och kompanjonerna Stig Axel Ancker, Bengt Gate och Sten Lindegren fick utforma viktiga bostadsprojekt. Solberga, Bagarmossen, Västertorp och Blackeberg är exempel på områden som växte fram på detta sätt. Vissa områden ritades inom husbyggnadsavdelningen, och S själv ansvarade tillsammans med Erik Dahl för en del av dessa; det mest kända är Skönstaholm från 1952. Det är ett radhusområde med intim och traditionell karaktär och fin anpassning till terrängen, drag som är utmärkande för S:s arkitektursyn. Husen är hyresradhus, något som S propagerade för som ett bra alternativ till både flerbostadshus och privat ägande.
S och Dahl ritade även ett antal kategoribostäder för staden: sjuksköterskebostäder i Slagsta, Beckomberga och Västertorp samt mödrahem. Ålderdomshemmen förbättrades efter kriget och fick hobby- rum, intimare matsalar och egen toalett till varje boende. Sabbatsberg, Västertorp, Svedmyra och Nockebyhov - det senare med loftgångar som en nymodighet - är exempel där S medverkade. Barn- och ungdomsverksamhet krävde också lokaler; inom avdelningen ritades de första standarddaghemmen i Sverige, monteringsfärdiga byggnader i en våning. Polishuset på Kungsholmsgatan tillhörde de objekt S själv arbetade med, liksom ett medborgarhus med hotell vid Brommaplan. Viss egen praktik hann han också med, och ritade tillsammans med sin hustru ålderdomshemmet Östergården i Sundbyberg 1951.
En viktig del av S:s arbete avsåg upprustning av Sthlms offentliga byggnader: stadshuset, stadsmuseet, rådhuset, börshuset, slotten i Åkeshov, Sturehov, Angby, Örby, Hässelby, Kristineberg, Ebba Brahes palats m fl. Waldemarsudde var efter prins Eugens donation av byggnaden till staden en av de stora uppgifter som engagerade S. Villa Lyran vid Mälaren rustades upp och fick bli kafé. Inredningsuppgifterna liksom den konstnärliga utsmyckningen i alla dessa projekt intresserade sig S särskilt för. Även äldre bebyggelse på Södermalm togs omhand och blev kulturreservat - S arbetade själv med Åsöberget. Även Djurgårdsstaden var ett av hans skötebarn. Nybyggnader som "Skatteskrapan" på Södermalm anförtroddes Paul Hedqvist, Carlsunds och Sturebys vårdhem Anders Tengbom, ABF-huset Helge Zimdal, vårdbyggnader utfördes av Gustaf Lettström och Carl Nyrén. S:s inflytande över val av arkitekter var betydande.
Ett av de sista stora projekten för Sthlms stad där S själv hade huvudansvaret var utformningen av Tekniska nämndhuset vid Kungsbroplan. Här hade Gunnar Asplund vunnit en tävling om byggnaden med ett spektakulärt höghusprojekt i slutet av 1930-talet, som dock aldrig blev utfört. S valde i stället en utformning med flera lägre huskroppar i tegel för att knyta an till områdets skala och stadshusets fasad-material. Närmaste medarbetare var Carl Olof Deurell och byggnaden invigdes 1966. Samtidigt diskuterades en utvidgning, men när man beslutade att lämna detta till en annan arkitekt tröttnade S och sade upp sig s å. Han återupptog sin privata praktik och gjorde bl a en tillbyggnad av rådhuset i Halmstad. Ombyggnad av garnisonssjukhuset i Sthlm för landstingets räkning samt av Rinkeby centrum var andra uppdrag.
S tillhörde de betydelsefulla - men för de flesta okända - arkitekter som påverkat Sthlms bebyggelse. Som kommunal chefsarkitekt kom han att ha ett stort inflytande under den expansiva efterkrigstiden. Tjänstemännens expertroll var då stark och S hade en kompetens, auktoritet och självmedvetenhet som väl fyllde denna roll. I sina opublicerade memoarer betonar han sitt pedantiska ordningssinne som nyckeln till de många och framgångsrika projekten. Till det ska läggas hans skicklighet som arkitekt men även hans målmedvetenhet i en period då Sthlms byggverksamhet ökade lavinartat.
S:s hustru Elisabeth Edstam-S avlade 1926 studentexamen vid Åhlinska skolan i Sthlm och antogs efter en tids praktik på A Brags ritkontor som ordinarie studerande vid KTH ht 1927. Hon var s å en av initiativtagarna till Kvinnliga teknolo-gers sammanslutning. I likhet med många andra arkitekter tog hon intryck av funk-tionalismen och ritade under utbildningen bl a ett radhusområde i utpräglad funkis-stil. Efter arkitektexamen 1930 bedrev S 1931-33 studier vid Konsthögskolan, där hon under sista året ritade ett stramt hållet förslag till teaterbyggnad vid Södermalmstorg - ett arbete som visade på förmåga att utforma större offendiga byggnadsprojekt. 1931-35 var S även anställd som biträdande arkitekt hos Lars Israel Wahlman, och 1936—44 hos arkitekterna Hagstrand och Lindberg. 1944 öppnade S eget arkitektkontor som hon drev fram till 1961, då hon anställdes vid Byggnadsstyrelsen. Från 1965 och fram till sin pensionering 1972 var hon där avdelningsdirektör och arbetade med bl a universitetsbyggnader.
S gjorde sitt yrkesval i en tid då högre utbildning för kvinnor fortfarande inte var någon självklarhet och då arkitektyrket var starkt mansdominerat men var alltså verksam inom yrket från examen dll pensionering. Hennes projekt kom mestadels att bestå av bostäder och ålderdomshem, och hon utmärkte sig genom kreativa former och sammansättningar. Tillsammans med Nils S och en annan kollega deltog S 1943 i arkitekttävlingen om Fagersta lasarett med ett förslag som vann tredje pris. Under åren som arkitekt med eget kontor samarbetade hon ibland med maken men gjorde oftast det mesta av arbetet själv. S blev 1930 ledamot av Sv teknologfören-ingen.
Författare
Eva Rudberg med bidr av Lena Milton (Elisabeth Edstam-S)
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
Nils S:s Så formade sig mitt liv, opubl memoarer, 1976 o 1982, Arkitekturmuseet.Tryckta arbeten
Tryckta arbeten (bidrag): 25 år (Sundbybergs manskör ... Sthlm 1937, si). [Förord. Även red av N S, se nedan.] - Två stöttepelare (Ibid, s 26). [Sign: N. S. Om G Wistrand o S Rydow.] - Idétävling om rådhus i Västerås (Byggmästaren, årg 17, 1938, s 46-47). [Åtföljs av: Prisnämndens sammanfattning, s 48-54, ill.] - Halmstads rådhus (Ibid, 18,1939, s 177-185, ill, fotogr). [Tills m Y Ahlbom. Åtföljs av: H Granholm, Konstruktionerna, s 186-188, ill.] - Arkitekturutställningen (Ibid, 21, 1942, s 231). [Om utställningen Ny arkitektur på Nordiska museet. Följdskrift: N S, Arkitekturutställningens eftermäle (ibid, s 354).] - En dag som arkitekt (Hur det är i mitt yrke. Vardagen i tolv yrken, Skildrad av N S m fl, Sthlm: Natur o kultur, 1944, s 9-28). - Stadsbyggnadsproblem. Tradition och nyskapande (Bygd och natur, årg 26, 1945, s 93-104, fotogr). — Borås kapell och krematorium (Byggmästaren, 24, 1945, s 383-386, ill). - Stockholm bygger. Faåtighetsnämndens byggnadsprogram 1946 (Ibid, 25, 1946, s 257-260, ill). - Kommunernas ansvar inför utvecklingen på bostadsbyggandets område (Kommunalteknisk tidskrift, årg 12, 1946, s 137-141, ill). - Familjen och bostaden (Tidningför byggnadskonst, årg 39,1947, s 725). [Föredrag vid avslutningen av kursverksamheten vid Sthlms högskola den 17 nov.] - Vad är sanning? Inlägg i smalhusdebat-ten (Byggmästaren, 27, 1948, s 271). [Följdskrift till: G Lettström, Vad är sanning? Ett inlägg i smalhusde-batten (ibid, s 182). Följdskrifter: G L (ibid, s 272), O Sturén (ibid).] - Byggnads-och lägenhetstyper (Föredrag och diskussioner vid Svenska kommunal-teknis-ka föreningens Stadsbyggnadsvecka IV i Stockholm den 21-24 april 1948, [Red av C Ehrman,] [Sthlm:] Sv kommunal-tekniska fören, 1948, s 95-131, ill, fo-togr). [Åtföljs av Diskussion, s 133-137, ill (inlägg av A Dahlberg).] - Åsögatsreservatet i Stockholm-Föredrag vid SKTF:s årskongress 1950 (Svenska kommunal-tekniska föreningens handlingar, 1950, Sthlm 1950-51, nr 18, 2, [5] s, ill, fotogr). - Förord (L I Wahlman, Verk av L I Wahlman ... red av S I Lind, B Romare, N S, Sthlm 1950, s 5-6). [Tills m S I L o B R. Engelsk version, Preface, s 7—8.] — Sofia kyrka i Stockholm (Byggmästaren. Uppl A, Arkitektur, årg 31, 1952, si 0-11, fotogr). [Om LI Wahlmans restaurering.] — Radhus vid Skönstaholm, Stockholm (Ibid, s 121-[126], ill, fotogr). [Tills m E F Dahl.] - Hotell Lysekil (Ibid, s 207-212, ill, fotogr). [Tills m S Frö-lén.] - Byggnadsverksamheten i Stockholm (Svenska kommunal-tekniska föreningens handlingar, 1952, nr 5-15, nr 7, [svit 3], 33 s, ill, fotogr). ([Även med titel:] Kommunalteknisk beskrivning över Stockholm. Utgiven till SKTF:s 50-årsjubileum 1952, [Verso:] Red av C Ehrman, Sthlm 1952). [Handling nr 7 även utg som särtr under titel Stockholm bygger, Sthlm 1952, ca 74 s, ill.] - Pensionärshem i Nockebyhov (Byggmästaren. Uppl A, Arkitektur, 32, 1953, s 153-158, ill, fotogr). [Tills m G Larsén.] - Bör vi bygga billigare hus? Diskussion vid SKTF:s årskongress 1954. Inledningsanförande av N S (Svenska kommunal-tekniska föreningens handlingar, 1954, Sthlm 1954, nr 6, s 1-4). [Det finns ytterligare ett inledningsanförande av B Jansson med samma titel (s 5-11) samt ett referat av diskussionen av A Bergqvist (s 12-14; inlägg av N S på s 13).] — Centrum i Västertorp. Kv Slalomsvängen (Byggmästaren. Uppl A, Arkitektur, 34, 1955, s 305-306, ill). [Tills m B Alfreds.] - Kulturreservat (Kommunalteknisk tidskrift, 22,1956,s [31]-37, ill,fotogr). - Ytterstadens stadsbild och miljö (Levande stad. En bok om Stockholm tillägnad Carl Albert Anderson den 19 juli 1959, [Verso:] Red-kommitté: G Etzler, L Marcus, H Mehr, N Thedin, Sdilm: Rabén & Sjögren, 1959, s 85-[98]). — Kommunalt bostadsbyggande. Stockholm (Stadsbyggnad, årg 25, 1959, s 61-76, ill, fotogr). - Kommunala herresäten (Ibid, s 127-143, fotogr). [Även tr i förkortad version i Bygd och natur, 41, 1960, s 95-103, fotogr.] - Gamla stadsmiljöer och deras bevarande (Ibid, 26, 1960, s 133-144, ill, fotogr). -Låghusstaden (Ibid, 28, 1962, s 138-148, ill, fotogr). - Industrimiljön i stadsbyggandet. [Ledare] (Ibid, 32, 1966, s 21-22). -Förord (H Edestrand, Isak Gustaf Clason ... Sthlm 1968, s 5-6). [Även red av N S, se nedan.] - Stadsvård. [Ledare] (Stadsbyggnad, 34, 1968, s 97-98). - Nya hus i gammal miljö (Stadsvård ... [Red: Å Påhlman, N SJ Sdilm 1969, s 107-121, ill, fotogr). - Vården av en stadsmiljö (Bygd och natur. Årsbok, 51, 1970, s 4-12, fotogr). - Garnisonssjukhuset blir Landsdngshus (Landstingshuset, [Utg av] Stockholms läns landsting, [Omsl,] Sthlm 1971, s 3-[15], ill, fotogr). [Ny utg 1972 med avvikande paginering.] - Garnisonssjukhus blir landstingshus (Stadsbyggnad, 38, 1972, s 157-163, ill, fotogr). Redigerat: Sundbybergs manskör. Festskrift. [Omsl.] [Red-kommitté: N S, S Sterner o G Friberg.] Sthlm 1937. (Caslon press). 32 s, ill, fotogr. [Även med bidrag av N S, se ovan.] - L I Wahlman, Verk av L I Wahlman. Skisser, ritningar och fotografier. Med en inledande essay av B Romare utg av Svenska arkitekters riksförbund under red av S I Lind, B Romare, N S. Sthlm: Tidskr Byggmästaren, 1950. 202, [1] s, ill. [Även med förord av N S m fl, se ovan.] — Stadsbyggnad. [Utg av] Svenska kommunaltekniska föreningen. Årg 24-28. Sthlm 1958-62. [N S ingick vidare i red-kommittén 1963-75, från 1964 som dess ordf.] — H Edestrand o E Lundberg, Isak Gustaf Clason. Red-komm G Clason, N S. Sthlm: Norstedt, 1968. 188, [1] s, [3] pl-bl, ill. [Även med förord av N S, se ovan.] - Stadsvård. Föredrag hållna vid Svenska kommunaltekniska föreningens kurs i Stockholm den 8-9 oktober 1968. [Red: Å Påhlman, N S.] Sthlm: Sv kommu-nal-tekniska fören, 1969. 171 s, ill, fotogr. [Även med bidrag av N S, se ovan.]Källor och litteratur
Källor o till: H O Andersson o F Bedoire, Sthlms byggnader (1973); SMoK; SvTeknF. Nekner över S i DN 22 o SvD 24 nov 1990. - Elisabeth Edstam-S: E Rudberg, Kvinnor blir arkitekter (Arkitektur 1983, nr 2-3); SvTeknF; H Werner, Om byggpionjärer o debatterna kring kvinnl yrkesutövn i Sverige (2006).Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils G S H Sterner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20154, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Rudberg med bidr av Lena Milton (Elisabeth Edstam-S)), hämtad 2024-04-25.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20154
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils G S H Sterner, urn:sbl:20154, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Rudberg med bidr av Lena Milton (Elisabeth Edstam-S)), hämtad 2024-04-25.
