Abraham Ahlqvist

Född:1794-07-05 – Mörbylånga församling, Kalmar län
Död:1844-07-09 – Runstens församling, Kalmar län

Präst, Gymnasielärare


Band 01 (1918), sida 314.

Meriter

1. Abraham Ahlqvist, f. 5 juli 1794 i Mörbylånga församling, d 9 juli 1844 i Runsten. Föräldrar: komministern Per Ahlqvist och Maria Juliana Fornander. Student i Uppsala 11 okt. 1813; disp. 7 juni 1815 (Flora Runsteniensis, p. I, pres. K. P. Thunberg); fil. kand. 3 dec. 1817; disp. 13 dec. s. å. (Quinta Iliadis Homericge rhapsodia Græce et Svethice, p. V, pres. J. Tranér); fil. magister 16 juni 1818; prästvigd 20 dec. s. å.; avlade pastoralexamen 30 apr. 1825. Pastorsadjunkt i Kalmar stift 1818–20, i Högsrums, Vickleby och Ljungby församlingar; kollega vid Kalmar trivialskola 15 sept. 1820; tillika lärare i naturalhistoria vid gymnasiet 15 aug. 1821–1 maj 1826; konrektor vid skolan 28 mars 1825; kyrkoherde i Runstens församling 22 sept. 1825 (tillträdde maj 1827); riksdagsman 1828–30, 1834–35; förordnad att som riksantikvariens ombud ha uppsikt över forntida minnesmärken på Öland 1 dec. 1829; honorarie prost 18 sept. 1831; kontraktsprost i Ölands medelkontrakt 14 dec. s. å. KorrespHA 1829; LLA 1831; KorrespSkS 1833; var dessutom medlem av åtskilliga sällskap och lärda samfund, varibland svenska patriotiska sällskapet (1822), götiska förbundet (1825), samfundet pro fide et christianismo (1830).

Gift 1 sept. 1826 med Sara Gustava Brun, f. 4 maj 1801, d 21 jan. 1866, dotter till handlanden i Kalmar Peter Brun.

Biografi

Den tid, som lämnades ledig från hans plikttroget utövade verksamhet som lärare och präst, ägnade han åt de forskningar, vilka förskaffat, honom namn som en av sin samtids mest minutiöst noggranna topografiska och biografiska författare. A: s flesta arbeten behandla fädernelandskapet Öland. Främst bland dessa står det för sin tid mönstergilla topografiska verket »Ölands historia och beskrifning», som utkom med tre delar 1822–27, försett med avbildningar av fasta fornlämningar och samtliga kyrkor i plan och exteriör. Tidigare studier i öländsk växtgeografi och fysisk geografi samt historiskt-antikvariska intressen — vilka längre fram blevo förhärskande — gjorde det möjligt för honom att med samma grundlighet och sakkännedom behandla öns historia och naturförhållanden. De egenskaper, som här särskilt karaktärisera A., äro en ospard möda att samla alla till buds stående uppgifter, bland vilka aldrig någon detalj utelämnas såsom oväsentlig, samt noggrannhet vid begagnandet av källorna. De mest framträdande felen äro de hos dåtidens topografiska författare vanliga: överskattning av fornsägnernas historiska källvärde och en viss lokalpatriotism, som exempelvis förledde honom till antagandet, att Ansgarius' Birka legat vid Ölands gamla hamn. A: s autodidakta antikvariska lärdom blev tillbörligt uppskattad; därom vittnar bl. a. hans inval 1825 i götiska förbundet, inom vilket han antog namnet Mysing efter den mytiske öländske sjökonungen, samt det uppdrag, han 1829 erhöll, att i riksantikvariens ställe hava uppsikt över Ölands fornminnen.

A. bevistade som medlem av prästeståndet riksdagarna 1828–30 och 1834–35. Vid den senare kritiserade han förslaget angående komministrarnas avlöning i ett anförande, som trycktes på ståndets bekostnad. I behandlingen av andra ärenden än de speciellt kyrkliga deltog A. egentligen icke. Under Stockholmsvistelsen bedrev han med iver arkivstudier, varav arbetena från hans senare år utgöra resultatet. I urkundspublikationen »Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur presteståndets archiv 1» avtryckas handlingar från åren 1523–1649 (de båda följande häftena utgåvos av S. P. Bexell och A. Lignell). Till de tvenne av N. I. Löfgren utgivna delarna av »Tjenstemän wid församlingarne och lärowerken uti Calmar stift (Clerus Calmariensis)», vari A. författat biografierna från äldre tid, lade han själv en tredje del, omfattande Ölands prästerskap. Bland herdaminnena intar detta verk samma plats som Ölands historia bland orts-, beskrivningarna, vittnande om sin författares samvetsgrannhet och i detalj gående arkivforskning. Anmärkningsvärt är, att A. i stor utsträckning tillgodogjort sig kammararkivets på denna tid föga beaktade arkivalier.

Författare

E. Vennberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handskrifterna till »Clerus Calmariensis» och »Ölands historia och beskrifning» förvaras, i Uppsala universitetsbibliotek; en av A. sammanbragt samling äldre handlingar, huvudsakligen rörande Kalmar län, förvärvades efter hans död av K. biblioteket och har där fördelats.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anmärkningar om Ölands fysiska beskaffenhet och vegetation (VA Handl., 1821, s. 278—304). — Ölands historia och beskrif-ning. D. 1—2:1—2. Kalmar 1822, 25, 27. VII, 450, (12) s., 2 rpl.; 298 s., 15 pl.; VII, 320, (4) s., 18 pl. — Öländsk fornlemning (Iduna, H. 10, 1824, s. 348—357 -f- 1 pl.). — Theses pro munere ad scholatn Calmariensem conrectoris obtinendo. Kalmar 1824. 4: o 4 s. — En wärdig nattwardsgäst, eller communion-bok för enfaldige. Omarbetad ifrån tyskan. Kalmar 1828. 133 s. — Tal wid Calmar bibel-sällskaps allmänna sammankomst. .. d. 10 aug. 1830. Kalmar 1830. 14 s. — Anförande i högvördiga preste-ståndet d. 14 mars 1835 . . . Enligt ståndets beslut serskildt utgifvet. Sthm 1835. 5 s. — Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur presteståndets archiv. Sthm 1835. IV, 142, 412, 224 s. (Tills, med S. P. Bexell och A. Lignell; H. 1 utg. av A.) — Tjenstemän vid församlingarne och läroverken uti Kalmar stift från äldre till närvarande tider. Biografiska anteckningar... H. 3. Kalmar 1841. 4: o. S. 541— 824. (H. 1—2 utg. av N. I. Löfgren. Kalmar 1836, 39.) Handskrifter: I UB: Samlingar till Ölands och Smålands historia och beskrivning (sign. S. 84—90); samlingar om Kalmar stifts prästerskap (X. 142—144); anteckningar och tillägg till N. I. Löfgren, Tjenstemän wid församlingarne och lärowerken uti Kalmar stift (Clerus Calmariensis) med den tryckta texten interfolierad (X. 145—147).

Källor och litteratur

Källor: N. I. Löfgren, Tjenstemän wid församlingarne och läro-werken uti Kalmar stift, 1 (1836); P. Wieselgren, Sveriges sköna litteratur, 5 (1849).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Abraham Ahlqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5621, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2019-06-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5621
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Abraham Ahlqvist, urn:sbl:5621, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2019-06-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se