Nils Stromberg. Målning av G Desmarées. SPA.

Nils Stromberg

Född:1646-03-25
Död:1723-08-16 – Västra Vingåkers församling, Södermanlands län

Band 33 (2007-2011), sida 753.

Meriter

Stromberg, Nils (före adl Brattman, adl Strömberg, frih o greve Stromberg), f 25 mars 1646 (v Schantz’ geneal:er, RHA), d 16 aug 1723 i Vingåker, Söd (d:o). Föräldrar: postmästaren Jöns Pedersson Brattman, adl Strömberg, o Christina Gudmundsdtr. Volontär vid Fortifikationen 66, konduktör i Dorpat 67–sept 70, i utl krigstjänst 71, kapten vid holländskt infanterireg 72, major där 73, adl 2 dec 74 (introd 75), överstelöjtn i nederländska armén 76, överste o chef för prins Augusts av Hannover reg 86–88, kommendant i Landskrona 86, överste o chef för Tyska livreg till fot 17 maj 86–okt 88, för Skaraborgs reg 26 okt 88–27 dec 05, generalmajor av infanteriet 10 mars 97, frih 10 juli 99 (ej introd), generallöjtn 5 april 03, k råd o generalguvernör över Estland 27 dec 05, greve 25 juni 06 (introd 19), generalguvernör över Livland o Kurland 12 okt 09, president i Statskontoret 25 april 11–19 maj 20, i Kammarkoll från 25 april 11.

G omkr 1690 m frih Anna Catharina Fleming af Lieblitz, f 26 febr 1658 i Nyköping (Peringskiölds ättebok, RHA), d 1722 (v Schantz’ geneal:er, RHA), begr 23 juli 1723 i Vingåker, Söd, dtr till frih Jöran F (bd 16) o frih Sigrid Gyllenstierna af Lundholm samt 1674–76 g m kammarherre Adam Bernhard Hastfer o 1682–88 m kammarrådet Brynte Cronsköld (bd 9).

Biografi

S tillbringade många år i utländsk tjänst, bl a i nederländska armén där han tjänstgjorde under det fransk-nederländska kriget. Efter resor i Tyskland, Frankrike, Schweiz och Holland hade han ”stillat och förnöjt den längtan, som hos honom var, att göra sig till fäderneslandstjänst fullkomligen kapabel” (S:s friherrebrev) och hemkallades till Sverige.

Då det stora nordiska kriget bröt ut 1700 deltog S med sitt regemente i fälttåget i Holstein s å. Han anförde den vänstra flygeln i slaget vid Kliszów och deltog i operationerna mot Thorn och Elbing 1703. Med sin del av den sv armén skyddade S kung Stanislaus i Warszawa och lyckades 1705 hålla de sv positionerna i mellersta och östra Polen, varvid han verkade för att polackerna i dessa områden skulle ansluta sig till Stanislaus. Han avancerade s å till k råd och generalguvernör över Estland, och blev några år senare generalguvernör över Livland och Kurland.

S stärkte försvaret av de sv fästningarna söder om Finska viken men har kritiserats för några av sina åtgärder i Estland och Livland, liksom för vissa felbedömningar i anslutning till slaget vid Poltava. Han bedrev dock med kraft försvaret av de områden som han var generalguvernör över och ägnade stora ansträngningar åt att hålla dem kvar i sv händer. Det gäller inte minst försvaret av Riga, vilket S ledde med stor energi och uthållighet. Han gjorde dock misstaget att inte i tid rasera de främsta skansarna kring Riga, vilka sedan de tagits av ryssarna var till stor hjälp för deras erövring av staden. Han fick inte heller tillräcklig undsättning från Sverige och måste ingå det olyckliga generalackordet av den 30 juni 1710, i vilket Riga överlämnades till ryssarna. Själv hävdade S att den främsta orsaken därtill var bristen på underhåll från det övriga Sverige. I ackordet utväxlades S mot den ryske generalen Weide.

Efter hemkomsten till Sverige togs S i anspråk för viktiga civila värv. Han utnämndes således till president i Kammarkollegiet och i Statskontoret. Den förra posten hade han ända till sin död. Vid Karl XII:s begravning 1719 i Sthlm bar S riksnyckeln – en av de fem riksregalierna – i begravningsprocessionen.

Son till S var Claes S (1699–1782), som efter studier vid UU och några års resor i utlandet inträdde i sv hovtjänst och 1719 blev kammarherre. Utan att spela någon mer framträdande politisk roll gav S hattpartiet sitt stöd, och tillhörde vid riksdagen 1738–39 mindre sekreta deputationen. Han utnämndes 1747 till hovmarskalk hos kronprins Adolf Fredrik, och blev efter dennes trontillträde 1751 riksråd. S:s förhållande till det nya kungaparet var gott, och han förordnades 1754 till kronprinsens, den blivande Gustav III, guvernör. Utnämningen väckte dock ständernas missnöje och S fick två år senare frånträda sin befattning, något som orsakade den unge prinsen stor sorg.

S var en av dem som 1757 tillstyrkte Sveriges deltagande i sjuårskriget, men hans betänksamhet inför utvecklingen tilltog och han nedlade 1761 sitt rådsämbete. Han blev 1740 en av VA:s första ledamöter, men visade inget intresse för verksamheten och uteslöts 1748. S avled på godset Claestorp i Östra Vingåker, som han ärvt efter fadern och som han gjort till fideikommiss för hustruns brorson – hans dotter och enda barn hade dött som liten. S vilar i Östra Vingåkers kyrka som fullbordades på hans bekostnad.

Författare

Stellan Dahlgren med bidrag av Lena Milton (Claes S)



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från Nils S i RA (till bl a J Adlersteen o N Posse af Säby), i UUB o i Claestorps godsarkiv.

Källor och litteratur

Källor o litt: Rådsprot (12 okt 1709), diarier (26 okt 1688, 10 mars 1697, 5 april 1703, 17 o 27 dec 1705, 25 april 1711) o konc (17 maj 1686, 19 maj 1720) i K M:ts kansli; Friherrebrev, vol 2, allt i RA.

F Arfwidsson, Försvaret av Östersjöprovinserna 1708–1710, 1–2:1 (1936); Carl Pipers o Carl Gustaf Rehnschiölds konc … 1709–1715, ed P Sörensson (HH 21:2, 1911); Grefve Carl Pipers dagbok … 1709–1714, ed E Carlson (HH 21:1, 1906); Jönköpings hist, 3 (1919); KKD, 12 (1918); L Thanner, Revolutionen i Sverige efter Karl XII:s död (1953). – Claes S: Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 16 (1849); B Hennings, Gustav III som kronprins (1935); M-C Skuncke, Gustav III: det offentliga barnet: en prins retoriska o polit fostran (1993); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Stromberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34552, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stellan Dahlgren med bidrag av Lena Milton (Claes S)), hämtad 2021-10-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34552
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Stromberg, urn:sbl:34552, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stellan Dahlgren med bidrag av Lena Milton (Claes S)), hämtad 2021-10-28.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se