Ansgarius Svensson. Privat ägo.

Fritiof Ansgarius Svensson

Född:1890-09-19 – Målilla med Gårdveda församling, Kalmar län
Död:1943-09-27 – Vimmerby stadsförsamling, Kalmar län

Fabrikör


Band 34 (2013-2019), sida 651.

Meriter

Svensson, Fritiof Ansgarius, f 19 sept 1890 i Målilla, Kalm, d 27 sept 1943 i Vimmerby. Föräldrar: hemmansägaren Karl Gustaf Fritiof S o Alida Kristina Svensdotter. Elev vid mindre folkskolan i Entsebo, Målilla, 00–03, vid Mariannelunds handelsskola omkr 05, egen rörelse i Järnforsen, Målilla, 09, praktik o studier i bl a Danmark, England o Tyskland, egen firma 19, ägare till o led av styr för Alseda träförädl ab 27–34, förvärvade Gullringens ångsåg 29, bildade Gullringens träförädl 30, medstiftare av Sågverksägarnas inköpsorg (SIO) 37, led av styr för ab Sv trähus 38, av styr för Storebro bruks ab 40, VD för ab Alsterfors glasbruk 42, led av stadsfullm i Vimmerby 43.
G 17 juli 1917 i Järeda, Kalm, m Agda Konstantia Johansson, f 5 mars 1895 där, d 18 feb 1977 i Vimmerby, dotter till snickerifabrikören Axel Fritiof J o Albertina Kristina Jonasdotter.

Biografi

Efter genomgången handelsskola började Ansgarius S arbeta inom trävarubranschen. Trots att kapital knappt fanns startade han redan som 19-åring sitt första företag i Järnforsen några mil söder om Vimmerby. Till en början ägnade han sig åt agenturverksamhet och handel med timmer och sågade trävaror. Han registrerade 1919 en firma hos länsstyrelsen i Kalmar län.

Efter hand fick verksamheten betydande omfattning. I anslutning till trävaruhandeln byggde S ett sågverk och en fabrik för snickerier där bl a engelska dörrar och bobiner (spolstommar för elektriska komponenter) tillverkades. 1927 köpte han Alseda träförädling ab som han sedan drev i flera år. Han förvärvade också Vetlanda snickerifabrik. I oktober 1929 drabbades S:s fabrik i Järnforsen av en stor brand som ödelade huvudbyggnaden med dess maskiner. Övriga byggnader och virkeslager förblev dock oskadda. Vid tidpunkten värderades fabriken till omkring 180 000 kr och hade 35 anställda. Samma år flyttade S verksamheten till Gullringen nära Vimmerby. Han fick då möjlighet att arrendera produktionsanläggningen vid Gullringens ångsåg, som utgjordes av ett sågverk och en lådfabrik. 1930 köpte han både företaget och de två fastigheterna Söderholm och Sveaborg. Följande år flyttade familjen till Vimmerby och de tidigare verksamheterna i Alseda och Järnforsen avvecklades.

S påbörjade nu produktionen av förtillverkade trähus, den bransch inom vilken han skulle komma att bli mycket framgångsrik. I Sverige hade egnahemsrörelsen och den ökade inflyttningen till städerna skapat underlag för småhustillverkning. Tillsammans med andra trävaruföretagare bidrog S till ett lokalt ekonomiskt och socialt uppsving – under de första arton månaderna levererades inte mindre än 2 775 prefabricerade bostadshus. I mars 1933 brann även den nya fabriken i Gullringen och denna gång blev förlusterna större. Förutom de värden som gick upp i rök förlorades åtskilligt på grund av att stora engelska beställningar därefter inte kunde expedieras. Fem år senare byggdes ett nytt sågverk.

Gullringens träförädling var först med en rad innovationer varav storblockstekniken kanske var den viktigaste. Den innebar att husen praktiskt taget byggdes i fabriken och sedan levererades i stora monteringsfärdiga delar, vilket betydde att ett hus kunde hinna komma under tak på en dag. Sammanlagt tillverkades från starten 1929 över 50 000 hus för svensk och utländsk marknad och företaget kom att bli en av de ledande hustillverkarna i Sverige.

S:s företagsverksamhet betydde mycket för Gullringens utveckling. Samhället hade fått sitt namn efter den järnvägsstation på Östra Centralbanan som invigdes 1902. Skogsentreprenören Nils Petter Danielsson var bygdens starke man fram till dess att hans affärer havererade i svallvågorna efter den vikande konjunkturen och guldmyntfotens införande efter första världskriget. S:s etablering på orten i början av 30-talet innebar därför en nytändning. Folkets park byggdes 1931 med ekonomiskt bidrag från hans företag. Den blev en träffpunkt för teater, danstillställningar och privata fester. Ett hotell med övernattningsrum och matservering för anställda uppfördes 1934. Samma år byggdes en personalbostad som också inrymde samhällets telefonstation. Företaget stöttade även idrott och kulturella verksamheter.

I början av 40-talet minskade den inhemska efterfrågan på småhus till följd av det pågående världskriget. Verksamheten inriktades istället på förädling av trävaror och på tillverkning av nödbostäder och baracker för export till krigshärjade länder i Europa. Under 40- och 50-talen tillverkade fabriken även träleksaker som senare blev omtyckta samlarobjekt.

S blev 1942 ägare och VD för ab Alsterfors glasbruk. Till bruket hörde 4 200 tunnland skog. Han var hälftenägare i Storebro bruks ab som under kriget tillverkade gengasaggregat och senare var framgångsrik tillverkare av verkstadsmaskiner. Förutom plikterna i den egna verksamheten innehade S flera styrelse- och förtroendeuppdrag. Han var ledamot av styrelsen för ab Svenska trähus och en av stiftarna av Sågverksägarnas inköpsorganisation (SIO). S var också engagerad i ortens näringsliv och hade vissa kommunala uppdrag.

S var vid sin död endast 53 år gammal, men han hade påbörjat sin yrkesverksamhet tidigt och efterhand blivit en av Smålands främsta affärsmän och industriledare. Som sådan fick han stor betydelse för den industriella utvecklingen inom flera industrigrenar i denna del av Småland. Hans stora arbetsförmåga och skickliga ledarskap var högt uppskattade av medarbetarna.

Efter S:s död drevs företaget en tid vidare under ledning av nära medarbetare i samarbete med familjen. Senare övertog sönerna Stig och Bengt ansvaret och så småningom även ägandet av företaget. 1960 delades det gemensamma ägandet i två delar: Gullringshus ab och Byske träförädling ab respektive sågverken. Samtidigt drabbade lågkonjunkturen husindustrin svårt och produktionen upphörde.

För att hedra föräldrarna grundade familjen S 1983 Ansgarius-stiftelsen, vars ändamål är att främja vetenskaplig forskning och att ekonomiskt stödja barn och ungdomars vidare utbildning, främst inom arkitektur eller svensk heminredningstradition.

Författare

Sture Samuelsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Gullringshus 1929–2002, ed B Ansgarius-Svensson (2003); Järnforsen i ord och bild, ed M Hägg m fl (1987), s 71 f; SMoK. – Art:ar i DN 21 okt 1929, 22 o 30 mars 1933, 22 juni 1937, 19 juli 1939 o 8 oktober 1943. – Nekr i Svd 28 sept 1943. – Ansgarius-stiftelsen (stiftelsemedel.se/ansgarius-stiftelsen/, 2017-01-05). – Muntl meddel från S:s son Bengt Ansgarius-Svensson (2016).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fritiof Ansgarius Svensson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34907, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sture Samuelsson), hämtad 2021-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34907
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fritiof Ansgarius Svensson, urn:sbl:34907, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sture Samuelsson), hämtad 2021-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se