Carl Jonas Oscar Alströmer

Född:1811-10-31
Död:1888-08-10

Riksdagsledamot, Landshövding, Statsråd, Expeditionssekreterare


Band 01 (1918), sida 572.

Meriter

5. Carl Jonas Oscar Alströmer, f. 31 okt. 1811, d. 10 aug. 1888. Föräldrar: K. sekreteraren Jonas Alströmer och Anna Margareta Silfverschiöld. Student i Uppsala 29 febr. 1828; avlade kansliexamen 9 dec. 1831. E. o. kanslist i handels- och finansexpeditionen 21 mars 1832 och i kammarexpeditionen 8 febr. 1836; tf. kopist därstädes 26 nov. 1838; deltog i ståndsriksdagarna fr. o. m. 1840; kopist i civildepartementets expedition 20 juli 1840; protokollssekreterare 26 apr. 1848; ledamot i kommittén angående förnyad expeditionstaxa 12 jan.–25 aug. 1855; tf. expeditionschef 12 apr.–sept. s. å.; tf. expeditionssekreterare 26 sept. s. å.; ordförande fullmäktig i järnkontorets styrelse 7 juni 1856; expeditionssekreterare i K. M: ts kansli 30 okt. s. å.; tf. expeditionschef i civildepartementet 9 juni–31 aug. 1857; ledamot i kommittén angående skjutsningsbesvärets ordnande 19 juni 1858–31 aug. 1859; landshövding i Hallands län och ståthållare på Halmstads slott 13 apr. 1860; ledamot i kommittén angående grundskatternas inlösen 30 dec. 1864–18 juni 1866; ledamot av riksdagens andra kammare 1867–72 och var därunder ordförande i bevillningsutskottet 1869 och 1870; konsultativt statsråd 15 juni 1870–4 juli 1878; ledamot av riksdagens första kammare 1873–81; ledamot i skatteregleringskommittén 20 juni 1879–22 apr. 1881. RNO 1858; ledamot i patriotiska sällskapet (ordförande 1878); KNO 1864; KmstkNO 1870.

Gift 1) 6 jan. 1860 med Ebba Ulrika Coyet, f. 1 jan. 1815, d. 20 maj 1861, dotter till majoren Adolf Ludvig Coyet; 2) 14 juni 1870 med Johanna Kristina Augusta Ehrenborg, f. 11 juli 1847, dotter till löjtnanten Jöns Kristian August Ehrenborg.

Biografi

A., vilken deltog i de senare ståndsriksdagarna, var från denna tid genom vänskap och gemensamma åsikter nära förbunden med P. Ebrenheim. De hade båda räknats till det De Geerska representationsförslagets anhängare, och det blev på Ehrenheims förslag som A. längre fram, såsom dennes efterträdare, inträdde i konseljen. I andra kammaren räknades han till »intelligensens» mångskiftande gruppering; hans läggning var enligt De Geer allmänt liberal (»en sant frisinnad statsman», Minnen 2, s. 221); från annat håll har han karaktäriserats såsom »frihandelsideolog och vän av sedelutgivande banker» (V. Granlund). Då han åtnjöt stort anseende för gedigen saklighet, tillstadde emellertid lantmannamajoriteten honom en ledande plats inom bevillningsutskottet. Redan under 1868 års ministerkris var A. påtänkt till statsråd — chef för civildepartementet — men han måste då på grund av sjukdom avböja anbudet (De Geer, Minnen 2, s. 78). Ehuru han liksom övriga män, som år 1870 ryckte upp på de lediga platserna inom ministären, tillhörde representationen, beredde han näppeligen konseljen något nytt parlamentariskt stöd. Han förblev alltid, även som statsråd, i främsta rummet ämbetsman; vid hans avgång ur konseljen vitsordades i pressen, att han varit nitisk och oförvitlig men »utan alla anspråk på att spela någon politisk roll», och även De Geer betonar i främsta rummet hans erfarenhet, klokhet och redbarhet i ämbetsmannavärv. Det är därför icke ägnat att förvåna, att han kvarblev i konseljen under ministerkriserna 1874 och 1875. Särskilt med anledning av sistnämnda kris, då De Geer återigen ingick i regeringen må erinras om att denne redan år 1868 skall ha omfattat den åsikten, att de konsultativa statsråden såvitt möjligt böra, oberörda av de omskiften, som politiken kan vålla på departementschefsposterna, kvarbliva på sin plats (Ehrenheim s. 59). I överensstämmelse med sin ämbetsmannamässiga tjänsteutövning avgick A. ur statsrådet vid uppnådd pensionsålder.

Författare

N. Forssell.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: [V. Granlund,] Andra kammarens män under riksdagarna 1867 —1869 (1869); L. De Geer, Minnen (1892); P. Ehrenheim, Några minnen (1916).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Jonas Oscar Alströmer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5729, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Forssell.), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5729
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Jonas Oscar Alströmer, urn:sbl:5729, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Forssell.), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se