Alopæus, släkt
Band 01 (1918), sida 541.
Biografi
Alopæus, vitt förgrenad finsk präst- och ämbetsmannasläkt, som leder sitt ursprung till bonden Tomas Kettunen i Kerimäki socken, vilken levde på Gustav I:s tid. Dennes sonsons sonsöner, av vilka fem latiniserade det fäderneärvda släktnamnet Kettunius till Alopaeus (kettu = alopex, räv), blevo stamfäder för ett flertal släktgrenar. Till en av dessa hörde nedannämnde biskop Magnus Jakob A. och hans trenne söner Per Johan A. (f. 1773, d 1814), Magnus A. (f. 1775, d 1843) och Karl Elias A. (f. 1793, d 1851), alla liksom en gång fadern domprostar i Borgå, ehuru Karl Elias aldrig hann tillträda ämbetet: från dessa och isynnerhet från den sistnämnde härröra de 1890–95 delvis till trycket befordrade »Alopæiska pappren», till stor del anteckningar rörande Borgå stifts församlingar men även brev, handlingar och anteckningar av vikt för Finlands historia och lärdomshistoria under och efter den svenska tiden. Kusiner till biskopen voro die båda kända ryska diplomaterna Magnus eller Maximilian A. (f. 1748, d 1821), bl. a. minister i Berlin, och Frans David A. (f. 1769, d 1831), verksam i Stockholm såsom legationssekreterare (från 1796), chargé d'affaires (från 1801) och envoyé (1803–08) samt längre fram huvudsakligen i Tyskland; i svensk historia är han omtalad på grund av sin nitiska verksamhet i Stockholm, särskilt under krisåren 1807–08, och Gustav IV Adolfs därav föranledda uppseendeväckande och omdebatterade steg att låta häkta honom vid krigsutbrottet 1808, liksom även på grund av sitt beryktade besök i Stockholm våren 1809 och sin verksamhet som fredsunderhandlare i Fredrikshamn. Till samma ättegren räknas slutligen biskopens fars kusin, landskamreraren Johan A. (f. 1731, d 1811), adlad Nordensvan 2 sept. 1772. En annan gren tillhörde kyrkoherden Samuel A., f. 1721, d 1793, känd som en ivrig ehuru kanske något dilettantisk mineralog; även hans efterkommande ha uppnått en framskjuten ställning i rysk tjänst.
Författare
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Källor och litteratur
Källa: T. Carpelan, Finsk biogr. handbok, 1 (1903).
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alopæus, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5718, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2026-04-15.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5718
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alopæus, släkt, urn:sbl:5718, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2026-04-15.
