Meriter

Seitz, Fritz Heribert, f 13 jan 1904 i Ystad, d 29 juni 1987 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: grosshandlaren Fritz Waldemar Larsson o Ida Amalia Maria Seitz. Studentex vid H a l för gossar å Södermalm, Sthlm, 10 maj 24, inskr vid StH ht 25, fänrik i reserven vid Södermanlands reg 30 dec 26, underlöjtn 31 dec 28, löjtn där 4 dec 31, amanuens vid Hallwylska museet, Sthlm, 1 aug 27–31 dec 34, FK vid StH 15 dec 31, FL 8 april 33, disp 29 jan 36, FD 29 maj 36, allt vid StH, doc i konsthist med konstteori vid StH 21 dec 36–49 o vid StU 63–70, extra amanuens vid Livrustkammaren 7 april 34, ord 1 juli 35, andre intendent 1 juli 44, intendent 1 juli 45, tf förest periodvis 35–48, allt vid Livrustkammaren, led av styr för Sv museimannafören 37–45, kapten i Södermanlands reg:s reserv 6 juni 41, i Livreg:s grenadjärers reserv 16 okt 42, i Pansartruppernas reserv 22 okt 43, led av dir för Hallwylska museet 25 aug 44–60, av styr för Sv vapenhist sällsk 27 okt 44, ordf där 57–65, styresman för Armémuseum 27 maj (tilltr 1 juni) 49–69, president i The international association of museums of arms and military history 63–69, expert i utredn ang rikets vapen o flagga jan 64–nov 66. – LKrVA 55.

G 1) 20 juni 1933 (-37) i Sthlm, Engelbr, m FK Vera Birgit Kinman, f 28 mars 1907 där, Ad Fredr, d 20 dec 1982 i Västerås, Lundby, dtr till kassadirektören Karl Johan Erik K o Nanny Sofia Scherling; 2) 21 april 1940 i Strängnäs (enl vb för Friel, Skar) m psykologen Gudrun Hedvig Kjellberg, f 22 febr 1912 i Friel, d 22 dec 1965 i Sthlm, Osc, dtr till godsägaren Jonas Roland K o Hedvig Elisabet Skiöldebrand; 3) 1 april 1968 i Sthlm, Osc, m Ingrid Maria Cecilia v Horn, f 26 juni 1909 i Tådene, Skar (enl fdb för Sthlm, Skeppsh), d 14 febr 1991 i Mariefred, dtr till kaptenen, skriftställare Axel Gustaf v H o Ingrid Maria Kjellberg samt tidigare g m Sven Sigurd Schalin.

Biografi

De två huvudlinjerna i Heribert S:s yrkesmässiga gärning var glaskonst och vapenhistoria. Det var sedan han 1927 knutits till Hallwylska museet som han kom att attraheras av konstglas, en ämnesinriktning som blev styrande för hans akademiska studier. S:s doktorsavhandling Äldre sv glas med graverad dekor (1936) var den första i Sverige som inom det konstvetenskapliga området tog upp ämnet glaskonst, en forskarinsats som blev epokgörande. Han specialiserade sig på sv 1700-talsglas med hänsyn till form och dekor samt anknytningen till och beroendet av samtida europeisk glaskonst. I avhandlingen klargjorde han bl a de olika glasbrukens varierande formspråk och analyserade skillnaderna mellan högreståndsglas och allmogeglas. Med anställningen vid Livrustkammaren kom S in på den andra huvudlinjen i sin yrkesverksamhet, vapenhistoria med specialinriktning på blankvapen. På samma sätt som han tidigare fascinerats av konstglasets klarhet och spröda elegans, väcktes nu hans lidelse för värjors och rappirers raka, smidiga klingor.

S ägde som museiman en eminent förmåga att kunna entusiasmera sina medhjälpare på skilda nivåer liksom att låta sina djupa kunskaper och sin vidsträckta beläsenhet komma den praktiska verksamheten till gagn. Då han 1949 övergick till Armémuseum som dess styresman hade museet nydanats av företrädaren, artillerihistorikern Theodor Jakobsson (bd 20), som åtnjöt ett högt renommé för sin exponering av kanoner och eldhandvapen. S fullföljde dennes reformarbete. Hans museala insatser – med tyngdpunkt på blankvapen – präglades av högt ställda estetiska krav. Under de två decennier som S stod i ledningen fördes museet upp på rangskalan även inom blankvapenområdet. Armémuseets vetenskapliga anseende befästes av att S var med om att grunda den internationella sammanslutningen av museer för vapen- och arméhistoria, vars första president han var fram till sin pensionering.

S:s skriftliga produktion fick med tiden en betydande omfattning. Hans tidiga arbeten Gammal keramik (1929) och Glaset förr och nu (1933) betraktades, liksom hans gradualavhandling, som banbrytande. Inom blankvapenområdet utgav han ett specialarbete, Svärdet och värjan som armévapen (1955), men också sitt magnum opus, det vapenhistoriska verket Blankwaffen: Geschichte und Typenent-wicklung im europäischen Kulturbereich (1–2, 1964–68). Denna senare forskarinsats förskaffade honom internationell ryktbarhet. I flera arbeten behandlade S problem kring det sv riksvapnets uppkomst. Sina väl underbyggda teorier på detta område sammanfattade han i boken De tre kronorna: det sv riksvapnet i sitt europeiska sammanhang (1961), där han sökte leda i bevis att trekronorssymboliken är knuten till Heliga tre konungar. Denna teori gav upphov till debatt heraldiker och historiker emellan både i Sverige och utomlands. Förutom sina större arbeten publicerade S ett hundratal längre uppsatser inom sina huvuddiscipliner glaskonst och vapenhistoria. - S var en skicklig amatörmålare, främst upptagen av landskapsmotiv. 

Författare

Jan von Konow

Arkivuppgifter

Handl:ar efter S i KrA (1 vol: brev från C A Ehrensvärd) o i NordM (9 vol: reg över sv glas). – Brev från S i GUB (till A Boëthius), KB, LUB o i RA (många till R Cederström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Gammal keramik. Fajans, porslin m. m. genom tiderna. Sthlm 1929. 211 s, 1 pl. - Hallwylska samlingen: Beskrifvande förteckning / Planscher till den beskrifvande förteckningen. Grupp 40, 44-48, 50-51, 53, 55, 60, 67. Sthlm 1929-36. 4:o. [Föret.] 40. Emaljer-Europa. 10 s. (10) pl. 44. Kyrkliga konstföremål m. m. 1934.139 s, (110) pl. 45. Ler-och stengods. 1931. VI, 134 s, (98) pl. 46. Fajans m. m. VI, 215 s, (160) pl. 47. Porslin-Europa. 1-2. 1931. X, 688 s, (640) pl i 3 vol. 48. Keramik-Kina m. fl. 1930-31. 1-2. XV, 683 s, (618) pl i 3 vol. 50. Föremål af brons, horn, sten, trä m. m. - Asien. 1932. 50 s, (26) pl. 51. Egyptiska fornsaker. 1932.17 s, (12) pl. 53. Glas. 1932. 126 s, (92) pl. 55. Skulpturer. 1932. 64 s, (51) pl. 60. Textilier-Orienten. 1937. 56 s, (56) pl. 67. Jordfynd från Schloss Hallwil. 1936. 154 s, (179) pl. (Tills med J. E. Anderbjörk.) - Östasiatiska samlingarna. Några erinringar kring ett nytt museum (Studiekamraten, årg 12,1930, Sthlm, 4:o, s 230-232). - The youth from Subiaco. A study on a subject-problem in hellenistic sculpture (Skrifter utg av Svenska institutet i Rom / Acta instituti Romani Regni Sueciae, [Ser 1,] 2. Corol-la archaeologica principi hereditario Regni Sueciae Gustavo Adolpho dedicata, Lund ... 1932, 4:o, s 246-269, 1 pl-bl). - Om de Linnéanska glasen (SLSÅ, årg 15, 1932, Upps, 4:o, s 76-89). - Mäster Påvels hytta vid Trestenshult (Jorden runt, magasin för geografi o resor, årg 4,1932, Sthlm, 4:o, s 601-613). - Glaset förr och nu. Sthlm 1933. 4:o. 160 s, 60 pl-bl. (Med bidr av CJ Lamm o KVogel.) - Katalog över skulptursamlingen i Hallwylska huset Stockholm. På uppdrag ... utarb. Sthlm 1933. 23 s, 26 pl-bl. Övers: Catalogue of the collection of sculptures at Hallwyl house Stockholm. Sthlm 1933. 26 s, 26 pl-bl. - Den Bergska kruk-makareverkstaden vid Vesters i Boge (Ymer, årg 53, 1933, Sthlm, s 241-254; h 2-3 även sep: Gotlandica, till Nils Lithberg den 3 aug. 1933, Visby 1933, s 101-114). - Glas och metall. Några historiska fall av formål släktskap (Svensk nyttokonst, publikation utg av Konsthantverkarnas gille, [årg] 10, 1933, Sthlm, 4:o, s 19-41). - Katalog över samlingen av europeiskt porslin i Hallwylska huset Stockholm. På uppdrag ... utarb. Sthlm 1934.174 s, 16 pl-bl. Övers: Catalogue of the collection of European porcelain at the Hallwyl museum Stockholm ... Sthlm 1941. 198 s, 16 pl-bl. - S. Barthélemy, en sv koloni 1784-1878. [Rubr; omsl:] Katalog, utarb. Sthlm 1934 [omsl]. 38 s, 4 pl-bl. [S 5-16: S. Barthélemy under svenska tiden (anon).] ([Omsl:] Livrustkammarens utställningar [5].) - Ce-dersbergs glasbruk och dess tillverkningar 1781-1838 (Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och museiförening 1933-1934, Linköping 1934, s 67-142). - Elis Bergh och det moderna Kostaglaset (Svensk nyttokonst, 11,1934, s 7-31; även sep, 25 s). -Kort sammanfattad vägledning för besökande i Liv-rustkammaren och därmed förenade samlingar. [Omsl: Livrustkammaren och ...] 3. uppl Sthlm 1935. 114 s, 1 pl-bl. [Föret, tills med T Lenk.] - Hyttarbetat glas - ett förnämligt hantverk (Boet, månadsskrift för hemkultur, hantverk o konstindustri, årg 8, 1935, Gbg, 4:o, s 137-140). - Äldre svenska glas med graverad dekor. En undersökning av det bevarade 1700-talsbeståndet. Akad avh [StH]. Sthlm 1936. 4:o. 231 s, 38 pl-bl. (Nordiska museets handlingar, 5.) - Ståletsning som orneringsteknik. En studie kring ett Livrust-kammarmaterial (Svensk nyttokonst, 13, 1936, s 7-20). - En svensk konsthistoria [recension avj Roos-val, Sv konsthist för studerande, 1935] (OoB, årg 45, 1936, Sthlm, 4:o, s 223 f). - Henrik Cornell och Italien (ibid, s 437-448). - Det svenska glaset av i dag (Boet, 9, 1936, s 181-192). - Glasförare och glasbodar (Svenska kulturbilder, under red av S Erixon o S Wal-lin, N F, bd 4 (= d 7-8), Sthlm 1937,4:o, s 125-138). -Det karolinska monogrammet (Fataburen, Nordiska museets och Skansens årsbok, 1937, Sthlm, s 7-26). -Kungsholms glasbruk (SSEÅ, 1937, Sthlm, s 107-130). - Akke Kumlien som bokkonstnär (Svensk grafisk årsbok, årg 8, 1937, Sthlm, s 106-120). - Vasarenässansens porträttkonst. Av Karl Erik Steneberg ... 1935 ... [rec] (Rig, tidskr utg av Föreningen för sv kulturhist, årg 20, 1937, Sthlm, 4:o, s 58-60). - [Boets enquéte om sv konstindustri (svar)] (Boet, 10, 1937, s 59 f). -Nordstjärnan, symbol för fosterland och snille (Fataburen, 1938, s 89-116). - Den krönta hjälmen / Rustningen från 1540 / Den runda skölden (Gustav Vasa minnen, utg till H. m. konung Gustaf V:s 80-årsdag Sthlm 1938,4:o,s 95-101,103-125,127-133; anon).-Harnesksadlarna (ibid, s 163-175; anon). -Two royal kerisses (Ethnos, vol 3, 1938, Sthlm, s 116-124). -Stella polaris - än en gång [diskussionsinlägg] (Nordisk boktryckarekonst, årg 39, Sthlm 1938, 4:o, s 294 f). - Faktorier och manufakturer. Den inhemska industrien böljar ta form (Svenska folket genom tiderna bd 4. Den yngre Vasatiden, Malmö 1939, s 253-390). - Konsthantverket under 1600-talet (ibid, 5. Den karolinska tiden, 1939, s 349-362, 1 pl). - Ur sadelns och seldonens historia (Hästen i Sverige, samlingsverk ... under red av C Trägårdh Sthlm 1939, 4:o, s 543-560). - 1800-talet, stilparadernas epok (Byggnadsvärlden, tidskr för allsidig byggnadskonst, 1939, Sthlm, 4:o, s 61-68). - Till glassjukans terapi. Luftens destruktiva inverkan på glas med för hög al-kalihalt. Åtgärder för dess hävande (Svenska museer, 1938, Sthlm 1939 [omsl], 4:o, s 21-40). - Orrefors 1939 (Form, Sv slöjdföreningens tidskr, årg 35, 1939, Sthlm, 4:o, s 112—115). - Glaskonsten (Konsthantverk och hemslöjd i Sverige 1930-1940, utg under red av A H. Huldt Gbg 1941, 4:o, s 83-128). - Glaskonst (Bonniers konversations lexikon, 5, Sthlm 1941, sp 1308-15; anon). - Karusellridning (Nordisk familjeboks sportlexikon, bd 4, Sthlm 1941, sp 807-813). -Carl Nordenfalk, Die spätantiken Kanontafeln ... 1938 [rec] (Lychnos, 1941, Upps, s 324-326). - Läget inom svensk glasindustri vid grundandet av Kosta (Kosta glasbruk 1742-1942, jubileumsskrift Kosta (tr Sthlm) 1942, 4:o, s 9-13). - Keramik (Bonniers konversations lexikon, 7,1942, sp 1231-47, 2 pl; anon). -Bardisanen som svenskt drabant- och befälsvapen. Sthlm 1943. 4;o. 127 s, 1 pl-bl. (Kungl. livrustkammaren, Akter och utredningar 4.) - Karl X Gustavs förordning om fälttecken för armén 1654 (Svenska vapenhistoriska sällskapets årsskrift 1942-1943, Sthlm 1943, s 63-78). - Vapenhistorisk forskning, dess uppgift och metodik (Rig, 26, 1943, s 129-145). - Rid-ningens historia (Nordisk familjeboks spordexikon, 5, 1943, sp 1082-89; delvis tills med F Martin). - Glasets teknisk-historiska utveckling (NKI-skolan, korrespondenskurs Glas, brev 3, Sthlm 1943, 4:o, s 1-18). - Fajans - förr och nu. Om fajans med anledning av Gustavsbergs studions utställning på Röhsska konstslöjds-museet. Gbg [1943]. (4) s [ifolder]. [Tillfälligutställning, katalog 249.] - Huvuddragen av Sveriges freder och fördrag 1524-1905. Kortfattad sammanställning. Sthlm 1944. 19 s, 6 kartbl, 2 pl-bl. (Tills med E Rosengren.) -Armémuseum öppnat. Artillerimuseum i ny gestalt (Svenska museer, 1944, nr 1, s 14-18). - Värjan (Gustav II Adolf vid Lötzen. Livrustkammarens Liit-zenminnen utg av R Cederström, [red: H Seitz,] Sthlm 1944, 4:o, s 61-64, 97-103; anon). - Kyllret (ibid, s 91-94, 221-229; anon). - Hästen. Munderingen / Linnestrumporna / Skjortorna (ibid, s 139—173, 175-183, 185-199; anon). - Den karolinska värjans taktiska betydelse för kavalleriet (Ny militär tidskrift, årg 17,1944, Sthlm, 4:o, s 353-364; även sep, 12 s; om-tr: Smålands-ryttaren, årg 36,1963, Eksjö, 4:o, nr 2, s 8 f, 21, samt 37,1964, nr 1, s 7,15, o 2, s 8, 10, 14). -De svenska underofficerarnas tjänstegradsbenämning i gamla tider (Den svenske underofficeren, årg 39, 1945, Sthlm, 4:o, s 159-162). - Värjan. Ord och begrepp (Rig, 28,1945,s66-72).-Svärdet blir värja. En utveckling belyst med svenskt material (Fornvännen, årg 40,1945, Sthlm, s 297-313). - Danica. En bildsamling med text. Sthlm 1946. 64 s. (Kungl. livrustkammaren.) - La lanza del general Urquiza. Con una nota complementaria por S Rydén ... Buenos Aires 1946. 15 s. [Overs från Livrustkammaren 1945.] - De försvunna värjorna. Svensk sidobeväpning under 30-åri-ga kriget (Fataburen, 1946, s 93-110). - Till värjans terminologi (Sv vapenhist sällskapets årsskrift 1944-46, tr 1946, s 7-21). - Värjorna i Sigtunas S. Maria kyrka (Situne dei, Sigtuna fornhems årsbok, årg 4, 1945, Sigtuna 1946, s 47-64). - Svenskt vapensmide under 1600-talet (Svensk smidestidning, årg 31,1946, Sthlm, 4:o, nr 10 A. Kongressnr, s 41, 43, 45 f). - Hertig Karls glas (Sörmlandsbygden, årg 16, 1947, Nyköping, s 23-28). - Gustav Vasa, svärdet och värjan (Historiska bilder, studier red: S Kraft, H Seitz, d 1. Från Gustav Vasa till Lützen, Sthlm 1948,4:o, s 86-101). - Den 6 november 1632 (ibid, s 427-444, 1 pl). Att bränna lera och smälta sand (Vår rika värld, människans kamp om naturens rikedomar, d 1, Sthlm 1948, 4:o, s 396-441). - Med pik och värja (Sörmlandsgripen, [medlemsblad för Södermanlands regementes kamratförening,] 1948, Strängnäs, 4:o, nr l.juni, s 4-7). -Den tidigkarolinska kommendervärjan (Sv vapenhist sällskapets årsskrift, 10, 1947-1948, tr 1948, s 48-61). - Den stora ofreden (Historiska bilder..., 2. Från Kristina till Fredrikshall, Sthlm 1949, s 412-449). - L'ex-position commémorative ä Stockholm de la Paix de Westphalie (Revue internationale d'histoire militaire, T 2, 1941-50 [omsl], [Paris, Sthlm & Madrid] 1945-50 [omsl], s 115-120, 2 pl-bl [i no 7, Sthlm 1949]). -Souvenirer och politik år 1772 (Rig, 32, 1949, s 97-111). - Elstermann, Christoffer (SBL, bd 13, Sthlm 19[49-]50, s 412 f). - Sveriges tre kronor i sitt europeiska sammanhang. En studie ull belysning av ursprungsfrågan (Rig, 33, 1950, s 49-63). - Örebro borgerskaps kavalleristandar (Örebro läns hembygdsförbunds årsbok, Meddelanden 16 = Från bergslag och bondebygd, årg 5, 1950, Örebro, s 101-108). -Vården av de militära samlingarna (Svenska museer, 1950, nr 4, s 5-12; även sep, 8 s). - Ryttarstandar från Gustav II Adolfs tid (Svenska vapenhist sällskapets skrifter, N S, 1, Sthlm 1951, s 25-33). - Trettioåriga krigets svenska armévärja (ibid, s 43-52). - Tidigkarolinska officersvärjor med "halva" fästen (ibid, 2,1952, s 57-73). - Theodor Jakobsson 1883-1952 (Svenska museer, 1952, nr 4, s 10-13; omtr i Dödsrunor utg av Sancte Örjens gille, bd 5, 1952-55, Sthlm 1952-57 [omsl],s91-95,1 pl [=no. 226isaml21,1953]).-Ar-mémuseum och dess samlingar (Kontakt med krigsmakten, årg 8, 1952, Sthlm, s 84—86). - Några minnen från Stockholms borgarbeväpning (Stockholms folk och försvar under 700 år, Sthlm 1953, s 34-46). -Tidigkarolinska värjfästen med sidobyglar (Sv vapenhist sällskapets skrifter, N S, 3, Sthlm 1953, s 17-25). -Halmkransen och traditionen från slaget vid Lund (Livgrenadjären, medlemsblad för I 3:s kamratförening, 1953, Örebro, 4:o, s 11-16). - Arméns museum (KrVA, Tidskrift, årg 158, 1954, [Sthlm, tr] Linköping, s 315-332; även sep, 18 s). -1683 års amiralitetsvärja (Sjöhistorisk årsbok, 1953/54, Sthlm 1954, s 149-160). Även sep, 12 s. ([Omsl:] Statens sjöhistoriska museum, Meddelanden 3.) - Svärdet och värjan som armévapen. Sthlm 1955.4:o. 400 s. (Kungl. armémuseums handböcker; [även:] Militärlitteraturföre-ningen[:s förlag,] 211.) - Blixtknippet. Ett bidrag till studiet av äldre svensk arméemblematik (Sv vapenhist sällskapets skrifter, N S, 4, Sthlm 1955, s 11-34). - Le musée de l'armée å Stockholm (Revue internationale d'histoire militaire, T 4, [Alger, Wien, Sthlm & Paris] 1953-55, s 300-305, 4 pl-bl [i no 15, Sthlm 1955]); även sep, 6 s, 4 pl-bl). - Befälsvapen vid finska förband under 1700-talet (Sotamuseo, 6, 1955, Hfors, s 94-117; även sep, 23 s). - Identifieringstecken (Kontakt med krigsmakten, 12, 1956, Sthlm, (nr 4/5), s 115-121). - Heliga tre konungar och Sveriges riksvapen. Ettgenmäle (Rig, 39, 1956, s 115-118). - Soldaten av igår och idag ... Vad Armémuseum vill bjuda på (Re- servunderofficeren, årg 29, 1956, Sthlm, s 71-74). -Some traits of the international expansion of edged weapons during the XVIth century (Armi antiche, bollettino dell'Accademia di S. Marciano, 1956, Tori-no, s 3-22). - Eisenhauer. The concept and its impli-cation (Sv vapenhist sällskapets skrifter, N S, 5, Sthlm 1957, s 37-52). - Två minnen i Hälla kyrka från den stora ofreden (Julhälsningar till församlingarna i Visby stift, årg 35 [omsl], 1957, Visby, s 49-54). -W. Gan-zenmtiller, Beiträge zur Geschichte der Technologie und der Alchemie ... 1956... [rec] (Lychnos, 1956, tr 1957, s 473-475). - Gustavus Vasa's swords - links be-tween two epochs (The journal of the Arms & armour society, vol 2, 1956-58, London, s 165-176, 5 pl-bl [1957]). - Some aspects of Swedish steel and glass, an outline of the development of two contrasts (The con-noisseur, vol. 141, London 1958,4:o, s 27-29). - Rega-le Uplandis. Fyra seklers fanor (Kungl. Upplands regementes historia Upps 1958, s 409-438). -Quelques armes exquises de la manufacture de Versailles (Armes anciennes, [no 8-13* =] vol. 2[: 1-6], 1957-59, Geneve, s 65-73 o pl-s XIII-XV1II [no 10 = 2: 3,1958]). - Ett sengotiskt svärd i Västerås domkyrka (Fornvännen, 54, 1959, s 11-24). - Elghammarsam-lingen i belysning av några vapenhistoriska problem (Sv vapenhist sällskapets skrifter, N S, 6, Sthlm 1959, s 69-92). - Claude Blair, European armour circa 1066 to circa 1700 ... London, 1958 ... [rec] (ibid, s 93 f; sign H. S.). - Nutida militärmuseer. En orienterande översikt (KrVAH, årg 163, 1959, [Sthlm, tr] Linköping, s 267-296). - Der Kopenhagener Kongress 1957. Die Wiederaufnahme der internationalen Zu-sammenarbeit (Waffen- und Kosttimkunde, Zeit-schrift der Gesellschaft fur historische Waffen- und Kosttimkunde, (Bd 18 =) F 3, bd 1, 1959, Munchen, Berlin, s 122-124). - Den stora förödelsen år 1719 och striden vid Södra Staket (KFÅ, 1960, Sthlm, s 149-175). - Tre kronor som europeisk symbol och svenskt riksvapen (Heraldisk tidsskrift, bd 1,1960-64, Khvn, s 60-71 [1960; sv version av föredrag, den engelska i Ve congrés internadonal des sciences généalo-gique et héraldique å Stockholm 1960 [omsl; Recueil du Ve congrés ...], Sthlm 1961, s 240-249: Three crowns as a European symbol and as the Swedish coat of arms). — Sveriges tre kronor - några reflexioner (ibid, s 257 f [1962]). -Thema 1: Restaurierung von Fah-nen ... 1. Referent (2. Kongress der Waffen- und Hee-resgeschichtlichen Museen Wien, 16. - 20. Mai 1960, Kongressbericht, [Wien] 1960, 4:o [duplic], bl 29-35). - De tre kronorna. Det sv riksvapnet i sitt europeiska sammanhang. Sthlm 1961. 149 s, XLVII s pl. -Timmermansordens konst- och vapensamlingar (Timmermansorden 1761-1961, Minnesskrift utg till hugfästande av S:t Georgii sv timmermanshyddas 200-åriga bestånd, Sthlm 1961, 4:o, s 58-65, 16 s pl). - Det försilvrade fästet - ett sällsynt fall (Sv vapenhist sällskapets skrifter, N S, 7, Sthlm 1961, s 5-14). - C. A. Söderlunds vapensamling (ibid, s 46-60). - [Rec av N L Rasmusson, S Svärdström och Evald Gustafsson, Rikets vapen och flagga, 1960] (HT, årg 81, 1961, Sthlm 19[61-]62, s 193-195; sign H. S.). - Svenska flaggan (Almanacka för året... 1963, till Göteborgs / Luleå / Lunds / Stockholms horisont, Upps 1962, s 19-22; utg även till Stockholms h, s 37-40 o s 35-38, samt till Stockholms / Lunds h o Skol-almanack ... till alla nämnda, s 31-34). - In memoriam. Nils E. Hellsten / SirJames Mann (Sv vapenhist sällskapets skrifter, N S, 8, Sthlm 1963, s 3-6). - The weapon-dance of the Cre-tan Curetes. A Roman terracotta (ibid, s 51-60). - Anmälan av Claude Blair, European and American Arms c. 1100-1850 ... London 1962 ... [rec] (ibid, s 63 f; sign H. S.). - Saxvapnens nomenklatur och dess förutsättningar (Fornvännen, 58, 1963, s 20-29). - Nutidens rötter i det förgångna. Från Gustav Vasa till våra dagar i Armémuseum (Folkförsvaret, årg 24, 1963, Sthlm, 4:o, nr 2, s 27 f). - La stortå - the falchion (Ar-mi antiche1963, s 3-14). -Blankwaffen. Geschich-te und Typenentwicklung im europäischen Kulturbe-reich. 1-2. Braunschweig 1965-68. (Bibliothek fur Kunst- und Antiquitätenfreunde, 4-4/A. Ein waffen-historisches Handbuch.) 1. Von der prähistorischen Zeitbis zum Ende des 16.Jahrhunderts. 1965. XI, 445 s, 15 färgpl. 2. Vom 16. bis 19. Jahrhundert. 1968. XV, 421 s, 16 färgpl. 1: 2. veränderte Aufl Miinchen 1981. XI, 445 s. - Riksvapnet Tre kronor (Den svenska historien, 2. Medeltid 1319-1520, Sthlm 1965, 4:o, s 84-87, [ny utg,] 2. Från Birger Jarl till Kalmarunionen, 1977, s 172-175,[nya tr] 1978, 1987, 1993). -[K0lle I] (Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid bd 10, Malmö 1965, sp 98-101; 2. oplag: Kulturhistorisk leksikon for nordisk middelalder Khvn 1981). - [The counts Wrangel and Brahe ...(Skokloster):] The armouries (Great family collections, ed and with an introduction by D Cooper, London 1965, fol, s 87-93). - Daterade blankvapen - några vittnesbörd från barocktidens porträttkonst (Vaabenhistoris-ke aarb0ger, aarg 12, 1965, Khvn, s 5-20). - Artillerigården och Svea artilleriregemente (Sveaartilleristen, 1966, Linköping, 4:o, nr 1, s 5 f). - Keramik och glas, en synopsis av stilhistoria och framställningsförfarande. Sthlm 1968. 4:o [duplic]. 27 bl. - Eduard Wagner, Hieb- und Stichwaffen ... Prag 1966... / Christian Ari-és, Armes blanches militaires francaises ... 1966 ... 1968... [rec] (Sv vapenhist sällskapets skrifter, N S, 11, Sthlm 1968, s 69-71; sign S.). - Claude Blair, Pistols of theworld... London 1968... [rec] (ibid, 12,1970,s49 f;sign S.).-Ett halvt sekel (ibid, 13,1973, s 5-10; sign H. S.). -Wilhelmina von Hallwyl och katalogverket (PHT, årg 71, 1975, Sthlm 1976, s 134-141). - Sörmlandskarolinernas sista årtionde (Kungl. Södermanlands regemente under 350 år, Strängnäs 1977, s 415-436). - Eleanor S. Godfrey, The development of English glassmaking ... 1975 .... [rec] (Lychnos, 1975-1976, tr 1977, s 510-512). - Företal i: Kungl. armémuseum, Bilder / Pictures, Sthlm 1953, oj Alm, Arméns eldhandvapen förr och nu, Sthlm 1953, 4:o (Kungl. armémuseums handböcker, [även:] Militärlit-teraturföreningen[:s förlag], n:r 206). - Bidrag i: Konsthistorisk tidskrift, 1933-34, 1936-37, 1941, 1944,1948,1972,1974, Sthlm, 4:o, Livrustkammaren, bd 1, 1937-38, 2, 1941-43, 3, 1945, 4, 1946-47 o 1949, 6, 1954, 7, 1956, 8, 1959-60, 9, 1962, 12, 1971-72,13,1973-75,14,1976, 1978,16,1982, Sthlm, Meddelande ... (från Kungl.) Armémuseum, 1950-64, 1966-67, 1969-70, 1974/75, 1976/77, Sthlm 1950-78; vidare: Nya Samhället 1928, Stockholms Dagblad 1931, DN 1931,1936-39,1957, SvD 1932,1944,1948, 1951,1956,1964: 13/7, GHT 1933, Aftonbladet 1933, Göteborgs Morgonpost 1934, Morgon-Tidningen 1944,1946, Stockholms-Tidningen 1949-52, Godands Allehanda, Visby, 1956; intill 1964 se: H S, Tryckta skrifter 1928-1964, Förteckning Sthlm 1964 (tr 1963), 38 s, o M Tainsh, Tillägg ... Förteckning 1963-1982 (Meddelande ... Armémuseum, 41-42,1980-82, Sthlm 1984, s [7-9]).

Redigerat: Gustav Vasa minnen. Utg till H. m. konung Gustaf V:s 80-årsdag den 6 juni 1938. Sthlm 1938. 4:o. (16), 249 s, 1 pl-bl. (Kungl. livrustkammaren.) - Konsthantverk och hemslöjd i Sverige 1930-1940. Utg under red av Å H. Huldt, huvudred. Gbg 1941. 4:o. (8), 646 s, 4 pl-bl. (Medred tills med M Hörlén.) - Gustav II Adolf vid Lutzen. Livrustkamma-rens Lützenminnen utg av R Cederström. Sthlm 1944. 4:o. 331 s, 1 pl-bl. [Föret.] (Kungl. livrustkammaren.) - Westfaliska freden. Katalog över minnesutställningen 1948 i K livrustkammaren o Nordiska museet, Sthlm 1948. 175 s. (I redaktionskomm [sekr]; kommissarie för utst.) - Historiska bilder. Studier kring vårt lands minnen i Livrustkammaren o andra saml. D 1-3. Sthlm 1948-51. (Tills med S Kraft oTLenk.) 1. Från Gustav Vasa till Lutzen. 1948. 461 s, 8 färgpl-bl. 2. Från Kristina till Fredrikshall. 1949. 539 s, 8 färgpl-bl. 3. [Pärm:] Från frihetstiden till Gustav V. 1951. 524 s. - Meddelande från Kungl. armémuseum. 11-29, 1950-68. Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Försvarsdep:s konseljakter 27 maj 1949, nr 51, RA.

SMoK. - Nekr:er över S i DN 4 juli o SvD 8 juli 1987 (A Meyerson, B Holmquist o J v Konow).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
F Heribert Seitz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5853, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan von Konow), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5853
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
F Heribert Seitz, urn:sbl:5853, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan von Konow), hämtad 2024-04-25.