Hilma K E Angered-Strandberg

Född:1855-06-10 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1927

Författare


Band 01 (1918), sida 787.

Meriter

Angered-Strandberg, Hilma Kristina Elisabeth, f. 10 juni 1855 i Stockholm. Föräldrar: justitierådet Karl Gustav Strandberg och Eva Helleday. Avlade telegrafistexamen 1876; telegrafist i Fjällbacka 1883–88; bosatt i Amerika 1888–94.

Gift 18 sept. 1888 med artisten Hjalmar Angered.

Biografi

H. A. S. har ärvt sina poetiska anlag från fadern. Den nu halvt bortglömde diktaren — Talis Qualis' kusin — införde dottern redan under barnaåren i sin poetiska värld, framför allt genom berättelser ur den homeriska sagan. Hennes härigenom tidigt väckta fantasiliv dämpades av moderns tungt religiösa sinne. Denna tidiga slitning mellan solig inbillningsvärld och allvarstung livssyn med stränga krav på personlig behärskning fortsätter sedan genom H. A. S: s hela liv, utan att hon någonsin fullt kunnat få dessa krafter att harmoniskt samverka. I »Min väg till diktning» karaktäriserar H. A. S. utvecklingsårens kris som »ett fall från drömda poetiska molnbäddar ned på jordeverklighetens hårdaste mark». Utan att någonsin som fadern bli »skald» var hon dock som blott »författare» en typisk efterklassicist. Under slutet av 1870-talet och början av 1880-talet skrev hon med lättlöpande penna en hel rad romantiska berättelser för Göteborgs handelstidning, vilka Viktor Rydberg — när han äntligen tog bladet från munnen — karaktäriserade som »gymnasistpoesi». Denna av 80-talets hela ända understödda kritik liksom nya friska erfarenheter genom beröring med fiskarbefolkningen i Fjällbacka förde henne över till en mera realistisk riktning. Ett upprörande fall av schartauanskt förtryck gav henne stoffet till hennes första verklighetsnovell, »Nitälskan», som infördes i Handelstidningen. Bojkottad av ortsbefolkningen som skandalskriverska, måste hon emellertid för ett år dra sig tillbaka och ingick då i Handelstidningens redaktion. Den härigenom inledda beröringen med den Hedlundska kretsen upprätthölls de följande åren 1886–88, då H. A. S. var sekreterare i den från Göteborg utgivna kvinnotidskriften Framåt. 1887 samlade hon sina hittills skrivna Fjällbackanoveller till den starka boken »Västerut», en av de pålitligaste allmogeskildringar, vi äga, och samtidigt ett vackert självbiografiskt dokument genom de återkommande, till klarhet och frihet kämpande unga kvinnokaraktärerna. Genom den därpå följande långa Amerikavistelsen fördes H. A. S. in på ett större, långt mer brutalt påträngande verklighetsliv, samtidigt som hon insöp den nya världens berusande mammonsdyrkan. Under hela denna tid skrev hon blott ett antal korrespondenser till Handelstidningen. Sedan hon 1894 återvänt hem på grund av en svår sjukdom, bearbetade hon sina intryck i de tre böcker, hon i rask följd utgav 1898–99. Hennes nya debutbok, »Den nya världen», skriven vid mer än fyrtio års ålder, mottogs av kritiken med starkt och enstämmigt lovord. Mest fängslande verkar kanske den färgrika målningen av den amerikanska bakgrunden — säkerligen en essens från de tidigare resebreven —, men både förgrundens äktenskapstragedi och de smärre människoöden, som överallt skymta, skildras med en hård påtaglighet, som inpräglar sig i minnet. För idéutvecklingen betecknande är, att den slutliga uthungringen ej direkt framkallas av yttre nöd utan av ett obetvingligt inre behov efter lyckoberusning — problemställningen har förskjutit sig från 80-talet. I sitt nästa större arbete, »Lydia Vik», söm följer efter det märkliga självbiografiska fragmentet i »När vi började», har H. A. S. till en början givit en bred omdiktning av sitt eget barndomsliv med högst fascinerande interiörer från det gamla Strandbergska hemmet; senare sjunker den konstnärliga nivån till ett tendentiöst försvar för det fria äktenskapet. I de därpå följande böckerna lämnar H. A. S. en rad Italiaskildringar; hennes smärtfyllda sätt att skildra sollandet är högst egenartat men har verkat alltför utmanande på den större publiken. I sin sista stora roman, »Hemma», har hon försökt ge ett samlat uttryck för ett livs erfarenheter: ett verkligt bokslut. I ett brödrapar förkroppsligar hon spänningen mellan en egoistisk, maktlysten världsmänniska i en prästs förklädnad och en av fantasins martyrer, som trots opraktiskhet och penningslöseri blir till en livsmakt för de människor, som lära verkligt känna honom. Med denna problemställning har författarinnan rört vid den essentiella motsats, som format hennes liv.

Själv en fantasins martyr, har H. A. S. alltför mycket bundits av vidriga yttre livsomständigheter: fattigdom och sjukdom. Hennes kämpande motsatser ha aldrig fått ro att utveckla sig till harmoni och klarhet. Något ödsligt och förpinat stiger, ofta fram ur hennes böcker trots den hårda kraft, varmed de äro formade. Livsskildringen blir aldrig fri, plastisk utan dovt bunden. Därav förklaras den kompositionella svagheten i hennes romaner men också den högt spända energin i vissa av hennes noveller. Många av hennes arbeten äro ganska hårdlästa — och därför opopulära —, men i alla återfinner man samma egenartade, sällsynta personlighet.

Författare

Sverker Ek.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Västerut. Skizzer och noveller. Gtbg 1887. 255 s. Ny uppl. Sthm 1907. (3), 142 s. — Den nya världen. Roman. Sthm 1898. 352 s. 3:e uppl. Sthm 1917. (3), 302 s. — På prärien. Roman. Sthm 1898. 224 s. — Från det nya och gamla landet. Noveller. Sthm 1899. 276 s. — Min väg till diktning (När vi började, Sthm 1902, s. 89—110). — Lydia Vik. En själs historia. Sthm 1904. 265 s. — Under söderns sol. Sthm 1905. 160 s. — Trollmark och andra berättelser. Sthm 1907. 122 s. — Ödesglimtar. Sthm 1908. (3), 98 s. — Hemma. Roman. Sthm 1912. 376 s. 2: a uppl. Sthm 1918. 302 s. — På bygator och alpvägar. Sthm 1915. 173, (3) s. — Skönlitterära bidrag i Göteborgs handels- och sjöfartstidn. under 1870- och 1880-talen; resebrev från Amerika 1888—93 och spridda resebrev senare, ibid, noveller och smärre bidrag i Framåt (1886—88), Ny illustr. tidn. (1887), Ord och bild (1895—97, 99, 1901, 03, 06) m. fl.

Källor och litteratur

Källor: De självbiogr. skisserna Från hennes barndom av Skjalf i Framåt 1886 och Min väg till diktning i När vi började, 1902; F. Böök, Essayer och kritiker 1913—14 (1915); Louise Cruppi, Femmes écrivains d'aujourd'hui, 1 (1912); Ellen Key, »Lefva rätt» eller lefva? (Bonniers månadshäften 1912); O. Levertin, Svensk litteratur, 1 (1908); H. Lindgren, Hilma Angered-Strandberg (Ord och bild, 1898); Laura Marholm-Hansson, Till kvinnans psykologi (1897).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hilma K E Angered-Strandberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5834, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Ek.), hämtad 2019-03-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5834
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hilma K E Angered-Strandberg, urn:sbl:5834, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Ek.), hämtad 2019-03-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se