Meriter

2 Söderlund, Sigrid Christina, dotter till S 1, f 24 juni 1921 i Gbg, Annedal, d 5 mars 2012 i Sthlm, Osc. Studentex vid Lyceum för flickor, Sthlm, 20 maj 40, inskr vid KI 4 sept 47, amanuens vid KI:s anatomiska instit 48–juli 50, med kand 20 april 49, amanuens vid KI:s patol instit 52, vik underläk vid Sophiahemmet 52, vik underläk vid Ersta sjukhus 53, med lic vid KI 22 febr 54, leg läk 26 febr 54, underläk vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus kir avd 54–55 o 56–60 (tf bitr överläk där jan–juli 60), andre underläk vid Serafimerlasarettets kir klinik 55–56, med dr vid KI 24 okt 59, doc i barnkirurgi vid UU 1 april 60, underläk vid S:t Görans sjukhus kir avd 1 jan 61–31 dec 63, specialist i barnaålderns kirurgiska sjukdomar 4 okt 61, i kirurgiska sjukdomar 27 juni 62, vik underläk vid KS:s thoraxkir klinik 62–65, bitr överläk vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus 65–70, vid S:t Görans barnkliniker 1 jan 70–31 dec 73, överläk i barnkirurgi vid S:t Görans sjukhus 1 nov 76, klinikchef vid S:t Görans barnklinik maj 78–87. – Ogift.
 

Biografi

Sigrid S valde samma yrkesbana som fadern. Hon var en av de första kvinnliga läkarna med specialistkompetens i Sverige, och av allt att döma också den första kvinnliga docenten i barnkirurgi.
I tonåren spelade den mångsidigt idrottsintresserade S tennis på hög nivå och blev 1939 även nordisk och svensk mästarinna i florett. ”Jag har bra humör, och med det kan jag irritera och oroa min motståndare ur jämvikt” förkunnade hon belåtet efter sin seger (S–c), ett uttalande som tillsammans med beskrivningen av henne på tennisplanen – hon sades lufsa som en ”grisslyunge” – kanske säger något om hur S brukade ta sig fram mot uppsatta mål.

S ägnade tennisen och fäktningen flera år på heltid men inledde 1947 studier vid KI, där hon två år senare blev med kand och 1954 med lic. Hon erhöll samma år legitimation och anställdes vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus i Stockholm. Då verksamheten 1970 överflyttades till det modernare S:t Görans sjukhus följde hon med dit. Hon disputerade 1959 på en avhandling om Meckels divertikel, en medfödd missbildning på tarmen. Materialet var vid tiden det största som publicerats i sitt slag. Följande år blev S docent vid UU, 1961 specialist i barnaålderns kirurgiska sjukdomar och slutligen 1962 specialist i kirurgiska sjukdomar.

Rimligen hade S fördel av faderns position som förgrundsgestalt inom kirurgin. Där fanns dock vid tiden få kvinnor och de möttes ofta av skepsis eller rentav motstånd. Våren 1961 blev estniskan Mari-Ann Aavik-Roosaar landets första kvinnliga specialist i barnkirurgi, tätt följd av S. De båda var ännu i slutet av 1960-talet de enda kvinnliga medlemmarna i Svensk kirurgisk förening.

Mycket av S:s forskning handlade om olika tarmtillstånd hos barn, men hon kom också att i hög utsträckning ägna sig åt thoraxkirurgi. Tack vare ett väl fungerande internationellt utbyte började man tidigt att operera medfödda hjärtfel i Sverige. På Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus hade chefen för dess kirurgiska klinik, Philip Sandblom, på 1940-talet genomfört de första operationerna på ”blue babies” – barn födda med en missbildning som försvårade blodets syresättning – och hans gärning fördes senare vidare av S och hennes kollega Gunnar Ekström.

Efter flytten till S:t Göran, där landets då modernaste barnklinik fanns med bl a hjärt-lungmaskin i operationssalen, började S och Ekström på hennes initiativ att utföra öppen hjärtkirurgi. ”Konkurrensen” uppskattades inte av professorn vid Karolinska sjukhusets barnklinik men verksamheten fortsatte. Flera av de operationer S utförde på hjärtsjuka barn hade en dramatisk upptakt men slutade oftast väl och beskrevs med fascination i pressen. S blev 1976 överläkare i barnkirurgi och två år senare chef för barnkliniken. 1982 slogs de barnkirurgiska klinikerna på KS och S:t Göran ihop med S som chef, vilket hon förblev fram till sin pensionering.

S uppges ha varit en god pedagog och mentor för yngre kolleger, och var uppskattad av både sina små patienter och deras familjer. Intresset för tennis behöll hon livet ut. 1943 hade fadern köpt förfoganderätten till en s k livstidsloge i Kungliga tennishallen, vilket innebar ett inte livslångt men väl 45-årigt abonnemang. Detta ärvdes av S som under många år kunde fortsätta att njuta av sporten från en förstklassig åskådarplats.

Författare

 Lena Milton

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna arbeten): Meckel’s diverticulum. A clinical and historic study. [Verso:] Translated from the Swedish by E Odelberg. [Akad avh KI.] Sthlm 1959. (Balder). 233 s, ill, fotogr, tab. (Acta chirurgica Scandinavica. Supplementum, 248). – [Rubrik:] Barnkirurgiska problem i skolåldern. [Kolofon:] Sthlm: Utbildningsförlaget, 1974. 9 s. ([Ovanför rubriken:] Skolhälsovård. Artiklar i skolhygieniska ämnen, 22).

Tryckta arbeten (bidrag): S:s bidrag har ej efterforskats, men enligt PubMed vintern 2023 kan 32 artiklar (1956–86) attribueras till S.

Källor och litteratur

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sigrid Christina Söderlund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35241, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Milton

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35241
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sigrid Christina Söderlund, urn:sbl:35241, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Milton