Alfred Gustaf Ahlqvist

Född:1838-06-17 – Runstens församling, Kalmar län
Död:1881-03-26 – Växjö domkyrkoförsamling, Kronobergs län

Historiker


Band 01 (1918), sida 317.

Meriter

2. Alfred Gustaf Ahlqvist, den föregåendes son, f. 17 juni 1838 i Runstens församling, d 26 mars 1881 i Växjö. Student i Uppsala 11 dec. 1856; fil. kand. 1 febr. 1862; disputerade 4 apr-. 1863; fil. doktor 30 maj s.å.; företog forskningsresor till utländska arkiv och bibliotek, bl. a. med offentligt understöd 1868 och 1871, då han besökte Köpenhamn, Braunsberg, Frauenburg, Brünn, Olmütz, Wien, Graz, Kremsier, Prag och Krakau. Extralärare vid Jakobs 1. elementarläroverk v. t. 1862; e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala 14 sept. 1863; docent i fäderneslandets historia vid Uppsala universitet 14 juni 1864; adjunkt vid nya elementarskolan i Stockholm 24 okt. s. å.; lektor i historia och modersmålet vid h. elementarläroverken i Jönköping 30 dec. 1864 och i Växjö 1 dec. 1869. LHA 1879: — Ogift.

Biografi

Vid A: s död vitsordades, att han med livligt intresse omfattat sin lär ar verksamhet och i sällsynt grad förstått att oaktat eller kanske just genom stora fordringar på flit och ordning tillvinna sig sina lärjungars odelade vördnad och tillgivenhet. Som historisk vetenskapsman ägde A. ett ansett namn. Han tillhörde den tid, då den friare tillgången till arkiven gav detalj- och specialforskningen en förut oanad utveckling. »Att i dammiga urkunder, vilkas blad människohand kanske under århundraden icke omvänt, se forntiden omedvetet teckna en bild a v sig själv», blev för A. uppgiften. Undersökningen av historiens källor kunde aldrig bliva nog omfattande och nog gående i enskildheter. Grundlighet, exakthet och kritisk skärpa utmärkte hans källforskning; med dessa egenskaper förenade han en blick för det väsentliga, som även när den — ofta och med nästan kärleksfullt intresse — sökte in i enskildheter följa det inre sammanhanget, ej förlorade detta ur sikte. A: s forskningar voro ägnade åt den äldre Vasatidens historia. Hans skildringar av Sturemorden och aristokratins framträdande under Johan III ha, liksom hans bild av Erik XIV och Karin Månsdotter, i väsentliga stycken blivit bestämmande för vår uppfattning. Stor uppmärksamhet och en livlig, ännu 1880 återupplågande polemik, vari Hans Forssell, A. J. Amnéus och E. von Qvanten deltogo, väckte A: s 1868 framlagda försök att leda i bevis, att Erik XIV förgiftats på Johan III: s befallning: Det källmaterial, som kunde åberopas, torde, ehuru i övrigt mycket belysande för den olycklige konungens sista år, ej ge rätt att vare sig avvisa eller acceptera A: s åsikt om dennes dödssätt. A. omfattade med livligt intresse tanken på att utge en historisk tidskrift. Han blev emellertid aldrig i tillfälle att förverkliga denna plan, för vilken han helt visst ägt stora förutsättningar. Ett viktigt led i A: s vetenskapliga strävan var hans ihärdigt fullföljda men av döden avbrutna arbete på att med utländskt material belysa vår historia; A. var bl. a. en av de första i vårt land, som fäste uppmärksamheten på det Vatikanska arkivets stora betydelse för kännedomen om 1500-talets senare hälft. Resultaten av hans forskningar skulle ha framlagts i ett större verk om den katolska reaktionen under Johan III och Sigismund, men hans krafter brötos våren 1880 av ett organiskt hjärtlidande, och de historiska studierna blevo sedan föga mer än en tillflykt under tvungna ledigheten från skolarbetet.

Författare

B. BOËTHIUS.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

De avskrifter, utdrag och anteckningar, som dels av A. själv, dels av hans stärb-hus lämnats till riksarkivet, äga icke den fullständighet, att de i något avseende kunna anses utgöra en ersättning för det planerade arbetet. Tillsammans med dem förvaras ett fåtal brev till A. i vetenskapliga frågor.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om oroligheterna i Småland och Vestergötland år 1529. Upps. 1863. 59 s. (Gradualavh., belönad med Geijerska priset.) — Om aristokratiens förhållande till konungamakten under Johan III:s regering. 1—2. Upps. 1864, 66. 104, 59 s. (Även i UUA.; 1 vent. som akad. avh.) — Konung Erik XIV:s fängelse och död. Sthm 1868. 98 s. [Följd-skrifter, se Almquist, Sveriges bibi. litt. N:o 1446; av dem äro följ. av A:s hand: Bidrag till svar på frågan: Har kon. Erik XIV dött af förgift? (Svensk lit.-tidskr. 1869, tillägg N: o 1, 15 s.) — Nya bidrag (etc), Lund 1873. 4: o 29 s. (avtr. ur. Växiö läroverksprogr. vt. 1873). — Ännu några ord om Erik XIV:s död. Sthm 1869. 24 s. — Jmfr även Eira 1880.] — Karin Månsdotter. Sthm 1877. VIII, 144 s. + 2 pl. — Om Sturemorden (Hist. bibliotek, D. 4, 1877, s. 135—186; även sep. 52 s.). — Konung Erik XIV:s sista lefnadsår 1568—1577. Sthm 1878. 193 s. -4- 5 pl. (Omarb. och tillökad uppl. av ovanst. avhandling från 1868.) — Anteckningar om en svensk språk- lära under 16: de seklet (Hist. bibliotek, D. 6, 1879, s. uppsatser och rec. i Ny illustr. tidning (1875, 76, 80), N bibliotek (1878) m. fl. Handskrifter: I RA: Anteckningar rörande Gustav I: s tid samt till Erik XIV:s och Johan III:s historia; avskrifter av räntekammarräkenskaper rörande läsemästaren i Stockholm m. m. 1578 o. följ.; skrivelser och anteckningar rörande klostren i Sverige; anteckningar till svenska språkets historia; skrivelser och anteckningar om jesuiterna och deras verksamhet i Sverige; anteckningar angående zigenarnas uppträdande i Sverige under sextonde seklet; anteckningar angående underhandlingar med påven; Antonio Possevini's brev [delvis av A. anskaffade avskrifter ur Vatikanska arkivet] och anteckningar om honom; strödda anteckningar. — I samlingen ingå även genom A:s försorg anskaffade avskrifter ur Vatikanska arkivet 1570—1590 (47 ark) samt likaledes genom honom förvärvade utdrag i översättning ur det polska arbetet A. Przezdziecki, Jagellonki polskie. Avskrifter och översättningar av det spanska sändebudet Francisco de Eraso's i spanska statsarkivet i Simanca förvarade depescher från Sverige 1578—79, vilka likaledes genom A:s försorg anskaffats, förvaras särskilt i riksarkivets avskriftssamling; de ha efter A:s död offentliggjorts i Hist. tidskr. 1886 i uppsatsen »Johan III och Filip II».

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 28 okt; 1864, 6 aug. 1869 (meritförteckn.), 1 febr., 31 dec. 1867 (reseplan), RA; brev till K. G. Styffe, RA; HA prot. 1872; läroverkens i Jönköping och Växjö redogörelser; nekrolog i Hist. tidskr. 1881. — Se i övrigt: Nekrolog i Ny illustr. tidning 1881.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alfred Gustaf Ahlqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5622, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5622
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alfred Gustaf Ahlqvist, urn:sbl:5622, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se