Meriter

1. Johan Adelswärd, f. 20 maj 1718, d 27 juni 1785. Föräldrar: ryttmästaren Johan Hultman, adlad Adelswärd, och Altéa Silfverström. Auskultant i Svea hovrätt 8 febr. 1738 ; inskrevs vid livgardet mars. 1741; livdrabant 25 juni s. å.; löjtnant vid adelsfanan 11 nov. 1746; kaptenlöjtnant och regements-kvartermästare 20 juni .1749; erhöll avsked med ryttmästares titel 21 aug. 1750 samt krigsråds titel 21 mars 1760; friherre 11 dec. 1770; erhöll landshövdings titel 3 febr. 1779. RSO 1765.

Gift 2 maj 1745 med Katarina Funck, f. 1723, d 11 apr. 1801, dotter till landshövdingen Isak Funck.

Biografi

I riksdagspolitiken deltog A. på hattarnas sida under riksdagarna 1769–70 och 1771–72, invaldes i sekreta utskottet och blev medlem 1769 av statsdeputationen och 1771 av banko-deputationen. För de finansiella frågorna visade han mycket intresse och ville framstå som en stor finansiär. Hans samtida Tilas misstänkte honom dock för att härvid drivas av egoistiska bevekelsegrunder. A. tillhörde den grupp av hattpartiet, som vid 1769–70 års riksdag genomdrev bankens öppnande för nya lån. Vid 1771–72 års riksdag arbetade A. för mössornas myntrealisationsförslag, som avsåg en snar realisation. – A: s huvudsakliga verksamhet var förlagd inom bruksnäringen. Såsom ledande kraft och från 1764 huvuddelägare i det bolag, som ägde Åtvidabergs gruva, förvärvade han en betydande förmögenhet. Efter att ha utlöst övriga intressenter stiftade han (12 dec. 1777) ett fideikommiss, vara K. bekräftelse erhölls 12 febr. 1779. Bestämmelserna förändrades 20 dec. 1781 och bekräftades av K. M: t 9 maj 1783. Genom detta fideikommissbrev skapades baroniet Adelswärd, bestående av egendomarna Adelsnäs och Åtvidaberg i Östergötland, Stäringe i Södermanland och Kvistrum i Småland. Patronatsrätt till Åtvids församling erhöll A. genom K. resolution 3 febr. 1779.

Författare

Erik Naumann.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Oförgripelige tankar och anmärkningar, wid the 35 frågor, som för någontid sedan af K. finska boktryckeriet äro utkomne. Sthm 1765. 4: o 39 s. (Anon.) — Continuation af oförgripeliga tankar, med de bifogade 70 frågor, jämte swar å then anmärkning, som der-öfwer utkommit; hwarwid tillika bifogas anmärkningar wid den projecterade finance-kammaren. Sthm 1765. 4:o 42 s.^[1] (Anon.) [Se vidare om den polemik angående yppighet och undervikt, vari ovanstående skrifter utgöra inlägg, L. Bygden, Svenskt anonym- och pseudonymlexikon, 1, sp. 475 och sp. 75.]

Källor och litteratur

Källor: Orig.-genealogin, riddarhuset; registr. (fullm.), biographica samt militaria: ansökn. och meritförteckn., allt i RA; C. G. Malmström, Sveriges polit. historia, 6; Utdrag af landshöfdingen .. . Tilas' egenhändiga dagbok vid riksdagen 1769—70 (Handl. rör. Skandinaviens historia, 16, 1831).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Adelswärd, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5534, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5534
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Adelswärd, urn:sbl:5534, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2024-04-19.