Meriter

Sundberg, Ulf Hjalmar, f 11 sept 1919 i Hedemora landsförs, Dal, d 14 okt 1997 i Grytnäs, Dal. Föräldrar: bruksdisponenten Carl Gustaf S o Dagmar Matilda Esseen. Elev vid H a l i Linköping ht 30, studentex där 1 juni 38, elev vid Statens kolarskola, Skinnskatteberg, Vm, okt–dec 39, vid Skogshögsk 15 okt 40, utex där 4 sept 44, assistent vid Korsnäs ab 44, skogsförvaltare där 45–47, försöksledare vid Fören Skogsarbetens o Domänstyr:s arbetsstudieavd (SDA) 15 april 47, chef för förmedl:avd, för transportavd där 1 jan 50–52, förest för avd för arb:lära vid Statens skogsforskn:inst med undervisn:skyldighet vid Skogshögsk 4 april (tilltr 1 maj) 52, enl Sveriges statskalender 1953 även prof s å, prof i skogsteknik vid Skogsvetensk fak, Sveriges lantbruksuniv (SLU), 77–84, gästprof vid School of forestry, Yale university, New Haven, USA, 65, chef för forest logging and transport branch, Forestry departement, FAO, Rom, 71–74. – LLA 59, LIVA 64.

G 1) 10 aug 1952(–74) i Sthlm, Skeppsh, m Margit Ingegärd Karlsson, f 29 maj 1918 i Turinge, Sth, d 23 aug 2007 i Danderyd, Sth, dtr till hemmansägaren Karl-Johan K o Ellen Matilda Wasberg; 2) 30 dec 1974 i Danderyd m Britt Ingegärd Tjernell, f 20 febr 1928 i Umeå, dtr till tapetseraren Fritz Johan T o Hulda Valborg Ingegärd Storm samt tidigare g m kamreren Anders Gustaf Valfrid Lindblad.

Biografi

Ulf S:s far, Carl Gustaf S (1884–1954), utexaminerades från Skogsinstitutet 1907 och tjänstgjorde fram till 1918 inom Domänverket. Han knöts 1920 som VD och disponent till ab Överums bruk i Norra Tjust, Kalm. Bruket, vars verkstadslokaler eldhärjats året innan, innefattade stora skogstillgångar och hade 1918 genom Ivar Kreugers (bd 21) försorg införlivats med Svenska tändsticks ab. Under Carl S:s ledning skedde en fullständig nydaning av brukets verkstäder, driften rationaliserades och nya produkter tillkom. Överum blev en ledande tillverkare av lantbruksmaskiner och andra redskap, särskilt plogar, och vann genom en tidig anpassning till jordbrukets mekanisering stora framgångar. En särskild insats gjorde S genom att säkra fortsatt drift under de stora finansiella svårigheter som följde på Kreugerkoncernens sammanbrott 1932. Äganderätten till Överums bruk övergick 1943 till ab Åtvidabergs industrier, men S kvarstod som dess obestridde ledare fram till sin bortgång. Brukets ökande betydelse gjorde att man – mycket på S:s initiativ – genom utbrytande av mark ur intilliggande socknar 1930 kunde bilda Överums socken och kommun, där han fram till 1950 var ordförande i stämma och fullmäktige.

Med skogsbruk som sitt specialområde ägnade S ett särskilt intresse åt Överums skogar med tillhörande såg- och snickerirörelse. Han var också verksam inom en rad regionala och centrala organ inom skogsnäringen, bl a som ordförande i styrelsen för Skogshögskolan 1940–52. Invald i FK för högerpartiet 1938–51 och ledamot av riksdagens jordbruksutskott från 1948 stod jord- och skogsbruksfrågor i centrum för hans uppmärksamhet.

Ulf S växte upp i Överum som ett av sju syskon och avlade studentexamen i Linköping. Efter examen från Skogshögskolan arbetade han vid Korsnäs ab, 1945–47 som skogsförvaltare vid bolagets förvaltning i Dala-Järna. Han erbjöds en fortsatt karriär inom Korsnäs men föredrog att omsmälta sina praktiska erfarenheter i den tillämpade teoretiska verksamhet som bedrevs inom SDA. Anställd där 1947 fick S arbetsuppgifter av skiftande slag inom flera avdelningar och skaffade sig på så sätt en grundlig överblick över de förhållanden och problem som vid denna tid förekom inom skogsbruket. Genom tjänstgöring vid SDA:s förmedlingsavdelning gavs han också tillfälle att utveckla sin pedagogiska förmåga. Avdelningens organisation och verksamhet utformades i huvudsak efter hans idéer. 1950 gjorde S en längre studieresa till USA, där den skogstekniska utvecklingen låg före den skandinaviska. Resan hade stor betydelse för det omfattande internationella kontaktnät som han sedan utvecklade under sin fortsatta karriär.

1952 tillträdde S professuren i arbetslära vid Statens skogsforskningsinstitut med undervisningsskyldighet vid Skogshögskolan. Ämnesområdet uppfattade han som det vetenskapliga studiet av relationerna mellan arbetskraften, tekniken, skogsresursen och skogsindustrin insatt i sitt större sammanhang med människan och miljön i centrum. Studierna var inriktade på praktiska problem i tiden och fick under 1950- och 60-talen sin prägel av den pågående mekaniseringen av skogsarbetet med åtföljande stora förändringar i arbetsförhållandena för arbetskraften. S:s vetenskapliga arbeten under denna tid rörde sig om teknik och ekonomi för skogsbrukets enskilda arbetsoperationer men också om drivnings- och transportsystemet i sin helhet, t ex metoder för beräkningar av optimal vägtäthet och avvägningen mellan olika transportalternativ från stubbe till skogsindustri.

S:s institution inledde 1955 ett nära samarbete med GCI:s arbetsfysiologiska avdelning, vilket blev embryot till vad som skulle komma att utvecklas till Arbetslivsinstitutet. Han medverkade i flera studier som rörde arbetstyngd, buller och andra arbetsmiljöfrågor förknippade med den pågående mekaniseringen. Genom skogsnäringens förändring blev begrepps- och terminologifrågor viktiga. På uppdrag av LA ledde S arbetet med den första skogsordlistan, utgiven av Tekniska nomenklaturcentralen 1969.

Internationellt hade S en position som ledare för den skogstekniska avdelningen inom Internationella skogsforskningsunionen (IUFRO) 1952–61. På undervisningssidan utarbetade han en rad kompendier som han sedermera tillsammans med sin kanadensiske kollega Ross Silversides utvecklade till en lärobok, Operational efficiency in forestry (1988–89).

Under 1950-talet försökte skogsnäringens företrädare vid flera tillfällen få statsmakterna att förstärka den skogstekniska forskningen och inrätta flera professurer i skoglig arbetslära. I samband med att Statens skogsforskningsinstitut och Skogshögskolan 1962 sammanslogs under namnet Skogshögskolan aktualiserades frågan. På S:s förslag delades hans professur upp i en driftsekonomisk resp teknisk del med den nya professuren förlagd till Garpenberg i södra Dalarna. Institutionen bytte samtidigt namn till Institutionen för skogsteknik. Garpenbergsåret i undervisningen hade sedan 1915 varit en väsentlig del i alla jägmästares förberedelser för yrkeslivet. S kom att få stor betydelse för Garpenbergs fortsatta utveckling. 1971 beslutade statsmakterna att flytta ut statlig verksamhet från Sthlm till andra orter i Sverige. För Skogshögskolans del innebar det en omlokalisering till Umeå. S lyckades få beslutet modifierat med argumentet att Garpenbergsavdelningen redan var utlokaliserad och att det vore fel att flytta den delen till Umeå. Enligt hans mening borde i stället den del av skogsteknikinstitutionen som låg i Sthlm flyttas till Garpenberg, vilket också blev fallet.

1971 erbjöds S en befattning som chef för Logging and Transport Branch inom skogsavdelningen vid FAO i Rom. Han arbetade där i tre år, tjänstledig från sin professur, men fortsatte till 1991 som konsult för organisationen i skogsprojekt i Madagaskar, Kenya, Uganda, Bangladesh, Malaysia, Thailand, Indonesien, Filippinerna, Fiji, Brasilien, Western Samoa, Surinam och Jamaica.

Utflyttningen till Garpenberg hade verkställts under S:s bortovaro. Efter hemkomsten från Rom bosatte han sig i Hedemora och återgick till professuren i skogsteknik, men endast delvis. De förändringar som skett beträffande ledning, administration och forskningsplanering inom universiteten med utgångspunkt i studentrevolten i Paris 1968, liksom andra strömningar i tiden, passade honom dåligt. Institutionens ledning överlät han gärna och utan inblandning till dem som skött detta under hans tjänstledighet. Däremot engagerade han sig djupt som platschef för Garpenberg från 1976 och fram till sin pensionering 1984. Skogshögskolan hade då sedan 1977 integrerats som en fakultet inom SLU med omkring en fjärdedel av verksamheten förlagd till Garpenberg. I undervisningen engagerade sig S i utvecklingen av institutionens forskarutbildning och verkade också som lärare i internationellt skogsbruk.

En händelse som fick stor betydelse för institutionens fortsatta verksamhet var arabstaternas oljeembargo hösten 1973. Det ledde till att institutionen för skogsteknik fick stora uppdrag i den tillämpade forskningen om skogens roll i västländernas framtida energiförsörjning. S intresserade sig för dessa frågor, som han ägnade all sin fortsatta forskning i många projekt i samarbete med flera av institutionens forskare. Han var en mycket uppskattad rådgivare och mentor och var verksam vid institutionen ända fram till sin bortgång. Sambandet mellan energi och ekonomi var den grundläggande principiella frågan. S testade den på det svenska stormaktsväldet i samarbete med historiker vid UU och systemekologer vid University of Florida. Den ekonomiska basen för stormaktsväldet var metallframställningen vid Falu koppargruva och de svenska bruken som drevs med ved, träkol och vattenkraft. I detta projekt fick S tillfälle att odla sitt intresse för förhållandena inom bruksnäringen: han var född på ett bruk, hans far var bruksdisponent och själv var han platschef för Garpenberg, som under Napoleonkrigen hade upprustats till en mönsteranläggning för svenska järnbruk.

S hade stor fallenhet för naturvetenskap och matematik men var också intresserad av den sociala och humanistiska sidan av skogen och skogsarbetet, dokumenterat i skriften Människan, tekniken, skogsbruket (1971). Han var en sällskapsmänniska som skapade god atmosfär omkring sig vid de många nationella och internationella konferenser och möten som hölls i Garpenberg. Studenterna visade sin uppskattning genom att 1985 utse honom till hedersledamot av Skogshögskolans studentkår. Sitt intresse för golf kombinerade han med underhåll av sitt yrkesmässiga kontaktnät genom att anordna en årlig tävling – ”skogsgolf” – på golfbanan i Avesta sponsrad av olika skogsföretag.

Som platschef arbetade S ständigt för ökad konsolidering och självständighet för Garpenberg, vilket var lönlöst eftersom denna strävan gick stick i stäv mot de allmänna krav på effektivisering och besparing som ställdes på SLU. 1995 beseglades Garpenbergs öde genom SLU:s styrelsebeslut att avveckla verksamheten, ett beslut S tog mycket hårt.

S:s syn på den tid han varit med om att forma kan sammanfattas i ett citat från ett manus 1992 till en debattartikel som aldrig publicerades: ”I historiens ljus kommer nog vi pensionärer att framstå som plundrare av vår planet efterlämnande en nedsmutsad och sjuk biosfär, ett föga hedrande arv till våra barn och barnbarn. – Men vi visste inte bättre.”

Författare

Per Olov Nilsson med bidr av Andreas Tjerneld (Carl S)

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Lunning med traktor. Praktiska erfarenheter och resultat från SDA:s studier sammanställda av U S. Sthlm 1949. (Thule). 7 s, ill. ([Verso:] Meddelanden från Föreningen skogsarbetens och Kungl. Domänstyrelsens arbetsstudieavdelning (SDA), 36). [Särtryck ur: Skogen, årg 36, 1949, s 68–69.] – Studier i skogsbrukets transporter = A study of timber transportation. Summary in English. [Omsl.] Sthlm 1953. (Fahlcrantz). 78 s, tab. ([Omsl:] Meddelande, Föreningen skogsarbetens och Kungl. Domänstyrelsens arbetsstudieavdelning, 48) [Särtryck ur: Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 50, 1953, s [343]–357 (D I, Allmänna betraktelser); ibid, 51, 1954, s [15]–72, tab (D II, Transporternas samordning).] – En undersökning av arbetstyngden vid användning av motorsågar i skogen = A study of the heaviness of work in using power saws in timber cutting. Sthlm 1955. 46 s, ill. (Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut, bd 45, nr 10). [Tillsammans med N Lundgren och A Lindholm.] – Buller och koloxid – en fara vid motorsågning. [Omsl.] Sthlm 1956. (Thule). 8 s, ill. (Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut. Serien uppsatser, 44). [Tillsammans med A Lindholm, J-E Hansson, I Troëng och N Lundgren. Särtryck ur: Maskinteknik i jord och skog, årg 8, 1956, s 8–12, 40.] – En preliminär undersökning över användning av snöskor vid skogsarbete. [Omsl.] Sthlm 1956. (Thule). 10 s, ill. (Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut. Serien uppsatser, 43). [Tillsammans med J-E Hansson och N Lundgren. Särtryck ur: Skogen, årg 43, 1956, s 26–29 (däri med titel: Snöskor vid skogsarbete. En preliminär undersökning över deras användning).] – Hälsa, arbetsförmåga och effektivitet i skogsarbetet. Föredrag vid Svenska skogsvårdsföreningens årsmöte vid 1958 års skogsvecka. Norrtälje 1958. (Norrtelje tidnings boktryckeri). S 153–200, ill. (Uppsatser, Statens skogsforskningsinstitut, 60). [Består av fyra uppsatser med den gemensamma titeln Hälsa … S:s bidrag: I, Arbetsfysiologi och rationalisering. Föredrag och diskussion vid Svenska skogsvårdsföreningens årsmöte 1958. Inledningsföredrag (s [153]–161, ill). Häftet innehåller ytterligare tre inledningsföredrag av E H Christensen, N Lundgren och O Perry (s [162]–182). Häftet redovisar även diskussionen vid mötet (s [183]–200). Särtryck ur: Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 56, 1958.] – Tekniska och fysiologiska studier av maskinbarkning = Technical and physiological studies on mechanical barking. Sthlm 1958. 72 s, ill, diagr, tab. (Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut, bd 48, nr 1). [Tillsammans med N P V Lundgren.] – Studier över manuell hantering av rundvirke = A study on the manual handling of round timber. Sthlm 1960. 120 s, [2] pl-s (vikt), [2] pl-bl (vikta), ill, diagr, tab. (Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut, bd 49, nr 2). – A pilot study to use balloons in cable skidding. Sthlm 1962. [1], 32 bl. (Rapporter, Statens skogsforskningsinstitut, Avdelningen för arbetslära, 15). [Delvis duplicerad.] – A review of research carried out at the Department of Operational Efficiency 1949–1962 with a list of publications. Sthlm 1963. 22 s, ill, diagr. (Rapporter och uppsatser, Institutionen för skogsteknik, Skogshögskolan, 18). – Utvecklingstendenser i modernt skogsbruk. Promemoria upprättad på uppdrag av 1960 års jordbruksutredning av dess skogsbruksgrupp. Sthlm 1963. (Esselte). 80 s, diagr, tab. (Statens offentliga utredningar, 1963:63). [Tillsammans med T Andrén och L Lindskog.] – Distribution of the costs of joint forest roads according to crosswise and lengthwise road functions = Kostnadsfördelning för enskilda skogsbilvägar, grundad på vägens längs- och tvärsfunktioner. Sthlm: Skogshögskolan, 1965. 25 s, ill. (Studia forestalia Suecica, 30). [Förkortad version på engelska av Ett förslag till kostnadsfördelning för samfällda skogsbilvägar (1965).] – Ett förslag till kostnadsfördelning för samfällda skogsbilvägar. Sthlm 1965. [2], 51 bl, diagr, tab. (Rapporter och uppsatser, Institutionen för skogsteknik, Skogshögskolan, 26). [Förkortad version på engelska se: Distribution of the costs … (1965). En kortfattad redogörelse av förslagen finns i artikeln Ett förslag till kostnadsfördelning för samfällda skogsbilvägar (Svensk lantmäteritidskrift, 1965, s 603–607).] – Interim report on a study of the full mechanization of the first thinning = Delrapport över projektet “Helmekaniserad ungskogsgallring”. Sthlm 1970. [4], 18 s, ill, diagr. (Rapporter och uppsatser, Institutionen för skogsteknik, Skogshögskolan, 43). – Mall för planläggning av skogsbilvägarnas ytterförgreningar. Sthlm 1970. [3], 48 bl, ill, diagr, tab. (Rapporter och uppsatser, Institutionen för skogsteknik, Skogshögskolan, 36). [Tillsammans med A Grinell.] – Kostnadsfördelning för samfällda skogsbilvägar enl. TL-metoden jämte ADB-rutin = The TL-method for distribution of the costs of joint forest road, with a computer programme. Sthlm 1971. [3], 36 bl; bil 1–4A, 4B–5 (17, 7, 1, 5, 5, 2 bl), ill, diagr, tab. (Rapporter och uppsatser, Institutionen för skogsteknik, Skogshögskolan, 47). [Tillsammans med A Turén.] – Människan, tekniken, skogsbruket. Kort handledning för återblick på skogsbruket som socio-tekniskt system. Sthlm 1971. 89 s. (Serien kompendier, Institutionen för skogsteknik, Skogshögskolan, 1971:1). [2. uppl 1985: Garpenberg, 84 s, (Serien kompendier, Institutionen för skogsteknik, Skogshögskolan, 1985:1).] – An analysis of mechanization in forestry. A method study = Analys av mekaniseringen i skogsbruket. Garpenberg 1979. [34] bl (var pag), diagr, tab. (Rapport, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsteknik, 129). – A pilot study on the energy requirements in forest logging = En pilotstudie av energibehovet vid drivning. Garpenberg 1979. [90] bl (var pag), ill, diagr, tab. (Rapport, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsteknik, 127). – Från gammal vedålder mot ny? Anförande i kåserande form vid skogsveckans öppnande i konserthuset 17 mars 1980. Garpenberg 1980. 19 bl, ill. (Stencil, Institutionen för skogsteknik, Sveriges lantbruksuniversitet, 107). – Virkesbalanser, särskilt i Sydstaterna. Rapport från USA-resa 27 mars – 8 april 1980. Garpenberg 1980. [Ca 50] bl (var pag). (Stencil, Institutionen för skogsteknik, Sveriges lantbruksuniversitet, 108). – A study on cost of machine use in forestry. Proposing fuel consumption as cost determinant = Skogsmaskinkostnad. En studie av bränsleförbrukningen som kostnadsdeterminant. Garpenberg 1982. [2], iv, 89 s, ill, diagr, tab. (Rapport, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsteknik, 142). – Ekologi, energi och skogshushållning. En essä om neofysiokraternas kritik av ekonomisk teori. Upps 1988. 20 s. (Serien uppsatser, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skog-industri-marknad studier, 30). – An approch to linking energy analysis and economics. Garpenberg 1991. (Uppsatser och resultat, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsteknik, 213). – An energy analysis of the production at the Great Copper Mountain of Falun during the mid 17th century. Fredriction 1991. 16 s, ill, diagr, kartor, tab. (Journal of forest engineering, vol 3, 1991, no 1, Supplement). – 18th century charcoal production. Garpenberg: Sveriges lantbruksuniversitet, 1991. 10 s, tab. (Uppsatser och resultat, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsteknik, 212). [Tillsammans med H T Odum och S J Doherty.] – Forest EMERGY basis for Swedish power in the 17th century. [Omsl:] Oslo; Copenhagen; Sthlm: Scandinavian University Press, 1994. 50 s, diagr, tab. ([Omsl:] Scandinavian journal of forest research. Supplement, 1). [Tillsammans med J Lindgren, H T Odum och S Doherty. För en bearbetad version på svenska se: Skogens användning och roll under det svenska stormaktsväldet (1994).] – Skogens användning och roll under det svenska stormaktsväldet. Perspektiv på energi och makt. Sthlm: Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, 1994. [12], 62, [1], 8, [2] s, ill, diagr, kartor, tab. ([Omsl:] Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden utgivna av KSLA:s bibliotek, 8). [Tillsammans med J Lindgren, H T Odum och S Doherty. Bearbetad version på svenska av: Forest EMERGY basis for Swedish power in the 17th century (1994). Även om den svenska versionen är en bearbetning av den engelska publicerades den svenska versionen före den engelska. Tysk, bearbetad version: Holz – Rechtum – Macht. Die Rolle des Holzes für die schwedische Macht im 17. Jahrhundert (Allgemeine Forst- und Jagdzeitung, Jahrg 166, 1995, H 1/2). {I denna version har tagits med material av H Steinlein, vilket senare lagts till den andra svenska upplagan.} 2., utvidgade uppl 1995 (vari H Steinlin tillkommit som medförfattare): [14], 67 s, ill, diagr, kartor, tab, ([Omsl:] Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden utgivna av KSLA:s bibliotek, 8).] – Utöver de nämnda monografierna och rapporterna publicerade S även sju FAO-rapporter 1953–87 samt några läromedel och kompendier som inte tagits med i förteckningen ovan.

Tryckta arbeten (bidrag): S publicerade totalt ett 80-tal bidrag i svenska och utländska tidskrifter, samlingsverk och konferenspublikationer under perioden 1948–95. Hans bidrag i Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut, Skogen och Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift 1948–62 finns förtecknade i H Malmström, Register över Svenska skogsvårdsföreningens publikationer 1943–1962 (1965), s 241–242.

Redigerat: Operational efficiency in forestry. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers, cop 1988–89. Vol 1–2. (Forestry sciences, 29, 32). [Tillsammans med C R Silversides.] Vol 1, Analysis. Cop 1988. 219 s, diagr, ill, tab. Vol 2, Practice. Cop 1989. 169 s, diagr, ill, tab. – Därutöver gavs S 1962 i uppdrag av Akademikollegiet inom LA att leda det terminologiprojekt som resulterade i publikationen Skogsordlista. Svensk-engelsk = Glossary of forest terms. Swedish-English, Redaktör: E Selander (Sthlm 1969, 476 s, Tekniska nomenklaturcentralens publikationer, 43). Han medverkade även som expert vid framtagande av 2. uppl av ordlistan, vilken publicerades 1978.

Källor och litteratur

Jordbruksdep:s konseljakter 4 april 1952; Skogshögsk:s arkiv, DIII:4 o 6 (betygsliggare), EVIb:15 (inträdesansökn:ar), allt i RA.

B Ager, R Björheden o P O Nilsson, U S (SvD 13 okt 1997); desamma o S Nilsson, Skogsforskare i tätposition (DN 17 okt 1997); SMoK. – Carl Gustaf S: E A Jansson, Överums bruk tre hundra år: 1654–1954 (1955); Samzelius; SMoK; Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 2 (1985).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ulf Hjalmar Sundberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34687, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Olov Nilsson med bidr av Andreas Tjerneld (Carl S)), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34687
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ulf Hjalmar Sundberg, urn:sbl:34687, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Olov Nilsson med bidr av Andreas Tjerneld (Carl S)), hämtad 2024-04-25.