Meriter

Swensson, Sten Alvar, f 7 jan 1915 i Anundsjö, Vnl, d 23 dec 1995 i Solna. Föräldrar: komministern Sigge Eugen S o Agda Hedrén. Studentex vid H latinlärov å Södermalm, Sthlm, 8 maj 34, inskr vid KI 19 jan 35, tjänstg vid Sv frivilligkåren i Finland i perioder 40 o 41, vid Försvarsväsendets radioanstalt (FRA) i perioder under krigsåren, med kand vid KI 3 sept 47, tf assist läk vid patologiska avd vid Serafimerlasarettet 49–50, vik underläk vid KS:s gymnastikavd 51, med lic vid KI 17 juni 52, vik underläk vid S:t Görans sjukhus ortopediska o kirurgiska tbc-avd 52, andre underläk vid Sundsvalls lasaretts kirurgiska avd 52–54, underläk vid Sabbatsbergs sjukhus anestesiavd 54, förste underläk vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus kir avd 54–55, vik underläk vid Lunds lasaretts kir klinik 56–57, förste underläk vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus kir avd 7 jan 58–28 febr 60, underläk vid thorax- och anestesiavd vid KS 1 maj 62–30 april 65, bitr överläk vid allmänna anestesiavd där 1 aug 66–31 juli 72, bitr överläk vid centrala anestesiavd där 1 okt 72–81, skolläk under en period. – Med hedersdr vid KI maj 80.

G 9 juni 1951 i Sthlm, Matt, m ekonomiföreståndarinnan Stina Brita Larsdotter Söderblom, f 30 jan 1919 i Eskilstuna, d 29 nov 2008 i Sthlm, Högalid, dotter till ingenjören Lars Knutsson S o Signe Amalia Johansson.

Biografi

Alvar S var det fjärde barnet av fem i en syskonskara som genom en olycka tidigt förlorade sin mor. Fadern gifte relativt snart om sig och familjen flyttade därefter till Stockholm. Förhållandet till styvmodern var inte gott och S tillbringade så mycket tid han kunde borta från hemmet. Kort efter studentexamen inledde han studier vid KI men vägen genom utbildningen kom att kantas av mer än medicinen. Under sitt första år som student kom han i kontakt med meteorologen och oceanografen J W Sandström (bd 31) och blev 1936 erbjuden att följa med denne på en forskningsresa till Norra ishavet. En av färdkamraterna beskrev resan i den samma år utkomna Ishavsodyssé som innehöll talrika fotografier tagna av S, bl a av fåglar som var ett av hans stora intressen. Själv berättade han om äventyret i radio.

Några år senare bröt andra världskriget ut och då Finland anfölls av Sovjet anmälde sig S som frivillig. Han kom att ingå i en sjukvårdspluton förlagd till Märkäjärvi nära gränsen till Sovjet, och var med då Hangö återtogs från ryssarna. Vid några tillfällen fick han träffa den finske överbefälhavaren marskalk Mannerheim, något som gjorde djupt intryck. Efter hemkomsten tjänstgjorde S vid FRA och upprätthöll samtidigt en karriär som medeldistanslöpare. Han tävlade för klubben Hellas och var 1944 med och vann SM-guld på 4 x 1 500 m tillsammans med bl a Arne Andersson.

S frågade sig i efterhand om det varit rätt att avbryta utbildningen, men hade fyllts av sådan avsky för Hitler-Tyskland att han inte ansåg sig kunna handla annorlunda. Aversionen mot det tyska dröjde kvar; att kurslitteraturen efter kriget hade förnyats med böcker på engelska fann han tillfredsställande.

Efter några inledande vikariat kom S till Sabbatsbergs sjukhus där för tiden mycket avancerad kirurgisk verksamhet bedrevs under ledning av Clarence Crafoord, i vars läkarlag hjärt-lungmaskinen utvecklats. Utvecklingen tog ytterligare steg framåt i och med tillkomsten av den s k Engström-ventilatorn, en respirator ursprungligen konstruerad för poliosjuka, som gav s k volymkontrollerad ventilation vilket innebar att en exakt mängd luft tillfördes patienternas lungor för varje andetag. Tekniken hade avgörande betydelse inte bara för poliosjuka utan även för narkosgivning och intensivvård av svårt sjuka patienter och sådana som genomgått stora operationer. S deltog i introduktionen av den nya respiratorn, vilket innebar resor över hela världen och författande av artiklar om användandet av maskinen.

Arbetet ledde S in på barnanestesiologins område, och det var här han kom att göra sin mest betydelsefulla insats. Det dröjde innan anestesiologi började ses som en egen specialitet men 1957 inrättades på Karolinska sjukhuset en självständig klinik för denna gren, och dess chef Torsten Gordh uppmuntrade subspecialisering. Ansvarig för anestesiologin på barnkliniken blev S, som kom till det nya sjukhuset efter några år i Lund och vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus där han skaffat sig gedigen erfarenhet.

Under det sista året på barnsjukhuset hade S också drabbats av en stor personlig tragedi: hans yngste son blev påkörd och dödad av en vårdslös bilförare. En svår tid följde, men kanske bidrog förlusten till att förstärka den starka känsla för sjuka och skadade barn han sedan tidigare hade. Det var också naturligt att S kom att engagera sig i trafiksäkerhetsfrågor, bl a tillsammans med Bengt Odelgard, en av trepunktsbältets konstruktörer. Längre fram medverkade han i boken Lämna oss inte ensamma! (1982) som lyfte fram riskerna för barn i den moderna vardagsmiljön.

Under tidigt 60-tal inleddes utvecklingen av neonatal intensivvård. S arbetade träget med Engström-respiratorn på nyfödda med andningssvårigheter, men det var inte lätt att anpassa den till mycket små barn och flera av dessa överlevde inte. Metoden att genom ett snitt i strupen ansluta patienterna till respiratorn fick emellertid allt bättre resultat, även om den inte helt ovanliga följdkomplikationen ”respiratorlunga” (skador som gav kvarstående andningsproblem) gjorde att ny teknik relativt snart utvecklades. Vid postoperativt användande av respirator på barn blev resultaten snabbt lovande. S bidrog också vid utvecklandet av en apparat som tillförde en blandning av syrgas och lustgas i lämpliga proportioner, istället för att som de äldre lustgasapparaterna ryckvis utsätta modern, och framför allt fostret, för låg syrespänning i blodet, vilket var den rena lustgasens ofördelaktiga bieffekt.

S har beskrivits som en av pionjärerna inom pediatrisk anestesi och intensivvård. Förutom att han organiserade det nya specialistområdet på Karolinska sjukhusets barnklinik var han den som gjorde respiratorvård för sjuka nyfödda till rutin, en praxis som tydligt ökade överlevnadsmöjligheterna. Han medverkade vid bildandet av en internationell förening för neonatal intensivvård men intresserade sig för mer än den rent medicinska sidan av vården, såsom kommunikationen mellan föräldrar och barn efter förlossningen. Vid en mindre, informellt hållen konferens i familjens sommarhus på Stora Kornö utanför Lysekil för specialister från hela världen diskuterades vad som då var nya observationer, att mödrar som skildes från sina sjuka nyfödda hade svårt att utveckla känslor för barnen, och det framhölls att även fäderna måste inkluderas i vården. S hade mycket god hand med barn och förutom att den kärleken var besvarad tycks han ha varit mycket uppskattad också bland kolleger för sitt varma och vänliga sätt: ”Alvar var en underbar man och hans omsorg om sina små patienter var gränslös. I mitt minne finns dels bilden av honom då han med sina stora händer pysslar med ett nyfött barn, dels då han unnade sig att sjunka ner i den gamla slitna fåtölj som var hans, för lite vila i fikarummet” (Eklund). En insats för att hjälpa barn på sjukhus att finna sig till rätta var den bok med just titeln Barn på sjukhus (1976), som S medverkade i.

S var mycket omtyckt också av de blivande narkosläkare som fick sin skolning i barnanestesiologi av honom. Särskilt viktigt var hans stora kunnande om syrabasbalans. Under alla barnanestesier togs ett kapillärt syrabasstatusprov och om det visade på en ökad surhetsgrad i blodet kunde detta genast korrigeras med intravenöst natriumbikarbonat. Många var de tillfällen då barn på uppvakningsavdelningen som hade svårt att hämta sig snabbt piggnade till efter att S givit dem natriumbikarbonat. Han var också övertygad om att vitamin B6 spelade en viktig roll och tillförde ofta extra sådant till barnen.

Vid sidan av sin yrkesgärning engagerade sig S, som var en stor naturmänniska, i miljödebatten. Han var bekant med DN-journalisten Olle Alsén som han skrev en del tidningsledare tillsammans med. Under 70-talet deltog han i kampen som gruppen ”Rädda Brofjorden” förde mot tankersjöfart utanför Lysekil, dock utan att kunna förhindra att oljeraffinaderiet Scanraff byggdes. Efter sin pensionering arbetade han också en tid som skolläkare.

Författare

Lena Milton

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Barn på sjukhus. Sthlm: LiberFörlag, 1976. 85, [2] s, fotogr. [Bilderbok. Tillsammans med T Bergman (fotograf), J Lind och E Rinman. Översatt till norska 1977 och till engelska 1981.]

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som använts som källa till biografitexten ovan: T Bergman, Lämna oss inte ensamma! Medverkande: A S, R Leanderson. Sthlm: Gidlund, 1982. 39, [1] s, fotogr. [Bilderbok om barnolycksfall med foton av T Bergman.] – Paediatric anaesthesia and intensive care – a history from a Swedish perspective (Pediatric anesthesia, vol 4, 1994, s 151–157). [Bidraget är publicerat under namnformen S. Alvar Swensson.] – S:s bidrag i övrigt har ej närmare efterforskats, men det kan noteras att vid sökning i PubMed vintern 2017 påträffades fyra artiklar med honom som författare under namnformen ”Swensson SA” (publicerade 1957, 1962 och 1975). Sökningen på namnformen ”Swensson A” ger 74 träffar. Av dessa kan fyra bidrag (publicerade 1956, 1960–61 och 1989) som berör neonatologi, pediatrik eller anestesiologi attribueras till S. Övriga poster, som huvudsakligen berör yrkesmedicin, tycks väsentligen kunna attribueras till Åke Swensson (1914–2005; se nedan).

Källor och litteratur

Barn med svår buksjukdom räddades med respiratorn (SvD 13 sept 1961); J Crafoord o C Olin, Clarence Crafoord: en av seklets stora kirurgiska pionjärer (Läkartidningen 1999, nr 21); J Eklund, Innan ni tar ner flaggan… (www.wikiks.se/personliga-minnen-fran-ks-tiden/, 2 dec 2016); L Goude, Barnkirurg blev pionjär (DN 7 jan 1995); Karolinska måste rustas upp (DN 16 mars 1978); Kongress dryftar behandling av små barn i respirator (SvD 12 sept 1961); H Lagercrantz, Nyföddhetsvården (www.wikiks.se/verksamhetsbeskrivningar/nyföddhetsvården/, 2 dec 2016); Lustgasapparat snabbt bort (SvD 9 maj 1965); K Nilsson m fl, The development of pediatric anesthesia and intensive care in Scandinavia (Pediatric Anesthesia, nr 25, 2015); C-E Odelberg o C C Olrog, Ishavsodyssé: minnen och upplevelser från Golfströmsexpeditionen 1936 (1936); R Zetterström, Barnklinikerna (Karolinska sjukhuset 1940–1990, 1990). – Meddel från Gunnar Olsson, Sthlm, Lena Swensson Marra, Sthlm, o Per Wejner, Sthlm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Alvar Swensson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34906, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Milton), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34906
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Alvar Swensson, urn:sbl:34906, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Milton), hämtad 2024-04-23.