Meriter

Södersten, Bo Åke, f 5 juni 1931 i Grängesberg, Dal, d 5 sept 2017 i Sthlm, Gust Vasa. Föräldrar: gruvarbetaren Axel Wiktor S o Anna Elisabet Blomkvist. Studentex vid H a l i Ludvika 26 maj 51, inskr vid UU 9 sept 52, fil kand 7 mars 55, pol mag 27 mars 56, fil lic 15 dec 59, allt vid UU, sekr i styr för studentfören Laboremus ht 53–vt 54, vice ordf ht 54–vt 55, ordf där ht 55–vt 56, studier vid École des sciences politiques, Paris, vt 55, amanuens vid Konjunkturinst maj–juni 56, studier vid London School of Economics okt 58–april 59, speciallär i nationalekonomi vid Skogshögsk ht 59, medlem av red för tidskr Tiden 59–61, bitr lär vid StU 1 jan 60–ht 65 (periodvis tjänstl), studier vid Massachusetts Institute of Technology o University of California, Berkeley, USA, 20 sept 61–15 dec 62, disp vid StU 15 maj 64, fil dr där 29 maj 64, tf prof i internat ekonomi vid LU 1 juli 64–30 juni 65, visiting associate prof vid University of California, Berkeley, 1 juli 65–19 juni 67, doc i internat ekonomi vid LU 10 mars 66, univ:lektor i nationalekonomi 1 juli 66, doc:befattn 1 jan 67–31 dec 72, tf prof i nationalekonomi 1 juli 69–71, allt vid LU, prof i nationalekonomi (August Röhss professur) vid GU 29 jan (tilltr 1 febr) 71–77 (periodvis tjänstl), e o föreståndare för Inst för social forskn, Sthlm, 1 jan–dec 72, gästprof vid American University, Washington, DC, o gästforskare vid Harvard University 74–75, prof i internat ekonomi vid LU 14 april (tilltr 1 juli ) 77–31 dec 96 (periodvis tjänstl), led av enkammarriksdagen för Socialdemokraterna 79–88 (led av finansutsk 82–85, av justitieutsk 84–85, av riksdagens krigsdelegation 85–88, fullm i Riksgäldskontoret 85–88), led av kulturskattekomm dec 79–febr 84, ordf i kapitalvinstkomm mars 83–juni 86, led av styr för ab Industrikredit 83, ordf där 89–96, led av styr för Försäkringsab Skandia, vice ordf i styr för länsskattemyndigheten i Kopparbergs län 87–88, led av utredn ang tjänstehandel med Sydafrika m m mars 87–mars 90, av komm ang översyn av inkomstskattesystemet juni 87–89, av komm ang hushållens skuldsättn juli 88–dec 88, av expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) jan 89–nov 92, ordf i Sveriges universitetslärarförb (SULF) 90–96, prof i nationalekonomi vid Internat handelshögsk i Jönköping 1 febr 98–30 juni 2004.

G 1) 17 sept 1960(–83) i Köpenhamn (vb för Vaksala, Upps) m fil mag Astrid Ingeborg Wallin, f 25 april 1934 i Jakobstad, Finland, dotter till hemmansägaren Oskar W o Edit Nyman; 2) 3 nov 1997 i Sthlm, Gust Vasa, m statsrådet Birgit Irma Gunborg Friggebo, f 25 dec 1941 i Falköping, dotter till direktören Karl Gustav Erik F (före 1945 Gustavsson) o Majt Lilly Johansson, tidigare g m borgarrådet Anders Lennart Rydberg.
 

Biografi

S:s far Wiktor S (1883–1963), född i Söderbärke, Dal, började 1906 arbeta i järngruvan i Grängesberg. Han var kommunalpolitiskt engagerad i Grangärde som socialdemokrat och från 1914 fackligt verksam i Svenska gruvarbetareförbundet inom vilket han 1924–29 var ordförande för Avdelning 1 varefter han tog plats i förbundsstyrelsen. 1933 blev S landstingsman i Kopparbergs län. Under andra världskriget var han ordförande i kristidsnämnden. Intresserad av folkbildning satt S under många år i den kommunala biblioteksstyrelsen och i styrelsen för Brunnsviks folkhögskola. På fritiden studerade han gärna filosofi och historia samt läste skönlitteratur. Sonen Bo S, som till skillnad från sina sju äldre syskon kunde studera vidare, ärvde i rikt mått hans intellektuella hunger, politiska övertygelse och hetsiga temperament.

Bo S:s karriär kan indelas i akademikerfasen, riksdagsmannafasen och debattörsfasen. Den första omfattar hans studieår i Uppsala och Stockholm och hans år som forskare och lärare, främst tills han kom in i riksdagen, där det parlamentariska arbetet och ett flitigt skrivande av dagstidningsartiklar dominerade hans tillvaro. Den tredje fasen, efter riksdagstiden, karakteriserades av en frenetisk produktion av dagstidningsartiklar.

S:s högre studier ägde huvudsakligen rum i Uppsala, där han efter att ha gått latinlinjen på gymnasiet skrevs in på universitetet 1952 och sju år senare lade fram en lic-avhandling. Den behandlade den svenska utrikeshandelns utveckling: exportens och importens sammansättning från 1870 till början av 1950-talet, utvecklingen och bestämningen av Sveriges bytesförhållanden, ändringarna i importkapaciteten och pris- och produktivitetsutvecklingens inverkan på fem exportindustrier. Vid sidan av forskningen engagerade sig S under Uppsalaåren i den socialdemokratin närstående studentklubben Laboremus där han under en tid också var ordförande.

Mellan 1959 och 1961 ingick S i Tidens redaktion. Där fick han tillfälle att odla en genre där hans stilistiska begåvning kom till sin rätt och som han gärna ägnade sig åt: essäistik, inklusive bokrecensioner. Hans litterära ambitioner resulterade också 1962 i novellsamlingen Övertygelser.

Efter lic-avhandlingen flyttade S över till Stockholms universitet där han fick Ingvar Svennilson (bd 34) som handledare, och disputerade 1964 på en avhandling om ekonomisk tillväxt och internationell handel. Den ingår i den neoklassiska utrikeshandelstraditionen. S arbetar med en matematisk modell med två varor, två produktionsfaktorer och två länder. I den grundläggande formuleringen är källorna till tillväxten ospecificerade. Därefter specificeras de som faktortillväxt (arbetskraft och kapital). S visar vilka faktorer på produktions- och konsumtionssidan som bestämmer bytesförhållandena och nationalinkomsten. Han går också igenom det fall där tillväxten i ekonomin orsakas av tekniska framsteg och det specialfall där de faktorproportioner som används i produktionen inte kan varieras. Slutligen diskuterar S hur tillväxt och bytesförhållanden har behandlats i den ekonomiska litteraturen genom tiderna. Avhandlingen fick betyget med beröm godkänd men gav inte docentkompetens. Under själva disputationstillfället försökte en ursinnig Assar Lindbeck som extra opponent hämnas en ofördelaktig recension som S skrivit i Tiden om dennes, Ragnar Bentzels och Ingemar Ståhls bok Bostadsbristen (1963) och få avhandlingen underkänd. Lindbeck skulle senare underkänna S vid två professorstillsättningar.

När S något år efter disputationen vistades som lärare vid Berkeley började han arbeta på en modern lärobok i internationell ekonomi, som till skillnad från dåtidens amerikanska motsvarigheter konsekvent byggde på en allmän jämviktsansats. Den gavs 1969 ut på svenska med titeln Internationell ekonomi och 1970 följde en engelskspråkig utgåva. I läroboken presenteras först den traditionella statiska handelsteorin, därefter effekterna av tillväxt på utrikeshandeln. Den tredje avdelningen behandlar makroekonomiska aspekter: betalningsbalansen och nationalinkomsten, den internationella valutamarknaden, fasta och rörliga växelkurser. Del fyra analyserar internationell handelspolitik: tullar, kvantitativa importrestriktioner, GATT, EEC och UNCTAD, teorin för tullunioner och transferproblemet: effekterna på betalningsbalansen av en kapitalöverföring från ett land till ett annat, liksom direktinvesteringar och deras effekter. Del fem behandlar det internationella betalningssystemet.

Läroboken i internationell ekonomi var det av hans verk som S själv skattade högst. Hans studenter i Lund fick njuta av den i stencilerad form, kapitel för kapitel, förmedlade av en entusiastisk lärare. Boken blev ett standardverk och översattes till italienska, portugisiska och ungerska. Den var länge ensam på den internationella läroboksmarknaden och uppdaterades i takt med de institutionella förändringarna i världsekonomin och uppkomsten av nya teorier.

En fråga som upptog mycket av S:s intresse under 1970-talet var arbetarstyrda företag, deras egenskaper och effekter. Han presenterade i ett antal artiklar teorin och diskuterade dess tillämplighet på den svenska ekonomin. S såg två vägar på vilka framryckningen mot en arbetarstyrd ekonomi borde ske: ökat medinflytande för de anställda i företagen och kontroll över kapitalbildningen. I den arbetarstyrda ekonomin skulle kapitalet ägas kollektivt. Arbetarna i det enskilda företaget skulle bestämma hur investeringarna gjordes inom detta och få avkastningen på dem.

1968 publicerade S den första av en rad essäsamlingar: Den hierarkiska välfärden. En del handlar om ekonomi och politik från ett socialistiskt perspektiv, behovet av strukturell planhushållning, inkomstutjämning och motsättningen mellan effektivitet och jämlikhet. Två essäer handlar om resor, till USA:s sydstater och till Cuba, som han besökte första gången 1967 och skulle återvända till flera gånger. Den sista avdelningen ägnas åt litteraturkritik. Boken utgör det första steget in i en genre som S med stor framgång skulle komma att odla i framtiden: debattessän. En av de debattessäer som återtrycktes var recensionen som lett fram till fiendskapen med Assar Lindbeck, Bostadsbristen och de tre räntorna. Lindbeck och hans medförfattare hade argumenterat för avreglering och marknadsprisbildning. S menade att författarna hade drivits av politiska snarare än vetenskapliga ambitioner och att de bortsåg från de inkomst- och förmögenhetsöverföringar en avreglering skulle leda till. 1978 utkom S:s mest ambitiösa publikation om bostadsmarknaden, Betalt för att bo, skriven tillsammans med Bo Sandelin. Där redovisas serier för värdeökningen på bostäder från 1950-talet till 1970-talet som indikerar att den genomsnittlige småhusägaren hade gjort en god vinst på sitt boende.

Vid femte försöket blev S professor då han 1971 fick en lärostol i nationalekonomi i Göteborg. Stora delar av tiden där var han emellertid tjänstledig för att i stället förestå Institutet för social forskning i Stockholm och för att bedriva forskning i USA. Efter att på allvar ha slagit sig ner i Göteborg kom S i konflikt med institutionens marxistiskt orienterade forskare, men rätt snart kunde han flytta vidare till Lund som efterträdare till Torsten Gårdlund (bd 17, s 650) som professor i internationell ekonomi. I Lund stannade han sedan fram till pensioneringen 1996. Mellan 1998 och 2004 var S också verksam vid den internationella handelshögskolan i Jönköping.

S fick goda royaltyinkomster av sin lärobok i internationell ekonomi. Sporrad av försäljningsframgångarna fortsatte han med nya bokprojekt, oftast i antologiform. Det var läroböcker om svensk ekonomi, utvecklingsproblem och makroekonomi, debattböcker om skatter, kärnkraft, högskolan och globaliseringen och välfärdsstaten.

S:s politiska engagemang höll i sig och manifesterade sig inte minst genom debattartiklar. 1970 medverkade han i en bok om Per Albin Hansson (bd 18), med en av sina bästa essäer. Det kanske mest centrala i Per Albins politiska budskap var, menade S, tanken om folkhemmet och denna vilade i sin tur på tanken om broderskapet: det mest genuina och originella draget i Per Albins politiska vision.

1979 kom S in i riksdagen men tiden där blev inte vad han tänkt sig. Han fick tjata sig till att bli ledamot av finansutskottet, och han fick aldrig den ministerpost han drömt om. Personkemin mellan honom och Kjell-Olof Feldt, som han kände sedan studieåren i Uppsala, var inte den bästa. S var en obekväm riksdagsman som hade svårt att foga sig i partidisciplinen och tog initiativ som inte var förankrade i partitoppen, t ex vad gällde bostadspolitiken och arbetarstyrda företag. Han hade svårt att kompromissa och var ingen lagspelare. S lämnade riksdagen vid mandatperiodens utgång 1988.

Under hela sitt yrkesverksamma liv och fram till 2006 var S en flitig dags- och veckotidningsskribent. Det blev hundratals artiklar. Många av dem samlade han i essäsamlingarna Den hierarkiska välfärden (1968), Den svenska sköldpaddan (1975), Ut ur krisen (1981) och Kapitalismen byggde landet (1991), i vilken titelessän gjorde gällande att socialdemokratin inte hade spelat någon roll för det svenska välståndets framväxt utan att dess roll enbart varit omfördelarens.

S:s essäer var ofta kontroversiella både vad gällde ämnesval och åsikter. De ledde inte sällan till polemik. Före och under riksdagsperioden handlade de ofta om behovet av socialisering och ingrepp i den kapitalistiska ekonomin, inte minst på bostadsmarknaden, och om vikten av att inte avveckla kärnkraften. När S lämnade riksdagen undergick emellertid hans politiska åskådning en kraftig förskjutning högerut och hans artiklar kom i allt större utsträckning att handla om behovet av att reformera och krympa den förvuxna, lågproduktiva offentliga sektorn, där sjukfrånvaron dessutom var oacceptabelt stor, och minska skatterna i syfte att underlätta den privata sektorns tillväxt och skapa produktiva arbeten.

Sverige hade haft hög och jämn tillväxt 1870–1970 innan stagnationen och den offentliga sektorns expansion inleddes. Den skattefinansierade offentliga sektorn var med S:s ord ”tärande” och levde av medel från den ”närande” privata sektorn. S provocerade: improduktiva vårdbiträden och barnskötare måste bort, daghemmen måste ersättas av förskolor. S angrep vidare ATP-systemet som han ville ersätta med ett fonderat system. Den svenska invandringspolitiken var misslyckad. Det var för få invandrare som var i arbete och för många som försörjdes av ett socialförsäkringssystem som inbjöd till missbruk. Välfärdssystemet höll på att haverera och måste reformeras från grunden.

Socialdemokraterna lutade sig alltför mycket på vänstern, Miljöpartiet och LO, var alltför toppstyrda och saknade förmåga att reformera sig själva och politiken. S:s drastiska formuleringar gjorde inte budskapet mer lättsmält för meningsmotståndarna. En krönika 1997 i DN med rubriken Begränsa demokratin! väckte våldsamma reaktioner och dåvarande biskopen i Västerås hävdade att S legitimerade värderingar som stod nazismen nära.

Mellan 1990 och 1996 var S ordförande i SULF, och argumenterade då för ökade resurser till universiteten och ökad decentralisering. Han skrev också om EU och andra internationella frågor. S betonade envist hur den chilenska militärjuntans liberala ekonomiska politik hade lagt grunden till landets ekonomiska tillväxt. Hans inställning till Cuba ändrades, från försiktigt positiv på 1960-talet till starkt kritisk under senare decennier.

S hade inte riktigt den riktade uthållighet som krävs för fortsatta akademiska skriverier. Hans energi inriktades på annat. Han ville bli minister. Och så ville han bli känd: ”Huvudsaken är att namnet hålls i svang.” Var det därför han skrev alla dagspressartiklar? Han hade en fenomenal näsa för kontroversiella frågor som han utnyttjade för att komma i det rampljus där han så gärna ville vara.

Författare

 Mats Lundahl med bidrag av Jakob Christensson (Wiktor S)

Arkivuppgifter

  S:s arkiv (oordnat) i LU.

Tryckta arbeten

 Tryckta arbeten (egna verk): Övertygelser. Noveller. Sthlm: Bonnier, 1962. 156, [1] s. – A study of economic growth and international trade. [Akad avh SU.] Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1964. [2], 189, [1] s. (Stockholm economic studies, N S, 5) (Acta Universitatis Stockholmiensis). [Ny tryckning 1969. Bokhandelsutgåva.] – Den hierarkiska välfärden och andra essäer. Sthlm: Rabén & Sjögren, 1968. 250 s. – Utdrag ur Internationell ekonomi. Sthlm: Rabén & Sjögren, 1968. 271, [1] s, diagr, tab. [Lärobok. Utdraget omfattar 14 av den fullständiga utgåvans 26 kapitel (se nedan för denna). Enligt förordet publicerades detta förtryck efter önskemål från universitetshåll.] – Internationell ekonomi. Sthlm: Rabén & Sjögren, 1969. 524, [1] s, diagr, tab. [Lärobok. 2. tr 1970. 2. omarbetade uppl 1978: 629, [1] s, diagr, tab. Versioner på engelska: International economics. New York, Evanston, London: Harper & Row, cop 1970. xvii, [1], 554 s, diagr. {Den brittiska utgåvan publicerades 1971. Den engelska versionen är längre än den svenska från 1969.} 2., [revised] edition 1980: London: Macmillan, xvii, 524 s, diagr, tab. 3., [revised] edition 1994: Basingstoke: Macmillan, xl, 714 s, diagr, tab. {Tillsammans med G Reed.} Översättning till italienska: Economia internazionale (Torino: Unione Tipografico – Editrice Torinese, cop 1976). Översättning till portugisiska: Economia internacional (Rio de Janeiro: Editora Interciencia, 1979). Översättning till ungerska: A külgazdaság hatás-mechanizmusa (Budapest: Közgazdasági és Jogi Könyvkiadó, 1985). Översättningarna följer den engelska versionen från 1970.] – Per Albin-linjen. Tre ställningstaganden till en socialdemokratisk tradition. Sthlm: PAN/Norstedt, 1970. 157, [2] s. ([Förtitel:] En PAN-bok). [Tillsammans med G Fredriksson och D Strand. S har skrivit avsnittet Per Albin och den socialistiska reformismen (s 97–130).] – Nationalekonomi. 5, Internationella resursfördelningsproblem av I Persson, B S. Sthlm: Kommissionen för television och radio i utbildningen (TRU); LiberLäromedel, 1971. 100 s, ill. [Tillsammans med I Persson. 2. tr 1975. S medverkade ej i del 1–4 av verket.] – Socialpolitik och ekonomisk politik. Göteborg 1973. 23 bl, 3 diagrambl. (Skriftserie, Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet. B. Memoranda, 37). [Duplicerad.] – Den svenska sköldpaddan. Politiskt, ekonomiskt, personligt ur ett socialdemokratiskt perspektiv. [Sthlm:] Rabén & Sjögren, 1975. 351, [1] s, diagr, tab. ([Förtitel:] Tema nova). [Urval av ett 50-tal av S:s artiklar och uppsatser under åren 1969–75.] – Betalt för att bo. Värdestegring och kapitalvinster på bostadsmarknaden. [Sthlm:] Rabén & Sjögren, 1978. 148, [1] s, diagr, tab. [Tillsammans med B Sandelin.] – New attitudes toward work. Presented at a conference arranged by the International Economic Association in Strasbourg, France, August 1978. Lund [1978]. [1], 22 bl. ([Omslag:] Meddelande, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet, 45). [Omtryckt (utan undertitel) i: Unemployment in Western countries. Proceedings of a conference held by the International Economic Association at Bischenberg, France, Edited by E Malinvaud and J-P Fitoussi, London and Basingstoke: Macmillan, 1980, (International Economic Association publications), s [443]–468, ill.] – Det ödesdigra 70-talet. Några synpunkter på utvecklingsdrag i den internationella ekonomin. Manuskript till föreläsning vid professorsinstallation vid Lunds universitet den 10 mars 1978, Lund [1978]. [1], 9 bl. ([Omslag:] Meddelande, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet, 43). [Omtryckt i: Ut ur krisen! (1981; se nedan), s 126–137.] – Löntagarstyrda ekonomier. Föredrag vid Nordisk økonommøde den 1–4 juni 1979, Helsingör, Danmark. Lund [1979]. [1], 16 bl. ([Omslag:] Meddelande, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet, 66). – Ut ur krisen! Kortsiktiga lösningar och långsiktiga mål i svensk politik. [Sthlm:] Rabén & Sjögren, 1981. 204, [1] s, diagr, tab. ([Omslag:] Tema nova). [Essäsamling.] – Makroekonomi och stabiliseringspolitik. Under medverkan av L Berg, S Magnusson, B Sandelin. [Malmö:] Liber, 1983. 363 s, diagr, tab. [Lärobok.] – En ny bostadspolitik. [Omslag:] Sthlm 1989. 8, [1] s. ([Omslag:] Bostadspolitiska institutets skriftserie. Rapporter och utredningar, 1989:2). – [Rubrik:] The Swedish tax reform. How will it affect the economy? [Translation: V Kayfetz.] Sthlm: Svenska institutet, 1990. 9 s. (Current Sweden, 375). [Version på tyska: Durchgreifende Steuerreform in Schweden. Inhalt und Auswirkungen. Sthlm: Svenska institutet, 1990. 9 s. (Aktuelle Informationen aus Schweden, 375).] – Kapitalismen byggde landet. 1. uppl, 1. tr. Sthlm: SNS förlag, 1991. 207, [1] s. [Essäsamling.] – Att styra mot konkurrens. Granskarnas andra utlåtande. [Kolofon:] Sthlm: Konkurrenskansliet, Stockholms läns landsting, 1993. 49, [2] s. [Tillsammans med O Stenhammar och J Segerberg.] – [Omslag:] Desinformation och censur. Sthlm: Näringslivets mediainstitut, [1993]. [33] s. ([Omslagets baksida:] Rapport, Näringslivets mediainstitut, [19]93:2). – Granskarnas utlåtande nr 1. [Sthlm: Informationsavdelningen, Stockholms läns landsting], 1993. 21 bl. [Tillsammans med J Segerberg och O Stenhammar.] – Jämförelsekonkurrens och tidseffektiv sjukvård. Granskarnas fjärde och avslutande utlåtande. [Kolofon:] Sthlm: Konkurrenskansliet, Stockholms läns landsting, 1994. 53, [2] s. [Tillsammans med O Stenhammar och J Segerberg.] – Knowledge, economic progress and the state. Anförande av professor Bo Södersten vid Utbildningsdepartementets internationella seminarium ”Science and the Powers” den 16–17 mars på Hässelby slott. [Omslag:] Sthlm: Sveriges universitetslärarförbund (SULF), u å [1994]. 17, [2] s. ([Omslag:] SULFs skriftserie, [N S], 6). – Landstinget och näringslivet – beröringspunkter och skillnader. Granskarnas tredje utlåtande. [Sthlm: Stockholms läns landsting], 1994. 51 bl. [Tillsammans med O Stenhammar och J Segerberg.] – Efterkrigstidens bygg- och bostadspolitik. Sthlm: Stockholms byggnadsfören., 1998. 32 s, diagr. (Medlemsblad (Stockholms byggnadsförening), 1998: juni). [Tillsammans med U Perbo och K Jansson. Titel på S:s avsnitt: Bygg- och bostadspolitik.] – Growth and trade vs. trade and growth. Jönköping: Jönköping International Business School, 2000. 36 s, diagr, tab. (JIBS working paper series, 2000-2). [Tillsammans med K Ekholm.] – Reform failure and poor economic performance. The case of Sweden. Jönköping: Jönköping International Business School, 2000. 24 s. (JIBS working paper series, 2000-1). – Torsten Gårdlund. Det goda livets ekonom. [Sthlm:] Timbro, 2009. 180 s, fotogr. [Tillsammans med M Lundahl.]

Tryckta arbeten (bidrag): Hos SBL finns en opublicerad bibliografi sammanställd av M Lundahl (28 s) som förtecknar ett hundratal artiklar av S i tidskrifter och antologier under åren 1959–2004.

Redigerat: Svensk ekonomi. Ett samlingsverk redigerat av B S. Sthlm: Rabén & Sjögren, 1970. 368 s, diagr, tab. [2. tr 1973. 2., omarbetade och utökade uppl 1974: 514, [1] s, diagr, tab. (2. tr 1976). 3., omarbetade uppl 1982: 342, [1] s, [2] vikta kart-s, diagr, tab. (2.–3. tr 1984–87).] – Utvecklingsekonomi. Urval och kommentarer av M Lundahl och B S. Sthlm: Aldus/Bonniers, 1974. 2 vol. 1, Underutvecklingens mekanismer. 318 s, tab. 2, Planering och resursmobilisering. 304 s, tab. [För en reviderad upplaga se: Utvecklingsekonomi (1979).] – Utvecklingsekonomi. Studier i underutvecklingens mekanismer, biståndsplanering och resursmobilisering, okunnighetens bekämpande, teknologi och kapitalanvändning, jordreformer och utrikeshandel för u-länderna. Urval och kommentarer av M Lundahl och B S. [Verso:] Översättningar av L Björk … S Hallén … K Lundgren … [Sthlm:] Bonnier, 1979. 384 s, tab. ([Omslag:] Aldus akademi). [Helt omarbetad utgåva av Utvecklingsekonomi 1–2 (1974). Enligt förordet är ungefär hälften av artiklarna nya för denna utgåva av boken.] – Marknad och politik. Strukturer och problem i svensk ekonomi. [Verso:] Lund: Dialogos, 1987. 254 s, diagr, tab. (Dialogos economics). [2. tr 1988. Undertiteln saknas i senare upplagor av boken, och boken ingår heller inte längre i serien Dialogos economics. 2, reviderade och utvidgade uppl 1990: 382 s, diagr, tab. 3., {utökade och omarbetade} uppl 1994: 421 s, diagr, tab. {2. tr 1996: Sthlm: SNS förlag.} 4., {omarbetade} uppl 1997: 455 s, diagr, tab. 5., reviderade uppl 2000: 452 s, diagr, tab. 6., {reviderade och utökade} uppl 2004: 440 s. {S var redaktör tillsammans med Hans Tson Söderström.} Fr o m 7. upplagan av boken (2007) är S inte längre en av dess redaktörer.] – Skattereform och skatteplanering. Vårt nya skattesystem i funktion. Lund: Dialogos, 1989. 126, [1] s, diagr, tab. – Framtid med kärnkraft. B S (red). [Av] L Bergman [och ytterligare sju författare]. 1. uppl, 1. tr. Sthlm: SNS förlag, 1990. 203 s, ill, diagr, tab. [2. reviderade uppl, 1. tr 1991: 216 s, ill, diagr, tab.] – Den stora reformen. Handbok om de nya skatterna. [Av] B S, C-G Fernlund, C Gunne, A Kristoffersson och I Hansson. 1. uppl, 1. tr. Sthlm: SNS, 1990. 112 s, tab. [2. uppl, 1. tr 1991: 116 s. S anges som redaktör först i 2. uppl av boken.] – Den offentliga sektorn. En introduktion till den offentliga sektorns ekonomi. B S (red.). [Av] J Agell [och ytterligare fyra personer] 1. uppl, 1. tr. Sthlm: SNS förlag, 1992. 339 s, diagr, tab. – Pendeln svänger. Röster i högskoledebatten. 1. uppl, 1. tr. Sthlm: SNS förlag, 1992. 158 s. – Globalization and the welfare state. Edited by B S. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2004. xi, 250 s, diagr, tab. – Den problematiska tryggheten. Välfärdsstaten under tre decennier. 1. uppl, 1. tr. Sthlm: SNS förlag, 2006. 207 s. – T Gårdlund, Vid kapitalismens sjukbädd och andra essäer. Texter av T Gårdlund. I urval av M Lundahl och B S. [Sthlm:] Timbro, 2010. 317 s.

Källor och litteratur

Ecklesiastikdep:s konseljakter 29 jan 1971, nr 26, RA. Protokoll (A 2 B:3) i Kansli S:s arkiv 1977–2013; protokoll (D 1 BA:33) i Personalenhetens arkiv 1977–2008, LU:s arkiv. Ludvika h a l:s arkiv (D 1 c:2), ULA.

M Lundahl, Bo Södersten from left to right: portrait of a political economist (2022); dens, Porträtt av en provokatör (Ekonomisk debatt 2022, nr 7). – Nekr:er i SvD 18 o 19 sept o i DN 22 o 28 sept o 8 o 14 okt 2017. – A Wiktor S: [K-E Anderson], Veteran från dalagruva mångsysslare ovan jord, av Kea (DN 3 april 1956); B Horgby, Med dynamit och argument (1997).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bo Åke Södersten, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35261, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Lundahl med bidrag av Jakob Christensson (Wiktor S)

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35261
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bo Åke Södersten, urn:sbl:35261, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Lundahl med bidrag av Jakob Christensson (Wiktor S)