Meriter

3. Sven Alexander Almqvist, f. 12 dec. 1840 på Liljeholmen i Brännkyrka socken. Föräldrar: garverifabrikören Olof Almqvist och Eva Karolina Lundberg. Elev i Maria folkskola, privata elementarskolan på Söder och tyska skolan i Stockholm; erhöll undervisning i svenska slöjdföreningens skolas första och andra avdelningar vintern 1854–55; murarelev vid nationalmuseumsbyggnaden sommaren 1856; bevistade som extra elev föreläsningarna vid teknologiska institutet vintern 1856–57. Järnkontorselev 1 aug. 1857 vid Motala verkstad, varest han arbetade i gjuteriet två och ett halvt år och lika länge i maskin- och filverkstaden; sändes 1862 till Köpenhamn för att biträda vid insättningen av maskineriet i danska fregatten »Tordenskiold»; ritare på Motala verkstads kontor nov. 1862–apr. 1868; ritare vid mariningenjörstaten 1 maj 1868–30 sept. 1869; maskinkonstruktör vid Motalaverkens filial Lindholmens mekaniska verkstad 1 okt. 1869; chef för ritkontoret därstädes; teknisk chef och överingenjör vid Motala bolags verkstäder febr. 1877–maj 1892; ledamot av Östergötlands läns landsting 1883–86; verkställande direktör för aktiebolaget Lindholmens arrendatorer 1 okt. 1892 samt för Lindholmens verkstadsaktiebolag mars 1894; ledamot av svenska livförsäkringsanstalten Tryggs överstyrelse från 1900; verkställande direktör för Göteborgs mekaniska verkstad (Götaverken) juli 1906, då anläggningen övertogs av Göteborgs nya verkstadsaktiebolag, till nov. 1910; ordförande i styrelsen samt kassadirektör i nämnda bolag nov. 1910–juli 1917. RVO 1882; RNO 1887; KVO2kl 1900; KVO1kl 1905; innehar dessutom flera utländska ordnar.

Gift 28 sept. 1877 på Lindholmen, i Lundby socken, Göteborgs och Bohus län, med Agnes Elisabet Norrman, f. 21 okt. 1857, dotter till föreståndaren för Lindholmens mekaniska verkstad Karl Elis Norrman.

Biografi

A: s sextioåriga arbete i den svenska industrins tjänst sammanfaller med det tidsskede, som omlagt den svenska varvsindustrin från träfartygsbyggnad till stålkonstruktion, och hans namn är nära knutet till tre av de företag, som därvid gått i spetsen. Han tillhör den skola av svenska ingenjörer, som vid Motala verkstäder erhöllo sin utbildning under O. E. Carlsunds banbrytande ledning, och han tillvann sig av denne fordrande chef en faderlig välvilja. Sin första mera självständiga verksamhet erhöll han (från 1869) vid Lindholmens verkstad i Göteborg, där Motalaverken bedrevo en omfattande skeppsbyggerirörelse. Även här hade han lyckan att få arbeta under en mycket framstående chef, den initiativrike och energiske K. E. Norrman; just under 1870-talets högkonjunktur förstod denne att med biträde av en rad utmärkta ingenjörer, bland vilka A. särskilt namnes, utveckla varvet till ett av de främsta i riket. Härifrån kallades han (1877) att övertaga den tekniska ledningen av huvudföretaget, en särskilt för dåtiden betydande kombination av anläggningar, omfattande utom moderverkstäderna i Motala och filialen vid Nordsjön, Lindholmen, bl. a. Bångbro järnverk samt ytterligare en filial vid Östersjön, i Norrköping, varifrån driften längre fram överflyttades till en mekanisk verkstad med skeppsvarv i Oskarshamn; Det blev emellertid under särskilt brydsamma omständigheter, som A. kom att utöva sin nya verksamhet. Den stora kris, som utbröt 1878, hotade allvarligt bolagets ställning, om det än med stora ansträngningar lyckades att t. v. upprätthålla rörelsen. Av stor betydelse för företaget voro dess av Carlsund inledda förbindelser med Ryssland, vilka A. återupplivade och utvecklade, bl.a. genom talrika personliga besök därstädes alltifrån hösten 1878; särskilt i Nobelverken hade man en köpkraftig kund. I längden visade det sig emellertid omöjligt att under dåvarande kapitalknapphet sammanhålla de många företagen. Bolaget trädde 1891 i konkurs, och de olika anläggningarna övergingo till självständiga verk. A: s uppgift blev nu att nydana och utvidga den gamla Göteborgsfilialen Lindholmen, och häråt ägnade han under fjorton år sina krafter. Då därefter det gamla berömda Keillerska företaget Göteborgs mekaniska verkstad (Götaverken) skulle reorganiseras, var det åter hans beprövade förmåga, som togs i anspråk. — Det faller av sig själv, att A:s sakkunniga, initiativrika arbete på så framskjutna chefsposter varit av väsentlig betydelse för den svenska handelsflottans, särskilt ångbåtsflottans nydaning. Kraftigt har han även medverkat vid byggandet av den svenska örlogsflottan alltifrån konstruktionen av kanonbåten Blenda på 1870-talet till och med påbörjandet av pansarbåten Sverige; sålunda har han i en eller annan egenskap varit med om byggandet av pansarbåtarna Göta, Svea, Njord, Dristigheten, Äran och Oskar II samt såsom ordförande i Götaverkens styrelse deltagit i avslutandet av kontrakten om byggandet av Sverige och Drottning Viktoria. Sin förnämsta tekniska insats som fartygskonstruktör har A. gjort vid lösandet av problemet att frakta petroleum direkt, i fartygsrummet. Tillsammans med Ludvig Nobel och överste Peter Aleksandrovitj Bilderling konstruerade han det första praktiskt användbara oljetankfartyget, avsett för Kaspiska havet (Zoroaster, levererat 1878), förstlingen av ett av världshandelns förnämsta transportmedel. Inom kort hade förtroendet för dessa fartyg så vuxit, att samma konstruktörer redan 1883 vågade igångsätta byggandet av en för Nordsjön ämnad tankångare, Ludvig Nobel.

Författare

B. Boëthius.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av direktör H. G. Hammar, Göteborg; Arbetarens vän, Arg. 24, 1898; Verkstäderna 1910; Vikingen 4 dec. 1886, N:o 49; C. R. A: son Fredberg, Från vår merkantila och industriela verld, 2 (1902).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven A Almqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5714, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5714
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven A Almqvist, urn:sbl:5714, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2024-04-23.