Meriter

1 Söderberg, Karl Hjalmar, f 9 nov 1859 i Arboga, d 20 sept 1933 i Uppsala. Föräldrar: skrivläraren o handlanden Carl Alfred S o handelsidkerskan Johanna Charlotta Åhrman. Elev vid Uppsala elementarlärov, vid Österängs lantbruksskola, inspektor på Gössäters gård, Vg, 79, förvaltare vid Lindfors bruk, Värml, till 85, delägare i C Söderberg & son, Uppsala, drev egen rörelse där från 85 (från 88 under namnet Hj Söderberg), stiftare av o ordf i Upsala blåbandsfören n:o 2 90, ordf i Kristliga fören av unge män (KFUM), i Epworthfören 92–åtm 97, förest för S:t Johannis metodistförsaml:s söndagsskola, allt i Uppsala, led av styr för Uppsala läns allmänna nykterhetsförbund, av styr för Sveriges söndagsskolförbund 94, av Uppsala stadsfullm jan 03–dec 10, av styr för ab Hjalmar Söderberg 07, VD där från 27, bedrev konststudier i Sthlm o Rom.

G 3 juni 1886 i Uppsala m Elin Lundcrantz, f 3 okt 1861 i Fellingsbro, Ör, d 1 nov 1933 i Uppsala, dotter till sergeanten Carl Rudolf L o Clara Erika Törnqvist.

Biografi

Hjalmar S, som flyttat med sina föräldrar från Arboga då han endast var några år gammal, växte upp i hantverkarkvarteren nära Stora torget mitt i Uppsala. Fadern innehade en privatskola och öppnade senare en garnbod där sonen under en tid var delägare. I september 1885 slog S upp portarna till en egen ”Garn, Sybehör och Väfnadsaffär” som till en början köpte in tyger från framför allt Skottland men senare övergick till egen tillverkning. Tygerna marknadsfördes efter bästa förmåga, bl a skickades de till den stora industriutställningen i Göteborg 1891. Arbetet utfördes i ett handväveri i stadsdelen Petterslund och i hemmet av de anställda vävarna och väverskorna, men i takt med att fabrikatet blev känt och allt mer efterfrågat beslöt S 1895 att låta uppföra en egen modern fabrik i utkanten av stadskärnan. Med gasmotordrivna maskinvävstolar ”av nyaste konstruktion” från Tyskland och en verkmästare med erfarenhet från utlandet ökade kapaciteten avsevärt. Den ursprungliga lokalen på Vaksalagatan behölls som ekiperingsbutik.

Uppsalaindustrin befann sig under perioden kring sekelskiftet i en expansiv fas, både i absoluta tal och i jämförelse med övriga landet. De 23 fabriker som 1890 funnits i staden hade två decennier senare blivit till 93, och arbetarantalet hade under samma period ökat från 600 till över 2 000. Inte minst S:s företag hade vind i seglen – i den nya fabriken kunde stora volymer tyg vävas och han beslöt i samband med expansionen att ge sig in i konfektionsbranschen. Idén uppkom enligt företagshistorien då han betraktade de välskräddade plagg hans växande barnaskara fått uppsydda hos familjens sömmerska – skulle man inte kunna tillverka kläder av god kvalitet till barn i hela landet? En liten provkollektion syddes upp och försöket föll väl ut.

Verksamheten ökade stadigt i omfattning och 1907 bildades ab Hjalmar Söderberg som övertog fabriksdriften medan den ursprungliga firman fortsatte att existera som ett fristående företag med en butik i stadens centrum. Denna förestods av S:s hustru Elin. Fabriken tillverkade en del dam- och barnplagg men satsade främst på herrkonfektion. Under åren utvecklades och moderniserades såväl fabriken som organisationen i flera omgångar, och produktionsresultaten var goda. S lade resurser på att skapa en egen och genomarbetad kläddesign, något han möjligen hade särskild känsla för tack vare en allmän konstnärlig begåvning – han bedrev i mogen ålder konststudier, även i utlandet, och beskrevs som en talangfull amatörmålare. Intresset tog sig också uttryck i mecenatskap.

Vid sidan av sin yrkesverksamhet var S engagerad i kommunalpolitiken och inom nykterhetsrörelsen samt i olika välgörenhetssammanhang. Som aktiv metodist och varmt religiöst intresserad var han under många år involverad i framför allt sin församlings barn- och ungdomsverksamhet. Han bidrog under första världskriget till bildandet av Hjälp genom arbete, ett sällskap för arbetslöshetens bekämpande i Uppsala, som skaffade en vedgård där arbetslösa kunde få tillfällig inkomst. Mån om att vara en god arbetsgivare för personalen anlade han ett sommarhem och öppnade en sparkassa som bolaget lämnade generösa bidrag till.

S var utan tvivel en bemärkt man i Uppsala. Vid hans begravning 1933 i den nästan helt fyllda domkyrkan närvarade både ärkebiskop och borgmästare liksom ett stort antal representanter för de sociala och kristliga föreningar S varit aktiv i.

Författare

 Lena Milton

Arkivuppgifter

Enstaka brev från S (bl a till Anna Söderblom) i UUB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Förteckning över samtliga ledamöter … 1863–1962, D 3:1 (Övriga liggare), Uppsala stadsfullmäktiges arkiv, i Uppsala stadsarkiv.

Fabrikör Hj Söderberg död (UNT 21 sept 1933); Fabrikör Hjalmar Söderbergs griftefärd (UNT 26 sept 1933); Från industriens fält (Börstidningen 19 april 1890); Föreningen ”Korn åt små fåglar” (UNT 19 nov 1892); Hjälp genom arbete (UNT 17 sept 1915); Hj Söderberg (DN 22 sept 1933); Metodisternas årskonferens i Gefle (Fosterlandet 29 aug 1895); Nykterhetsmöte i Upsala (Hemlandsvännen 31 dec 1890); Privatskola (Upsala 12 juli 1864): O R Sjöholm, Familjesömmerska ger idén till stor konfektionsindustri (UNT 16 juli 1991); SKL 5 (1967); SMoK; Stockholms 2:a söndagsskolförening (Hemlandsvännen 15 maj 1894); Tillkännagifvande (Upsala 1 sept 1885); Tillkännagifvanden (Upsala 16 juni 1888); K Ullenhag, Industriell utveckling och demokratisering (Uppsala stads historia, 5, 1984); Upsala: Epworthföreningen (Fyris 27 sept 1897); Upsala: ny fabrik (Upsala 28 sept 1895); Upsala: till industriutställningen (Upsala 13 juni 1891); Upsala: Upsala blåbandsförening n:o 2 (Upsala 14 jan 1890). –Uppsala industriminnesförening (uppsalaindustriminnesforening.se/ab-hjalmar-soderberg/, 20 april 2021).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Hjalmar Söderberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35170, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Milton

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35170
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Hjalmar Söderberg, urn:sbl:35170, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Milton