Magnus Jacob Alopæus

Född:1743-12-16 – Finland (i Läppävirta.)
Död:1818-08-08

Biskop


Band 01 (1918), sida 542.

Meriter

Magnus Jacob Alopseus, f. 16 dec. 1743 i Läppävirta, d 8 aug. 1818. Föräldrar: kyrkoherden och kontraktsprosten Johan David Alopaeus och Maria Anderson. Genomgick Rautasalmi trivialskola och Borgå gymnasium; student vid Åbo universitet 5 mars 1761; disp. 12 mars 1763 (De aére, p. I, pres. Kr. Cavander) och 12 juni 1766; fil. magister 24 juli s. å. Docent i matematik 28 juli 1769; lektor i matematik vid Borgå gymnasium 4 juli 1770; meddelade å Sveaborg undervisning i sjömansastronomi åt officerarna av arméns flotta 5 dec. 1770–febr. 1771; prästvigd och kallad till domkapitelsledamot 15 maj 1771; med tvekan uppförd på tredje förslagsrummet till professur i matematik vid Åbo universitet 27 juli 1774; teol. lektor vid Borgå gymnasium och kyrkoherde i Lappträsks annexförsamling 9 juni 1785; uppförd å andra förslagsrummet till biskop i Borgå 11 juli 1792; riksdagsman s. å.; bankorevisor 1794; domprost i Borgå 9 maj s. å.; revisor i riksgäldskontoret 1799 samt i banken och riksgäldskontoret 1801; deltog i Borgå lantdag 1809; biskop i Borgå 7 nov. (n. st.), s. å. Teol. doktor 1 nov. 1800; ledamot av S:t Annaordens 1 kl. 1810.

Gift 1772 med Ulrika Jusleen, d 10 juni 1823, dotter till hovrättsrådet Peter Jusleen.

Biografi

Redan som matheseos lektor ägnade sig A. med iver åt sina uppgifter som domkapitelsledamot och förvärvade sig stort anseende för sin administrativa duglighet och sina insikter i kyrkolagfarenhet. Som teologie lektor och prebende-pastor och senare som domprost fick han dessutom även rent pastorala uppgifter, vilka han sökte fylla med plikttrohet och samvetsgrannhet. Hans anseende växte alltmer. Så kom 1808–09 års krig och Finlands erövring av ryssarna. A. fogade sig snart i de nya tingens ordning. Vid lantdagen i Borgå 1809 spelade han en framskjuten roll, och då biskop Z. Cygnæus under lantdagens lopp avled, var A. given som hans efterträdare. — Som biskop har A. i enlighet med sin läggning starkt ivrat för ordning och reda i sitt stift och nitälskat för kyrkolagens noggranna efterlevnad av prästerna. Härutinnan gick han ofta ända till småaktigt pedanteri. Därtill har han, strängt ortodox som han själv var, sökt bekämpa den neologiska åskådningen bland de yngre prästerna. Särskilt fick han anledning att i båda dessa avseenden ingripa, då viborgska guvernementet 1811 återförenades med Finland och i kyrkligt avseende lades under Borgå stift. - På reorganisationen av kyrkoväsendet i denna nytillkomna del av stiftet nedlade han ett betydande arbete. — För skolväsendet visade A. likaledes starkt intresse. Borgå gymnasium var hans ögonsten och föremål för hans särskilda omsorger. Han framlade t. o. m. på lantdagen i Borgå förslag att förvandla det till ett andra universitet vid sidan av Åbo akademi. Denna plan var emellertid icke förorsakad endast av kärlek till Borgå gymnasium utan än mer av begär att skydda prästerna i Borgå stift från den neologiska teologi, som under biskop Tengströms beskydd framträdde vid Åbo akademi. Även för folkundervisningen ömmade han och gjorde vad han kunde för sockenskolornas förbättring.

Sina lediga stunder har A. utom åt teologin ägnat åt historien. Det synliga resultatet av dessa historiska studier var »Borgå gymnasiums historia», som A., biträdd av sina söner, utarbetade; den utkom i fem häften under åren 1804–17. Detta arbete är värdefullt särskilt genom sina rika biografiska upplysningar.

Författare

G. Walli.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Trvckta arbeten: Dissertatio de retrogradatione aliisque apparentiis motus planetarum. [P. I—IL] Abo 1766, 69. 4: o (4), 60 s., 1 pl. (P. I prass, M. J. Wallenius, resp. A., disp. pro gradu; p. II praes. A., resp. J. J. Ursinus, spec. för docentur.) — Propositiones quaedam geometricas soluta? et demonstratag. Åbo 1774. 4: o 21 s., 1 pl. (diss., spec. för professur). — Til Hans Kongl. Maj: t vår allernådigste Herre och konung, allerunderdånigst. Åbo 1775. Fol. 2 bl. [Progr., innehållande inbjudan till Gustav III att å Borgå gymnasium åhöra ett tal av lektorn i vältalighet teol. doktor Johan Borgström.] — Förslag till en ny skol-inrättning i Randasalmi socken i Savolax. Författadt år 1777. Åbo 1804. 32 s. — Borgå gymnasii historia. H. 1—5. Åbo 1804—17. 632 s. — Se i övrigt, ang. otryckta parentationer och tal av A., sistnämnda arbete, s. 351—352.

Källor och litteratur

Källor: Borgå domkapitel till K. M: t 4 mars 1794; M. J. Alopceus, Borgå gymnasii historia (se ovan), s. 343—352, 623—625; Finlands minnesvärda män, 2 (1855—57; biogr. av M. A[kiander]).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus Jacob Alopæus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5720, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Walli.), hämtad 2019-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5720
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus Jacob Alopæus, urn:sbl:5720, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Walli.), hämtad 2019-04-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se