Aron M Alexanderson
Född:1841-04-10 – Stockholms stad, Stockholms länDöd:1930
Klassisk filolog
Band 01 (1918), sida 375.
Meriter
1. Aron Martin Alexanderson, f. 10 apr. 1841 i Stockholm. Föräldrar: dv. curator ad litem, sedermera rådmannen i Stockholm Fredrik Bernhard Alexanderson och Katarina Henrika Nordström. Genomgick Stockholms gymnasium; avlade mogenhetsexamen i Uppsala 11 maj 1860 och inskrevs som student därstädes 14 maj s. å.; fil. kand. 31 jan. 1866; disp. 17 maj s. å.; fil. doktor 31 maj s. å.; företog läsåret 1871–72 med riksstatens större resestipendium en resa till Tyskland, Italien och Grekland. Extralärare vid nya elementarskolan i Stockholm under läsåret 1866–67; docent i grekiska språket och litteraturen vid Uppsala universitet 24 dec. 1868; uppfördes på andra förslagsrummet till den Höijerska adjunkturen i grekiska språket och litteraturen därstädes 8 jan. 1870; utnämnd till innehavare av samma tjänst 30 apr. 1875; uppfördes på andra förslagsrummet till professuren i grekiska språket och litteraturen vid Lunds universitet 4 dec. s. å.; förestod professuren i samma ämne vid Uppsala universitet vt. 1876–vt. 1877; censor vid allmänna läroverkens mogenhetsexamina 1876–77 samt 1881–1911; e. o. professor i klassiska språk vid Lunds universitet 9 apr. 1879; förestod professuren i grekiska språket och litteraturen därstädes 17 sept.–30 nov. 1888, 8 febr.–15 maj 1889 samt från 14 okt. 1890, till dess densamma av honom tillträddes; efter kallelse av humanistiska sektionen professor i grekiska språket och litteraturen 19 dec. 1890; Lunds universitets prorektor 12 mars 1904–31 maj 1906; erhöll avsked från professuren 27 apr. 1906. RNO 1891; KNO2kl 1903; fil. jubeldoktor 31 maj 1916.
Gift 30 dec. 1873 med Amelie Charlotta Margareta von Heidenstam, f. 2 mars 1846, dotter till översten Karl Verner von Heidenstam.
Biografi
Att A., som från början visat utpräglad håg och fallenhet närmast för de fysiska och kemiska vetenskaperna, kom att göra de klassiska språken till sitt huvudstudium, torde i ganska väsentlig grad böra tillskrivas inflytande från tvenne hans lärare, rektorn vid Stockholms gymnasium Gustav Reinhold Rabe och professorn vid Uppsala universitet Johan Spongberg. Som universitetsprofessor ägnade A. sitt huvudsakliga intresse åt sin lärarverksamhet. En mindre vanlig grad av klarhet och skärpa i uppfattning och framställningssätt, ofta parad med en viss kärv humor, gjorde hans undervisning i hög grad intresseväckande. Om hans framstående förmåga som föreläsare råder också en fullkomligt enstämmig mening bland hans lärjungar. Hans föreläsningar omfattade vitt skilda områden, men det attiska dramat och Thukydides voro hans med särskild förkärlek omfattade ämnen. I sina föreläsningar över dramerna använde A. alltid av honom själv verkställda metriska översättningar, och han är f. n. sysselsatt med att slutredigera dessa sina översättningar i och för eventuellt utgivande. Som vetenskaplig författare och läroboksförfattare är A. mest känd genom sin förträffliga grekiska metrik, ett arbete, som naturligtvis nu är i vissa avseenden föråldrat men som säkerligen länge kommer att användas såsom en särskilt för nybörjaren utmärkt orienterande överblick inom den grekiska metrikens labyrinter. A: s utpräglat praktiska läggning, som kommit honom att ägna sig bl. a. jämväl åt utövande av segelsporten, tar sig uttryck även i hans författarverksamhet. I sin bok om den grekiska trieren har A., ej minst tack vare sitt fullständiga behärskande av modern teknik inom skeppsbyggnad, slutgiltigt löst flera förut omtvistade problem.
Författare
Cl. Lindskog
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Tragoedrse Aeschyleae quse inscribitur Septem contra Thebas primum episodium suethice redditum et adnotationibus illustratum. Upps. 1866. 44 s. (Gradualavh.) — Septem Aeschyleam suethicis versibus expressit et commentario illustravit A. M. Alexanderson. Upps. 1868. IX, 126 s. (Avh. f. docentur; även i UUÅ; belönad med Letterstedtska översättningspriset.) — Öfversigt af Prometheusmythen, dess utveckling och betydelse inom den äldre grekiska litteraturen. Upps. 1870. 44 s. (UUÅ.) — Den grekiska metrikens senaste utvecklingsperiod. Upps. 1875. 30 s. (UUÅ.) — Grekisk metrik. Sthm 1877. XXXII, 283 s. — Grekisk forn-kunskap. H. 1—5. Sthm 1881—85. 400 s., 4 ,kartor. (Tills, med O. V. Knös; utgör förra delen av Illustr. handbok i grekisk och romersk forn-kunskap.) — Johan Spongberg (Ny svensk tidskr., 1888', s. 265—273). — Om forngrekiska roddskepp (Forhandl. paa det 5:e nord. filologmade i Kristiania 1898, s. 14—19). — Om betydelsen af ordet (Commentationes philol. in honorem Ioh. Paulson, Gtbg 1905, s. 25 —40). — Den grekiska trieren. Ett bidrag till kännedomen om det forngrekiska sjöväsendet. Lund 1914. VI, 147 s., 3 pl. (LUÅ, N. F., Afd. 1, Bd 9, N: r 7.) — Sakkunnigeutlåtanden (i Haridl. rör. tillsättn. af e. o. professuren i klass, språk vid Lunds univ., Lund 1901, s. 10—19, samt i Handl. rör. tillsättandet af professuren i grek. språket och litteraturen vid Lunds univ., Lund 1907, s. 3—14). — Smärre uppsatser och rec. i Nord. revy, Revue de philologie m. fl. samt ett stort antal artiklar i klass, språkvetenskap och fornkunskap i Nord. familjebok (1: a och 2: a uppl.).
Källor och litteratur
Källor: Eckl.-dep. handl. 31 dec. 1875, 19 dec. 1890 (meritförteckn.); Lunds univ:s matrikel 1913.
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Aron M Alexanderson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5653, Svenskt biografiskt lexikon (art av Cl. Lindskog), hämtad 2024-11-08.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5653
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Aron M Alexanderson, urn:sbl:5653, Svenskt biografiskt lexikon (art av Cl. Lindskog), hämtad 2024-11-08.