Sigvard Strandh. Foto Key L Nilsson. Tekniska museet.

Ernst Sigvard Strandh

Född:1921-03-26 – Skara domkyrkoförsamling, Skaraborgs län
Död:1987-09-15 – Söderfors församling, Uppsala län

Band 33 (2007-2011), sida 641.

Meriter

Strandh, Ernst Sigvard, f 26 mars 1921 i Skara, d 15 sept 1987 i Söderfors, Upps. Föräldrar: länsskogvaktaren Anders Lorentz S o Emma Kristina Zander. Studentex vid H a l i Skara 11 juni 40, fyllnadsprövn i fysik o kemi vid H a l å Östermalm, Sthlm, 30 aug 41, inskr vid Chalmers tekn högskola ht 41, ex där 30 sept 46, tjänstg vid Flygförvaltn:en (Försvarets robotvapenbyrå) 46–51, utbildn:chef hos Sv teknologfören 51–56, sekr i Sv läkaresällsk:s sektion för med fysik o teknik 53–56 o 60–62, tekn-vetensk attaché vid sv ambassaden i Washington o kontaktman i USA för IVA 56–60, anställd vid IVA 60–61, led av styr för Sv teknologfören 60, anställd vid Tekn museet, Sthlm, 1 jan 62, museidir där 1 juli 62 (beslut 19 juni 61)–83 (chef för museet 1 juli 62–15 jan 78). – Hedersdr vid Chalmers tekn högskola 80.

G 20 jan 1951 i Sthlm, Matt, m Käthe Eivor Engdahl, f 6 dec 1922 där, Gust Vasa, dtr till köpmannen John Erik Rudolf E o Ebba Maximiliana Högberg.

Biografi

Sina studier bedrev Sigvard S vid Chalmers tekniska högskolas fackavdelning för elektroteknik. En av hans lärare där, professor Stig Ekelöf, ägde ett stort intresse för elektroteknikens historia. Detta var något som stimulerade många teknologer och som senare skulle leda även S in på ett för honom nytt ämnesområde – teknikens historia. Sin första anställning efter civilingenjörsexamen 1946 hade dock S vid Försvarets robotvapenbyrå, en enhet inom Flygförvaltningen, varefter följde fem år som chef för Sv teknologföreningens kursverksamhet med fortbildning för yngre ingenjörer. En befattning som teknisk-vetenskaplig attaché vid sv ambassaden i Washington gav S unika möjligheter att följa amerikanska framsteg på teknikområdet, och via Sveriges radio kunde han också berätta om dessa för sv lyssnare. Han rapporterade om de första amerikanska raketförsöken i inledningen till de kommande rymdfärderna. Under denna period var S också IVA:s kontaktman i USA. Det var därför en mycket välmeriterad ingenjör som 1961 kallades att efter Torsten Althin tillträda tjänsten som chef för Tekniska museet i Sthlm.

På Tekniska museet väntade en formidabel uppgift: att axla Althins mantel. Museet stod vid denna tid inför en ny era. Det hade tidigare varit en privatfinansierad institution, men kom nu att övergå till att bli ett nationellt centralmuseum med statliga bidrag för finansiering av verksamheten. S tog itu med sin nya uppgift med full kraft och stor idérikedom. 1965 invigdes den nya utställnings- och konferensbyggnaden Teknorama. Här visades året därpå en utställning av sovjetiska rymdfarkoster, den första i sitt slag utanför östblocket. Ännu en utvidgning av museet kom i och med att flygelbyggnaden, det tidigare s k Norra stallet, byggdes om till Telemuseum.

Vid sitt 50-årsjubileum 1974 mottog museet en större donation från olika sv industriföretag, organisationer och många enskilda bidragsgivare med syftet att anordna teknikhistoriska symposier. S såg här en möjlighet att skapa kontakt med internationell teknikhistorisk forskning. Ett första symposium, Technology and its impact on society, hölls i Sthlm 1977 med deltagande av bl a tretton särskilt inbjudna utländska forskare som föredragshållare. Här fick många unga sv forskare för första gången möta internationellt ledande teknikhistoriker. Under de år som gått sedan dess har intresset för teknikhistoria fortsatt att växa i Sverige.

I USA hade S stött på företeelsen Science fair, utställningar där skolungdomar från hela nationen visade upp egna forskningsprojekt och fick dem bedömda av professionella forskare. Detta gav honom själv inspiration till en årlig utställning, Unga forskare, på Tekniska museet, som sedan lett många skolungdomar att fortsätta med teknik och vetenskap. Aktiviteter i samma riktning var Berzeliusdagarna, Fysikdagarna och andra program som anordnades för skolungdom under vinterlovsveckorna. ”Extravaganzorna” på Gärdet i Sthlm var en annan typ av utåtriktad verksamhet, som också blev mycket uppskattad och drog en stor publik. Tekniska museet kom att omtalas som ”det levande museet”.

Inom IVA:s teknikhistoriska råd gjorde S en viktig insats genom att intervjua en lång rad äldre tekniker och industrimän. Detta arbete och hans dagliga verksamhet i museet gav honom impulser också till egna studier och forskning i teknikens historia. Med A History of the machine (1979) slog S igenom på den internationella bokmarknaden. Arbetet uppmärksammades genast i The New York Times Book Review. Det utgavs samtidigt på svenska (Maskinen genom tiderna, 1979) och översattes till flera andra språk. En och annan – som inte hade läst företalet – kritiserade författaren för att inte starkt nog också ha framhållit teknikens negativa sidor. Men boken var aldrig tänkt som ett inlägg i debatten om teknik och samhälle. Den är i stället en pedagogiskt genomarbetad beskrivning av centrala tekniska begrepp i vid mening, från de grundläggande fem: det lutande planet, kilen, hävstången, skruven och hjulet, ända till moderna verkstadsrobotar styrda av mikroprocessorer. Utvecklingsstegen från då till nu beskrivs, och här – liksom i S:s många radioföredrag – finns hela tiden människorna med.

Studier och författande kom att i allt större utsträckning uppta S:s intresse. Sedan han frånträtt chefskapet för Tekniska museet kunde S helt ägna sig åt ett nytt stort arbete, biografin Alfred Nobel: mannen, verket, samtiden, som utgavs 1983 till 150-årsminnet av Nobels födelse. Utöver skildringen av Nobels liv och hans arbete med sprängämnen behandlades här också alla de många, mindre kända, uppfinningar som sysselsatte denne rastlöse man. Ingenjören S kunde i högre grad än många andra Nobelbiografer leva sig in i teknikern Alfred Nobels egen tankevärld.

I radions många teknikprogram blev S en välkänd röst. Med engagemang och stor pedagogisk färdighet berättade han här om tekniska ting, inte så mycket om avancerad teknik utan oftare om den som vi har mitt ibland oss: symaskinen, glödlampan, kylskåpet. Det blev alltid intresseväckande betraktelser i teknikens backspegel. Han kunde tala om de enklaste ting såsom våra skrivdon – blyertspennan, stålpennan, kulspetspennan. Flera av föredragen utgavs i samlingen Tingen omkring oss: teknikhistoriska kåserier (1972).

Från pyramid till laser: ur teknikens historia (1985) blev S:s sista bok. Här gav han sina belackare från diskussionen om Maskinen genom tiderna, svar på tal och skrev bl a om tekniska lösningar på miljövårdsproblem, både i det antika Rom och i 1800-talets London, men också om vindkraftsforskning och andra modernare företeelser – allt med ett historiskt perspektiv.

Författare

Jan Hult



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Made in Sweden. [Fotografier] av K W Gullers. Text: S S. Biträdande fotograf: P Gullers. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1963. [12] s, [96] pl-s, [15] s, färgfotogr. [Även utg i specialuppl för olika industrier med varierande antal sidor. Övers till engelska, franska, portugiska, spanska o tyska s å. Övers till engelska och tyska utg av A & W, övriga övers utg av K W Gullers.] – Sverige jorden runt. [Verso:] Bild: Kåwe o Petter Gullers. Text: S S. Sthlm: Almqvist & Wiksell/Geber, u å [1968]. [165] s, färgfotogr. [Även i övers till engelska, franska, italienska, ryska, spanska o tyska s å utg av Almqvist & Wiksell/Geber.] – Sverige, ditt nya land = Sweden, your new country. Foto: K W Gullers, P Gullers. Text: S S, S Lundström. Sthlm: SAF, 1970. 79 s, fotogr. [Parallelltext på svenska o engelska. Även utg s å i parallelltextutgåvor på svenska o finska, svenska o italienska, svenska o kroatiska, svenska o nygrekiska, svenska o serbiska, svenska o spanska, svenska o turkiska samt svenska o tyska.] – Tingen omkring oss. Teknikhistoriska kåserier. Sthlm: Sveriges radio 1972. 144 s, ill. ([Omsl:] Eko). [Kåserierna huvudsakligen valda ur radioserien ”Värt att veta”.] – Vad vill du fråga om? Morronväktarna svarar. Sthlm: Natur och kultur, 1974. 156 s, ill. [Tillsammans med B Wahlin o A Åberg. Urval av svaren till frågor ställda i radioprogrammet Morronväktarna av barn upp till 15 år.] – Alfred Nobel. Vetenskapsman och ingenjör. Sthlm: Tekniska museet, 1975. 62 s, ill. [Med anledning av utställning på Tekniska museet 5 dec 1975–15 mars 1976.] – Svenskt know-how. Foto: K W Gullers, P Gullers, B Enström. Text: S S. Sthlm: Gullers international AB, cop 1977. 110, [1] s, färgfotogr. [Även utg s å på Bra böckers förlag med titeln: Vad Sverige kan (förtitel: Svenskt know-how; 110 s). Övers till engelska, franska, spanska o tyska utg 1977 av Gullers international.] – Kulturvård inom Statens Vattenfallsverk. 1, Utredning. Sthlm 1978. 52 s, ill. [Tills m H Frydén, S Janson. D 2, Områdesplan för Nämforsen (1977) av B o S Janson.] – Maskinen genom tiderna. Sthlm: Generalstabens litografiska anstalt, 1979. 240 s, ill. [Nya utg 1984 o 1988: Gbg: Nordbok. Amerikansk och engelsk utg 1979, i övers av A Henning: A history of the machine, New York: A & W Publishers, 240 s, ill samt Machines. An illustrated history, London: Artists House/Beazley, 240 s, ill. Övers till franska o nederländska 1979, tyska 1980, spanska 1982.] – Romersk ingenjörskonst. Tema-bild. Sthlm: Natur och kultur, 1983. 26 s. [Läromedel.] – Alfred Nobel. Mannen, verket, samtiden. Sthlm: Natur och kultur, 1983. 339, [1] s, [8] pl-s, ill (pl-s i färg). – Från pyramid till laser. Ur teknikens historia. Sthlm: Natur och kultur, 1985. 207 s, ill. [Teknikhistoriska uppsatser.] – Polhem – mekanikens mästare. [Verso:] Teckningar: T Berglund. Sthlm: Natur och kultur, 1985. 44 s, ill. (Natur och kulturs temastudier). [Läromedel. Härtill AV-material (ljudband).]

Tryckta arbeten (bidrag): Vårt ansvar för yrkesutbildningen (Teknisk tidskrift, årg 85, 1955, s 144). – Några drag av dokumentationsverksamheten i USA (Tidskrift för dokumentation, årg 16, 1960, s 45–50). [Föredrag vid Tekniska litteratursällskapets årsmöte i Kumla den 17 maj 1960.] – Forskningsexpansion med växtvärk (SACO-tidningen, årg 7, 1960, s 130–133). [Behandlar USA.] – Den ljusnande framtid är vår (Vecko-journalen, årg 52, 1961, nr 1, s 16, 33). – Vart tog automationen vägen? (ERA. Elektricitetens rationella användning, årg 35, 1962, s 30–34, ill). – Byggmuseet (Byggnadsindustrin, årg 34, 1964, s 928–929). [Om en planerad utvidgning av Tekniska museet.] – Wilhelm Teodor Unge. A Swedish pioneer in rocketry (Dædalus. Tekniska museets årsbok, 1964, s [87]–108, ill, fotogr). – Erik Unge, ballon inventor (Ibid, s 125). [Under rubr: Teknikhistoriska notiser.] – Automata – från jackmarer till androider (Ibid, 1965, s [197]–245, ill). – Forskningsexplosionen (Industria, årg 61, 1965, nr 2, s 49–51, 94, 96). [Om teknisk-naturvetenskaplig forskning.] – Trollkarlens lärling i dataåldern (Ibid, nr 10, s [52]–55, 112, 114, 116, ill). [Om datateknik.] – Jöns Jacob Berzelius (Svensk kemisk tidskrift, årg 79, 1967, s 334–346). – Luftkraft blir spetskraft (Industria, 64, 1968, nr 7/8, s [54]–55). [Om luftmagasinskraftverk.] – Lägga ner, kanske – men skrota? (Ibid, nr 10, s 76–81, fotogr). [Om vikten av att inventera industrihistoriska minnesmärken och dokument.] – Don att skriva med (Dædalus, 1969, s [81]–99, ill). [Bearbetning av ett kåseri om skrivdonens utveckling hållet i Sveriges radio den 7 maj 1969.] – Hugo Edström in memoriam (Ibid, 1970, s [9]–[10]). [Tills m B Wijkman o H Sterky.] – Jac. Berzelius and the emerging modern chemistry (Ibid, s [61]–85, ill). – Riddarholmskyrkans gjutjärnsspiror ur teknikhistorisk synvinkel (Ibid, s 94–104, ill). [Under rubr: Teknikhistoriska notiser.] – It began with a farm separator (De Laval memorial lecture, 1970, Sthlm: IVA, 1970, (Ingenjörsvetenskapsakademiens meddelande, 165), s [3]–15, ill). – Fysikens nutidshistoria (Kosmos, bd 48, 1971, s 125–127). – [Teknikhistorisk forskning och undervisning] (Ny teknik, 1971, 36, s [24]). – Sverige för hundra år sedan: Livlig miljödebatt. [Kåseri] (Ibid, 1972, nr 20, s [16]). – Miljövården i antikens kulturer. [Kåseri] (Ibid, nr 21, s [16]). – Gripsholms fabriker – svensk storkemi anno 1807 (Kemisk tidskrift, årg 86, 1974, nr 10, s 60–62, 65–66, ill). – Ernst Alexanderson, svenskamerikan vars uppfinnargärning gav 322 patent. Hans teknik lade grunden för rundradio med tal och musik (Ny teknik, 1975, nr 25, s [20]). [Dödsruna.] – Första jubileumssymposiet (Dædalus, 1976, s 79–80). [Om det planerade symposiet Technology and its impact on society, sedermera arrangerat av Tekniska museet 22–25 aug 1977. Under rubr: Teknikhistoriska notiser.] – Alfred Nobel – industrimagnat och forskare (Kemisk tidskrift, 89, 1977, nr 5, s 46–48). – Alfred Nobel, bröderna Ljungström och Svea-velocipeden (Vilja och kunnande. Teknikhistoriska uppsatser tillägnade Torsten Althin på hans åttioårsdag den 11 juli 1977 av vänner, [Verso:] Red-kommitté: N Herlofson, S Lindqvist, E Tholander, Upps 1977, (Almqvist & Wiksell), s [189]–208, ill). – Alfred Nobel’s inventions to prevent disasters brought about by the progress of engineering (Technology and its impact on society … Sthlm 1979, s 143–151, ill). [Även red av S S, se redigerat nedan.] – John Ericsson – pionjär inom solenergin (Värt att veta 80. De bästa bidragen ur radioserien Värt att veta i urval av G Blomquist, Sthlm: Sveriges radio, 1980, s [288]–294). – Tekniken ifrågasatt (Folket i Bild. Kulturfront, årg 10, 1981, nr 8, s 8–11, 19, ill). – Dynamitens tillkomst – och en teknisk fyrklöver (Dædalus, årg 52, 1983, s 83–96, ill). – Nobel 150 år. Ett världsimperiums uppgång och fall (Ny teknik, 1983, nr 42, s 66–68, ill). – Behovet av en svensk teknikhistoria (Polhem, årg 1, 1983, nr 3, s 32–34). [Debattinlägg.] – Från Linné till datorisering – ny teknik men gammal rädsla (Veckans affärer, 1983, nr 26, s 40–42). – Teknikens rötter och den svenska industrin (”Nagelapan”. Metallarbetare i Malmö under 100 år, [Impressum:] Red: A-L Kemdal, Malmö 1984, (Kring Malmöhus, 1984: II), s 105–127, ill). – Nålsögat mellan vanvett och geni. Patentverket 100 år (Ny teknik, 1984, nr 20, s 76, 78, 81–82, ill, fotogr). – Professor Dalfords märkliga bedrifter. Några teknikhistoriska reflexioner och kommentarer (C J Magnell, Ingeniör Münchhausens berättelser från Amerika, Förord av B Nyström, Teknikhistoriska kommentarer av S S, Utg och med inledning av J Garnert, Faksimilutg, Sthlm: Carlsson, 1985, s 109–124, ill). – Jorden blev tillplattad i Torneå (Ny teknik, 1986, nr 24, s [24]). [Om den svenska gradmätningsexpeditionen 1736–37.] – En teknikhistorisk återblick. Den tekniskt-industriella forskningens rötter i Sverige (Dædalus, 55, 1986, Sthlm 1987, s 29–59, ill). – Skokloster – en tredimensionell uppslagsbok över stormaktens teknik (Strandh-hugg i Sommarsverige) (Ny teknik, 1987, nr 26, s [32]). – Ösjöfors bruk – där papperet fortfarande framställs för hand (Strandh-hugg i Sommarsverige) (Ibid, nr 28, s [16]). – Falu koppargruva. ”Rikets skattkammare, Sveriges ära och hopp” (Strandh-hugg i Sommarsverige) (Ibid, nr 30, s [16]). – Vallonbruken i Uppland. Ett färgstarkt inslag i svensk järnhantering (Strandh-hugg i Sommarsverige) (Ibid, nr 32, s [36]). – Högbo bruk. Kulturmiljö öppen för alla (Strandh-hugg i Sommarsverige) (Ibid, nr 34, s [24]). – Sala silvergruva. ”Riksens Förnämsta Clenodium” (Strandh-hugg i Sommarsverige) (Ibid, nr 35, s [24]). – Teknikens pekoral. Evighetsmaskinen (Röster i radio-TV, 1987, nr 5, s 62–63). – Kortare bidrag i Ny teknik: artikelserien Strandh-hugg i teknikhistorien, ca 60 artiklar i 1984:35–1987:40. Artiklar i dagspress av S S har ej efterforskats.

Redigerat: Dædalus. Tekniska museets årsbok. 1963–77. Sthlm 1963–77. [Även ansvarig utg.] – Technology and its impact on society. Symposium 1977. Sthlm: Tekniska museet, 1979. 280 s, ill. (Tekniska museet symposia [verso:] on the history of technology, 1). [Även med bidrag av S S, se bidrag ovan.]

Översatt och bearbetat: Automation. En undersökning gjord av Institutet för vetenskaplig och industriell forskning i England. Sthlm: Forum, 1957. 152 s, [12] pl-s, ill.

Källor och litteratur

Källor o litt: Chalmers tekn högskolas arkiv, vol DIIc:21 (studiekort), EIII:88 (elevansökn:handl:ar) o FIX:7 (intyg), allt i GLA. J Hult, S S 1921–1987 (Daedalus 1987); dens, S S död (DN 21 sept 1987); G Ljungberg, Edy Velander o IVA: en levnadsteckn o en bild av akademien 1938– 1959 (1986).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst Sigvard Strandh, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34526, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Hult), hämtad 2021-01-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34526
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst Sigvard Strandh, urn:sbl:34526, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Hult), hämtad 2021-01-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se