Martin Eric Ahlman

Född:1773-12-03 – Lomma församling, Skåne län
Död:1844-04-07

Präst, Teolog


Band 01 (1918), sida 311.

Meriter

Martin Eric Ahlman, f. 3 dec. 1773, d 7 apr. 1844. Föräldrar: prebendeadjunkten i Lomma, sedermera kyrkoherden i Brågarp och Nevishög Johan Ahlman och Katarina Margareta Åkerman. Student i Lund 18 okt. 1788; disp. 15 dec. 1790 (De ingenio Homeri, p. III, pres. M. Stoltz); fil. kand. ht. 1792; disp. mars 1793 (Diss. fluxiones qvantitatum trigonometricarum sistens, pres. P. Tegman); fil. magister 22 juni s. å.; prästvigd 16 juni 1799; avlade pastoralexamen 8 dec. 1804. Docent i ekonomi vid Lunds universitet 18 juli 1803 samt vid det därstädes nyupprättade teologiska seminariet 3 jan. 1810; e. o. adjunkt där 12 nov. s. å.; seminarieprefekt och kyrkoherde i Lomma, vilket pastorat t. v. avståtts åt honom av innehavaren, biskop Faxe, 11 febr. 1812; prost 26 mars s. å.; kyrkoherde i Stångby och Vallkärra med tillträde 1 maj 1813; tredje teol. professor 11 dec. 1816; andre teol. professor 1830. Teol. doktor 15 okt. 1818; LNO 1832. — Ogift.

Biografi

A. intager ett hedersrum i den svenska teologins historia. Han inträdde såsom akademisk lärare i Lunds teologiska fakultet vid en tid, då den teologiska forskningen här befann sig i nedan och då dennas representanter på ett betänkligt sätt saknade känning med samtidens så utomordentligt betydelsefulla företeelser på de teologiska och filosofiska områdena. A. hyste ett brinnande intresse för teologins sak och var en vetenskaplig kapacitet av rang. Genom sitt eget teologiska arbete i skrift och undervisning, genom de höga krav, han ställde på teologisk vetenskaplighet, samt genom sin förmåga att vid universitetet fästa framstående teologer, bland dem i främsta rummet Henrik Reuterdahl och J. H. Thomander, inledde A. en ny teologisk period och grundlade en vetenskaplig teologisk tradition vid Lunds universitet.

Sin teologiska åskådning har A. utbildat under stark påverkan av Kant. Själv säger han vid ett tillfälle, att han närmast vill räkna sig såsom »rationell supranaturalist». Några i Lunds universitetsbibliotek befintliga ungdomsdokument visa, att han i början stått den egentliga rationalismen närmare. Såsom teologisk skriftställare avgränsar han sig emellertid skarpt mot densamma, på samma gång som han försvarar den mot enligt hans mening orättvisa anklagelser. Det som A. fann hos Kant, var icke idén om trons område såsom artskilt från vetenskapens, och metafysikens utan — och det är karaktäristiskt för den teologi, som vid början av förra seklet stod under Kants inflytande — en »förnuftets religionslära», vilken sedan krävde sitt komplement av »kristendomens positiva grundläror». A. kan visserligen giva starka uttryck åt huru »Kristi historia efter de historiska urkunderna» är »den basis, på vilken tron vilar». Men typisk för hela hans grundåskådning är titeln på en liten i hans samlade teologiska skrifter införd uppsats: »Några ord till bestyrkande af den af äldre theologer yrkade satsen, att förnuftets religionslära, serskildt betraktad, är ofullständig och att det bristande endast kan fyllas af christendomen». I sin »moralteologiska» framställning söker A. utfylla det kantska begreppet aktning för lag med kärleken. När A. under sina senare dagar kom i närmare beröring med den s. k. spekulativa teologin, vid Lunds universitet då företrädd av E. G. Bring, trädde han i bestämd opposition till denna. I tidskriften Studier, kritiker och notiser 1842 finns en skriftväxling mellan A. och Bring införd. A. säger här beaktansvärda ting mot övertron på det hegelska systemets förmåga och mot faran i att över huvud lägga trosinnehållet in i ett på förhand färdigt filosofiskt system. Trots detta ligger A. under i debatten, vilket beror ej blott på Brings dialektiska överlägsenhet utan till sist på att A: s rationella supranaturalism med dess komplementssynpunkt — förnuftets religionslära, ifylld med kristendomens positiva grundläror — omöjliggjorde en verklig överlägsenhet över den spekulativa teologin. När A. slutar sin uppgörelse med att i viss mån döma från den fastslagna lärans synpunkt, harmonierade detta icke med hans egna teologiska grundsatser, i det han eljest alltid klart hävdat, hurusom den evangeliska dogmatikens ställning till kyrkans bekännelseskrifter icke kännetecknas av band vid bokstaven utan av överensstämmelse »till anda och huvudsakligt innehåll». — Såsom undervisare och examinator nedlade A. ett outtröttligt arbete för höjandet av prästkandidaternas teologiska bildning. Med livligaste tillfredsställelse hälsade han också avskaffandet av de teologiska seminarierna 1831 och den examensstadga, genom vilken den teoretiska teologin erkändes utgöra det huvudsakliga föremålet för den blivande prästens universitetsstudium. De därmed givna förutsättningarna för prästbildningens höjande utnyttjade också A. och hans dåvarande fakultetskamrater på bästa sätt. Inom fakulteten betydde A. alltid mycket genom sin grundlighet och omutliga rättrådighet. Vår teologiska litteratur saknar ännu en skildring av A: s teologi och hans betydelse i den svenska teologins historia.

Författare

G. Aulén.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— Lunds universitetsbibliotek äger A: s efterlämnade papper, däribland utom hans vetenskapliga handskrifter en samling brev till honom.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertatio mathematica, fluxiones quantitatum tri-gonometricarum sistens. Lund 1793. 4: o 20 s. -j~ 1 pl. (Diss., prass. P. Tegman.) — Dissertatio academica, elementa aéris athmosphasrici inquirens. Lund 1796. 4: o 13 s. — Dissertatio de scientia oeconomo hecessaria generatim. Lund 1803. 4: o 11 s. — Dissertatio philosophica de discrimine definitionis et expositionis. Lund 1808. 4: o 16 s. — Promissum Abrahamo factum, Gen. XXII: 18. Lund 1808. 4: o 16 s. (Diss. theol., prass. A. Hy-lander.) — Insänd uppsats ang. 'den nya philosophien' i Sv. literaturtidning 1815, sp. 209—215. (Anon.). — Tal [uppläst i Lunds bibelsällskap 30 nov. 1816] (Lunds bibelsällskaps årsberättelse 1816, s. 23—38). — Förslag till fred emellan olika tänkande theologer (Theol. quartalskrift, 1828, H. 3, s. 1—17). — Om Jesu syndfrihet, ett polemiskt fragment (ibid., 1830, H. 1, s. 1—26). [Med anledn. av en i samma tidskr., 1829, H. 4, införd uppsats av J. H. Thomander: Gifwes det tillräckliga grunder för antagandet af Jesu absoluta fullkomlighet, då man icke erkänner honom såsom Gud, och icke anser skriftens ord såsom Guds eget wittnesbörd?] — Inledning till moralteologien (ibid., 1832, H. 2, s. 1—76; 3, s. 1—34). [Följdskrift: Några anmärkningar wid prof. Ahlmans Inledning till moraltheologien, undert.: K.; ibid., 1832, H. 4, s. 11—33.] — Uppsatser af dogmatiskt innehåll. 1—3 (ibid., N. F., Bd 2, 1837, s. 263—293). [Följdskrift: Några twifwelsmål wid prof. doctor Ahlmans Uppsatser, undert.: K.; ibid., Bd 3, 1838, s. 223— 233.] — Om nykterhetslöften. Ett bihang till herr dr Reuterdahls afhand-ling om nykterhet och nykterhetssällskaper (ibid., N. F., Bd 3, 1838, s. 233 —-250; även sep., Lund 1838, 16 s.). [Följdskrift: Förswar för nykterhets-sällskaperna, av J. H. Thomander, ibid., 1838, s. 250—284; H. Reuterdahls skrift ingick i samma årg., s. 189—222.] — Är absolut afhållsamhet från wissa starka drycker så grundad i christendomens föreskrifter, att den kan eller bör såsom en pligt intagas i en christelig sedelära efter evangelisklutherska principer? En af dagens frågor i korthet beswarad. Fortsättning af uppsatsen om nykterhetslöften. Lund 1839. 29 s. [Följdskrift: Är absolut afhållsamhet från wissa starka drycker så grundad i de lärdomar, erfarenheten lemnat, att den kan eller bör yrkas som en pligt för swenska medborgare under den swenska bränwinslagstiftningens närwarande skick? av P. Wieselgren. Lund 1839.] — Theologiska skrifter. Lund 1841. VI, 384 s. — Är dr Marheinekes dogmatik till innehåll och form så beskaffad, att de, som i wårt fädernesland studera theologien, deri finna en för sig passande och säker ledning? (Studier, kritiker och notiser, 1842, N:o 15 —16). — [Rec. av] E. G. Bring, Om dogmatikens begrepp och form. Inledning till dogmatiken i utkast (ibid., 1842, N:o 31—32; repliker av Bring ibid., N: o 33—34 och 38 med svar av A. N: o 37 och 39). — Om den så kallade speculativa dogmatikens förhållande till den rena evangeliska läran. Ett af skedsord till den swenska kyrkans lärare. Lund 1843. 46 s. — Program vid firandet af kronprins Oscars och prinsessan Josephinas förmäl-ning 29 nov. 1823 samt vid rektorsombytet 22 juni 1824. — Några smärre ungdomsskrifter äro meddelade i nedannämnda uppsats av G. Aulén i Kyrkohist. årsskr. 1908. Handskrifter: I LB: Föreläsningar och anteckningar i dogmatik (delvis tr. i Ars Theologiska skrifter); Utkast till föreläsningar öfver moral-theologien (förf. 1819 och 1820); Inledning till moraltheologien (tr. i Theologiska skrifter); föreläsningar över Matheus' och Johannes' evangelier, Pauli samt Petri, Johannes' och Jakobs brev; predikoutkast samt kateketiska uppsatser och anteckningar; smärre uppsatser, tal, ämbetsutlåtanden, excerpter, anteckningar m. m.

Källor och litteratur

Källor: Lunds universitetskansler till K. M:t 25 nov. 1816 (meritförteckn.), RA; G. Aulén, H. Reuterdahls teologiska åskådning (1907); dens., Martin Erik Ahlman år 1796 (Kyrkohist. årsskr. 1908); dens., Den dogmatiska traditionen vid Lunds universitet (Bibelforskaren 1915); D. Fehrman, Carl Fredrik af Wingård (1908—12); dens., Lunds teologiska fakultet på 1810- och 20-talen (i Skrifter tillägn. P. G. Eklund, 1911).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Martin Eric Ahlman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5618, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Aulén.), hämtad 2019-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5618
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Martin Eric Ahlman, urn:sbl:5618, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Aulén.), hämtad 2019-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se