Erik Svensson. Privat ägo.

Erik Albin Svensson

Född:1890-02-21 – Aneboda församling, Kronobergs län
Död:1960-05-25 – Aneboda församling, Kronobergs län

Industriidkare, Snickare


Band 34 (2013-2019), sida 684.

Meriter

Svensson, Erik Albin, f 21 febr 1890 i Aneboda, Kron, d 25 maj 1960 där. Föräldrar: hemmansägaren Sven Johan Johannesson o Maria Kristina Petersdotter Ahl. Snickeriarbetare, övertog faderns snickeriverksamhet omkr 08, möbelfabrikör 26, snickarmästare 3 febr 43, grundare av o ägare till Erik Svenssons ab 54.

G 26 nov 1921 i Moheda, Kron, m kontoristen Ellen Ingeborg Johansson, f 17 dec 1898 där, d 21 juli 1989 i Aneboda, dotter till hemmansägaren Johan Carlsson o Johanna Sofia Nilsson.

Biografi

Erik S var väl rotad i bygden. Hans släkt finns belagd i byn Lammhult redan på 1700-talet och till torpet Lilla Högfälle, där han föddes, kom den med hans farmors föräldrar i början av 1800-talet. Fadern var torparson och modern soldatdotter från grannsocknen Hjälmseryd. S var enda barnet sedan en äldre syster 1900 avlidit i blindtarmsinflammation. Torpet familjen bodde på låg under Lammhults herrgård. Då godsägaren Georg Gyllensvärd kom på obestånd fick S:s far, liksom flera andra torpare, möjlighet att friköpa bostaden 1909 och kunde därför vid sin död året därpå kallas hemmansägare.

Fadern uppges ha inlett snickeriverksamhet i liten skala redan 1891 (Tesar o Bodin). I samband med att den första ångsågen i trakten stod färdig 1905 utökade S och hans far rörelsen med hemtillverkade maskiner som drevs av två kor i en s k vandring. Man tillverkade mindre bord, dragsängar och ibland likkistor till bönderna i trakten. Småskaligheten bekräftas i faderns bouppteckning – den är den typiske småbrukarens med en djurbesättning på tre kor, en gris, två får och åtta höns, och av snickeriverksamheten återfinns i uppräkningen endast ”en hyvelbänk med diverse snickareverktyg” och ”en del plank och bräder”.

Efter några få år övertog S rörelsen och drev den så fram till slutet av första världskriget då den började expandera. Korna ersattes av en fotogenmotor som drivare av maskinerna och snickare anställdes. Ett stort steg togs 1926 då S övertog och flyttade verksamheten till den möbelfabrik i Ljungsåsa, Hjälmseryd, som fabrikör Gustaf Ekenroth öppnat fyra år tidigare. En lyckad auktion i början av 30-talet, då 120 möbler och 15 sängkammarmöblemang ropades ut, födde idén om en affär för försäljning i anslutning till fabriken. Idén genomfördes och visade sig vara en lyckad satsning som med tiden växte till landets största möbelbutik – fram till S:s död utökades verksamheten hela sju gånger. Efter att fabriken brunnit ned i mitten av 40-talet kom tonvikten mer att ligga på försäljning av möbler än tillverkning. Affären hade efter återuppbyggnaden ”en liten kräset vald utställning med möbler, som visserligen är ritade här, men tydligt är inspirerade av danska möbelarkitekter” (Ståhle).

S:s son Sven Svensson (1922–90) övertog företaget 1961. Som försäljningschef fortsatte han under 50-talet orienteringen mot den internationella marknaden för design- och kvalitetsmöbler. S importerade möbler och belysningslösningar från Milano, Valencia och Köln som idag räknas som klassiker. Företaget, som 1990 såldes av familjen, äger ännu (2018) bestånd under firmanamnet Svenssons i Lammhult.

Författare

Roger Axelsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Norrvidinge häradsrätt FII:35, pag 551, VLA.

B Arwidson, 100 år med svenska möbler: från snickeri till möbelindustri (2006); Från stock till stol: något om möbelindustrins utveckling i Lammhult (Spår från förr…, 1995); O Gummesson, Kvalitet bakom säljframgångar (SvD 3 mars 1996); [A G Ståhle], Smålands nya ”hemlängtan”, av Age (DN 5 juli 1951); G Tesar o J Bodin, Marketing management in geographically remote industrial clusters (2012), s 152. – Nekr:er i DN o SvD 28 maj 1960.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Albin Svensson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34917, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Axelsson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34917
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Albin Svensson, urn:sbl:34917, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Axelsson), hämtad 2024-04-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se