Meriter

Pehr Wilhelm Almqvist, f. 30 juni 1836, d 18 maj 1911. Föräldrar: stadskassören Per Johan Almqvist och Fredrika Vilhelmina Holmström. Genomgick Stockholms gymnasium; student i Uppsala 19 maj 1855; avlade avgångsexamen från h. artilleriläroverket 31 juli 1861 samt särskild examen därstädes i de utförligare kurserna i matematik och mekanik 4 apr. 1863. Praktiserade vid åtskilliga allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten; löjtnant vid väg- och vattenbyggnadskåren 2 okt. 1863; stationsingenjör vid Ystad—Eslövs järnvägsbyggnad 1863–66; arbetschef för utvidgningen av Ystads hamn 1867–70; stationsingenjör vid Frövi—Ludvika järnvägsbyggnad 1870–72; konstruktör vid Falun—Göteborgs järnvägsbyggnad 1872–76 samt konstruktör och distriktsingenjör därstädes 1877; kapten vid väg- och vattenbyggnadskåren 24 mars 1876; professor i väg- och vattenbyggnadskonst vid tekniska högskolan 15 juni 1877; tillika ledamot av tekniska högskolans styrelse 1890–1901; erhöll avsked från professuren 31 juli 1903; ledamot av Stockholms högskolas styrelse 1904. LLA 1885; RNO 1889; LVA 1897; KNO2kl 1902.

Gift 18 jan. 1868 med Laura Matilda Cnattingius, f. 23 dec. 1839, dotter till handlanden Daniel Reinhold Cnattingius.

Biografi

A. har förvärvat sig bestående berömmelse icke endast såsom utövare av väg- och vattenbyggnadskonsten, varom bland annat den 1874–75 utförda 115 m. långa bron över Dalälven vid Domnarvet vittnar, utan även och framför allt såsom en av den svenska högre tekniska undervisningens främste målsmän. Han var banbrytaren i vårt land för den moderna på strängt vetenskaplig grund vilande civilbyggnadskonsten, och han var lyckligt, utrustad för en sådan uppgift, emedan han förenade praktisk blick med en ovanlig matematisk, särskilt geometrisk begåvning. Då Karl Culmann år 1866 utgav sin »Graphische statik», i vilken de byggnadsstatiska problemen behandlas på geometrisk-grafisk väg, blev denna nya metod med entusiasm omfattad av A. Sedan han utsetts till professor vid tekniska högskolan, införde han densamma vid sin undervisning, och han gjorde den tillika känd samt bidrog till dess utveckling genom specialuppsatser i in- och utländska tidskrifter. Han blev sålunda de grafostatiska metodernas förste och ypperste förkämpe inom den svenska ingenjörsvetenskapen. År 1882 utkom första upplagan av »Lärobok i grafostatik», år 1894 den andra, nu tillökt med »tillämpningar på byggnadsstatik och brobyggnadslära». Detta arbete är ett standardverk av stort värde. År 1900 samlade och utgav A. i vidgad form sina »Föreläsningar i brobyggnadslära», även detta ett mycket betydande, visserligen uteslutande teoretiskt arbete, visande den höga vetenskapliga ståndpunkt, som brobyggnadskonsten i Sverige förnämligast tack vare A. vunnit. Såsom föreläsare och lärare var A. en av de yppersta som tekniska högskolan någonsin ägt. Hans överlägsna skicklighet, hans lugna humor och hans genomskinligt klara framställningskonst tillvunno honom elevernas beundran och kärlek, varjämte han framgångsrikt förstod att uppmuntra mera begåvade lärjungar till självständig vetenskaplig verksamhet. Enligt tekniska högskolans nya stadgar av 2 mars 1877 hade lärarkollegiet att utse föreståndare för anstaltens olika fackskolor, och hösten s. å. blev nu den nyutnämnde A. av kollegiet satt såsom föreståndare för fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst. Härigenom fick han tillfälle att även på annat sätt än genom sina egna föreläsningar verka befordrande på den nya civilingenjörsskolan. Den ledande ställning, A. intog inom tekniska högskolans lärarkår, fick sitt uttryck, då han på kollegiets förslag år 1890 blev ledamot av högskolans styrelse. A. insåg jämväl behovet för undervisningens bästa av ett intimare samarbete mellan tekniska högskolans lärare även utanför de stadgeenliga kollegiesammanträdena, och på hans initiativ stiftades år 1893 inom svenska teknologföreningen en särskild »avdelning för teknisk undervisning», vars förste ordförande och själ han var. Bland arbeten utom tekniska högskolan, som anförtroddes A., må nämnas uppdraget att vara en av de av järnvägsstyrelsen särskilt tillkallade fem sakkunnige för bedömandet av tävlingsförslagen i den internationella tävlan, som av järnvägsstyrelsen nov. 1896 utlystes för ordnandet av Stockholms bangårdsförhållanden.

Författare

P. Henriques.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Till läran om functionerna ([zf\V och Log^ (u)) (VA Öfversigt, Årg. 20, 1863, s. 203—219). — Om jordtryck å beklädnadsmurar (Ingeniörs-fören. förhandl., Årg. 1, 1865—66, s. 101—104 -j- pl. 14). — Några reflexioner med anledning af trafikstyrelsens underdåniga berättelse för år 1865 (ibid., Årg. 2, 1867, s. 91'—96). — Om beräkning af bärigheten hos I-formiga jernbjelkar (ibid., s. 117—135). — Om de belastningar, som böra läggas till grund för beräkning af jernvägsbroar af olika spännvidder (ibid., s. 148—153). — System och teori för paraboliska fackverksbroar (ibid., Årg. 3, 1868, s. 11—22). — Är det skäl att på de jernvägar, som anläggas genom våra bergiga provinser, göra brantare lutningar än 1 fot på 100? (ibid., s. 80—82). — Om bråkexponenter (Tidskr. f. matem. o. fysik, Arg. 1, 1868, s. 264—270). — Om beräkning af angreppsmoment och afskärningskrafter för bjelkar med flera spann (Ingeniörs-fören. forhandl., Årg. 4, 1869, s. 51—52, 82—109 + pl. 7). — Hamnarbeten i Ystad 1867—1870 (ibid., Årg. 5, 1870, s. 54—57). — Huru böra säkerhets-signaler för svängbroar inrättas, för att medföra största möjliga säkerhet för trafiken? (ibid., Årg. 9, 1874, s. 61—63). [Föranledde en polemik mellan A. och överdirektör Hj. Elworth i denna och följ. årg. av tidskr.] — Brokonstruktioner för Bergslagernas jernvägar (ibid., Årg. 9, 1874, s. 110—116 -4- pl. 11—13; 10, 1875, s.'19—20 + pl. 7, 8; 11, 1876, s. 83—91 -4- pl. 15—20). — Om metermåttets införande (ibid., Årg. 11, 1876, s. 68—72 -4- P1- 10)- — öfversigt af den grafiska statikens praktiskt vigtigaste delar (ibid., Årg. 14, 1879, s. 158—179, 226—252 -f- pl. 28—31, 41—45; 15, 1880, s. 43—72 -f- pl. 8—11; 16, 1881, s. 36—45, 90—98, 176—206 -4- pl. 6, 10, 27—29). — Lärobok i grafostatik till den tekniska undervisningens tjenst samt för sjelfstudier. D. 1.* Plana kräftsystemer. Sthm 1882. XI, 504 s. (H. 1 även utg. sep. under titel: Kort lärokurs i plan grafostatik. Sthm 1880. V, 216 s.) 2: a fullst. omarb. uppl. under titel: Lärobok i grafostatik med tillämpning på byggnadsstatik och brobyggnadslära. Sthm 1894. (7), 651 s. — Atlas till Lärobok i grafostatik. . . Sthm [1882]. Tvärfol. 44 pl., (1) s. 2: a uppl. Sthm [1894]. Tvärfol. 35 «pl. — Die graphische Ermittelung der absoluten Maximalmomente einfacher, durch bewegliche Lastensysteme beanspruchter Träger (Der Civilingenieur, N. F., Bd 28, 1882, sp. 639—652 + pl. XXIV). — Zur älteren Theorie des Erd-druckes (ibid., N. F., Bd 31, 1885, sp. 70—78 -j- pl. IX). — Om de nyaste framstegen inom den grafiska statiken (Tekn. tidskr., Årg. 18, 1888, s. 36— 40 -)- pl. 6). — Om vilkoren för plana stångsystems geometriska oföränderlighet (ibid., Årg. 19, 1889, s. 158—160 + pl. 12, fig. 2—12). — Föreläsningar i brobyggnadslära. Sthm 1900—01. (3), 534 s., 41 pl. — Om vattenåtgången vid slussning (ibid., Årg. 38, 1908, Afd. f. väg- o. vattenbyggn.-konst, s. 109—111). — Smärre uppsatser i Tidskr. f. matem. o. fysik (1868, 69) m. fl.

Källor och litteratur

Källa: Eckl.-dep. handl. 15 juni 1877 (meritförteckn.), RA.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Wilhelm Almqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5713, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Henriques.), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5713
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Wilhelm Almqvist, urn:sbl:5713, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Henriques.), hämtad 2024-04-27.