P Sigurd Agrell

Född:1881-01-16 – Rämmens församling, Värmlands län
Död:1937

Slavist


Band 01 (1918), sida 282.

Meriter

Agrell, Per Sigurd, f. 16 jan. 1881 i Ramen. Föräldrar: bruksägaren Frans Vilhelm A. och Ida Vendela Örtenholm. Avlade mogenhetsexamen vid h. latinläroverket å Norrmalm i Stockholm 9 dec. 1898; student i Uppsala 30 jan. 1899; fil. kand. 7 febr. 1907; fil. lic. 14 dec. s. å.; disp. vid Lunds universitet 12 dec. 1908; fil. doktor 28 maj 1909; har i vetenskapligt syfte varje sommar 1899–1902 besökt Petersburg, varifrån han företagit strövtåg på ryskt och polskt språkområde, samt 1907, 1911 och 1912 över Tyskland gjort studieresor till olika delar av Polen. Tf. lärare i slaviska språk vid Lunds universitet 7 mars 1908; docent i samma ämne därstädes 25 jan. 1909.

Gift 31 dec. 1911 med gymnastikdirektören Anna Elvira Österman, f. 24 juli 1889, dotter till f. kustsergeanten Hans Kristoffer Österman.

Biografi

A:s intressen inom den slaviska språkvetenskapen hava från början varit inriktade på de levande nutidsspråken, med vilka han röjer en intim förtrogenhet. Särskilt betydelseläran och framför allt den viktiga del av denna, som rör verbets aktionsarter och dessas språkliga uttryck, har han behandlat på ett ingående sätt och med självständiga synpunkter. I andra arbeten har han behandlat problem ur den slaviska språkhistorien, men hans resultat på detta område äro mera omstridda. — Vid sidan av sina filologiska studier och praktisk lärarverksamhet har A. utvecklat en rätt ymnig poetisk produktion. Som poet är han en ganska typisk representant för den lyriska efterblomstringen under 1900-talets första decennium. Versformen behandlar A. virtuost och briljerar gärna med sonettens konstfulla rimflätning. I stilen röjer han en utpräglad förkärlek för tung ordromantik och väljer därför cykliska motiv, sådana som stjärnbilderna och språken. Också i sina många erotiska dikter tenderar han till ordberusning. Denna, som nära sammanhänger med A: s utpräglat filologiska läggning, verkar med tiden ganska bleknad och kall. Som många av sina samtida började A. med att över Schopenhauer drömma sig in i indisk spekulation, och i denna miljö gör sig ordprakten bäst. »Solitudos» indiska dikter äga en suggestiv, exotism, som behållit sin tjuskraft genom åren. I de därefter tätt på varandra följande diktsamlingarna uppdrevs färgläggningen kanske alltför bjärt, men efter några års tystnad sökte sig A. i »Antika kaméer» fram till ett förnämare, spädare skönhetsideal, erinrande om polykrom antik. Denna utvecklingstendens, som tyckes stå i kontakt med vissa sidor av tidsandan, har ännu ej fullföljts.

Författare

Sverker Ek.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Arabesker. Dikter. Sthm 1903. 64 s. — Solitudo. Dikter. Sthm 1905. 118 s. — Hundra och en sonett. Sthm 1906. 126 s. — Lefvande språkkunskap ¦— och den abstrakte lingvisten. Praktisk undervisning i slaviska språk vid Lunds universitet — eller' docent Torbiörnsson ? En uppgörelse med en granskare. Upps. 1908. 23 s. [Med anledn. av T. Torbiörnsson, Slaviska språk i Lund. En granskning. Upps. 1908.] — Tore Torbiörnsson som skald och språkmästare. Kort blixtbelysning öfver ett hörn af tillvaron. Upps. 1908. 26 s; [Med anledn. av T. Torbiörnsson, Herr Agrells resor och upptäckter. Upps. 1908.] — Den dolda örtagården. Dikter. Sthm 1908. 119 s. •— Aspektänderung und Aktionsartbildung Deim polnischen Zeitworte. Ein Beitrag zum Studium der indogermanischen Präverbia und ihrer Bedeutungsfunktionen. Lund 1908. V, 127 s. (Gradual-avh.; även i LUÅ, N. F.,' Afd. 1, Bd 4.) — Purpurhjärtat. Dikter. Sthm 1909. 109 s. — Antika kaméer och andra dikter. Sthm 1912. 111 s. — Intonation und Auslaut im Slavischen. Upps. 1913. V, 120 s. (Archives d'études orientales, Vol. 7.) — Zur Erklärung der serbokroatischen Endung ¦ a beim Genitiv plural (Från filol. föreningen i Lund. Språkl. uppsatser 4, 1915, s. 1—18). — Zur slavischen Lautlehre. Lund 1915. 134 s. (LUÅ, N. F., Afd. 1, Bd 11, N:o 4.) — Anmärkningar till den samslaviska ut-ljudsläran och därmed sammanhängande frågor. Genmäle å doc. Tor-biörnssons skrift »En slavist» i »Le monde -oriental IX». Lund 1916. 31 s. — Slavische Lautstudien. Lund 1917. 131 s. (LUÅ, N. F., Avd. 1. Bd 12, N: o 3.) — Litterära bidrag i tidningar och tidskrifter.

Källor och litteratur

Källa: Lunds universitets matrikel 1913.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Sigurd Agrell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5604, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Ek.), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5604
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Sigurd Agrell, urn:sbl:5604, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Ek.), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se