Frans Albert Anderson

Född:1831-11-16 – Askeryds församling, Jönköpings län (på Silvik.)
Död:1923

Riksdagsledamot, Generaldirektör


Band 01 (1918), sida 672.

Meriter

Anderson, Frans Albert, f. 16 nov. 1831 å egendomen Silvik i Askeryds socken. Föräldrar: organisten Per Daniel Anderson och Mariana Åkerström. Åtnjöt skolundervisning i Eksjö och Jönköping; student i Uppsala 17 okt. 1851; avlade kameralexamen 10 dec. 1855. Biträde å Kinda och Ydre härads skrivarkontor jan. 1856; e. o. landskontorist i Linköping 25 aug. s. å.; innehade därstädes förordnanden som länsman och kronofogde; erhöll inträde i kammarkollegium 23 maj 1862; tjänstgjorde dessutom i flottans civilstat och fångvårdsstyrelsen; kammarskrivare i fångvårdsstyrelsen 6 dec. 1864 samt därjämte i kammarkollegium 28 juni 1867; tf. kamrer därstädes 24 juli s. å. och kamrer 6 aug. 1870; kammarråd 10 jan. 1873; av K. M: t förordnad 26 sept. s. å. att såsom särskilt biträde i finansdepartementet avgiva betänkande, huru grundskatter samt rustnings- och roteringsverken borde avskrivas m. m. (avg. 15 sept. 1874); expeditionschef i finansdepartementet 12 juni–16 okt. 1874; ledamot av förberedande skattejämkningskommittén 22 juli 1875–20 okt. 1876; ledamot av riksdagens första kammare för Jönköpings län 1878–86 och för Västernorrlands län 1887–1911 och var därunder bl. a. ledamot i särskilda utskottet 1878, 1883, 1892 urt., 1899 (ordförande), 1901 och 1903; fullmäktig i riksgäldskontoret 1879–92 och därefter ordförande 1892–1904; ledamot av skatteregleringskommittén 20 juni 1879–1883; generaldirektör och chef för statskontoret 9 okt. 1885; ledamot i styrelsen för civilstatens pensionsinrättning 1886–99 och därefter ordförande till 1913; ledamot av kommittén angående nytt uppbördsreglemente 25 sept. 1886–11 maj 1887 samt av kommittén angående statsverkets kassaförlagsfond 29 okt. 1888–11 dec, 1890; ordförande i kommittéerna angående ordnandet av det civila pensionsväsendet 6 aug. 1891–28 maj 1894 samt 9 juni 1899–7 nov. 1902; erhöll avsked med pension 5 juli 1902. RNO 1873; KNO1kl 1882; KmstkNO 1890.

Gift 19 dec. 1866 med Agnes Eugenie, f. 14 dec. 1841, dotter till sjökaptenen Robert Eneberg.

Biografi

Sedan 1873 års riksdag hos K. M:t begärt förslag angående rustnings- och roteringsbesvärens avskrivning under förutsättning av en på vidsträcktare användning av den allmänna värnplikten grundad nyorganisation av landets försvarsväsen, uppdrogs åt A. att avgiva betänkande härom. Uppskattad för sin arbetsförmåga, måste A. anses hava varit i hög grad lämpad för det honom anförtrodda uppdraget på grund av sin i landsstatens och kammarkollegiets tjänst förvärvade praktiska erfarenhet i de stycken, utredningen skulle beröra. Inom kortare tid än ett år var A. färdig med ett betänkande, som jämte förslag om grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens avskrivning under de av riksdagen angivna förutsättningarna och främst försvarsfrågans effektiva lösning innehöll dels en historik över grundskatterna och berörda besvär, i huvudsak sammanställd på grundvalen av den då gängse, i kammarkollegium vedertagna uppfattningen av dithörande spörsmål, och dels vidlyftiga beräkningar för klargörande av frågans ekonomiska sida. Utredningen blev av stor betydelse för jordbeskattningens och den därmed i viss mån sammankopplade försvarsfrågans följande utveckling. Den uppmärksamhet, som A:s betänkande tilldrog sig, föranledde hans inväljande i riksdagens första kammare av tvenne landsting samtidigt! A. mottog mandatet från Jönköpings län, där hans fädernehem var beläget. Hans vägran att rösta för spannmålstullars införande förorsakade, att han vid ingången av följande nioårsperiod ej där blev omvald, men han erhöll i stället mandat från den valkrets, han sedan alltjämt representerade. Utom för beskattningsfrågor har A. i sitt riksdagsarbete särskilt intresserat sig för försvarsfrågan, som för honom alltid stått i förgrunden och till vars lösning han bidragit genom arbete i särskilda utskott. Vid 1899 och 1900 års riksdagar frambar A. uppmärksammade motioner, gående ut på skapandet av en ny härordning, grundad uteslutande på allmän värnplikt. Motionerna biföllos ej, men deras grundläggande principer genomfördes i 1901 års värnpliktslag. När A. 1911 lämnade första kammaren, vars ålderspresident han då var, hade han bevistat trettiåtta riksdagar. Då han vid över sjuttio års ålder avgick från sitt ämbete som generaldirektör i statskontoret, erhöll han i avskedsbrevet K. M:ts erkännande för en lång och gagnerik verksamhet i statens tjänst.

Författare

C.W.U. KUYLENSTIERNA.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Betänkande angående sättet och yilkoren för grundskatternas samt rustnings- och roterings-besvärens afskrifning. Sthm 1874. 4-o 94 s. -4- 30 tabellbilagor. (Bihang till riksdagens prot. vid riksdagen 1877 Sami. 2, Afd. 2, N: o 5.) — Om dagsverks- och hofveriskyldig-het med särskildt afseende å förhållandet i Skåne (Skattereglerings-komiténs promemorior, N : o 21, Sthm 1882. 29 s.). — Förslag till utlåtande angående mantalsbråks beteckning med decimaler m. m. (ibid., N: o 46, Sthm 1883. 7 s.).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans Albert Anderson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5780, Svenskt biografiskt lexikon (art av C.W.U. KUYLENSTIERNA.), hämtad 2019-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5780
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans Albert Anderson, urn:sbl:5780, Svenskt biografiskt lexikon (art av C.W.U. KUYLENSTIERNA.), hämtad 2019-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se