Meriter

Selling, Carl Gösta August, f 28 sept 1900 i Danderyd, Sth, d 20 okt 1996 i Sthlm, Matt. Föräldrar: hovrättsrådet Carl Gustaf S o Gurli Elisabeth Nyrén. Studentex vid H reallärov å Norrmalm, Sthlm, 10 maj 19, inskr vid StH ht 19, deltog bl a i NordM:s byundersökn:ar i Skåne 20, i Samf S:t Eriks bebyggelseundersökmar i Sthlm 22–32, i E Kleins (bd 21) Runö-undersökn 23, e o amanuens vid NordM 23, förste amanuens där 30, andre intendent vid NordM o förest för Skansens högreståndsavd 32–37, FK vid StH 15 dec 23, FL där 31 jan 29, sekr i Samf S:t Erik 31–61, v ordf där 61–76, led av styr för ab Stadsholmen 36–66, VD där 56–60, stadsantikvarie o chef för Sthlms stadsmuseum 1 sept 37-60, disp vid StH 11 dec 37, FD där 30 maj 38, landstormsfänrik 1 maj 40, andre v ordf i Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) 48, ordf i Sv museimannafören 52–53, riksantikvarie o chef för RAA o Statens hist museum 17 aug (tilltr 1 dec) 60–30 sept 66, sekr i VHAA 1 okt 60–6 sept 66, ordf i (Sthlms stads) komm för Gamla stan nov 60–mars 65, expert i antikvarieutredn 63–64, v ordf i Statens humanistiska forskn:råd 62–67, led av nämnden för Armémuseum 65, ordf i Rådet till skydd för Sthlms skönhet 67–72. – LVHAA 59, LGAA 65, LVA 68.

G 19 maj 1925 i Sthlm, Matt, m FK Vivi Jeanette Hellberg, f 11 jan 1901 i Ängelholm, d 13 aug 1979 i Sthlm, Engelbr, dtr till dekorationsmålaren Albert Julius Mac Donald-Hellberg o Jeanette Möller.

Biografi

Under studentåren varvade Gösta S akademiska studier med praktiskt arbete i fält och på museer. Föremålsinventering av museisamlingar i Västergötland, dokumentation av bondgårdar i Skåne och Östergötland och folkkultur på Runö hörde till de tidiga erfarenheterna, men från 1922 ägnade han sig helt åt stads- och ståndsmässig bebyggelse. S medverkade i Samfundet S:t Eriks inventeringar i huvudstaden, stadsdel för stadsdel, och fick snart ansvar för det härvid uppbyggda s k Stockholmsregistret. Resultaten fördes ut i bildhäften om Kungsholmen och Södra Djurgården liksom i den gedigna Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten (1928). Den blev mönsterbildande och följdes av liknande volymer av andra författare om naturminnen och lantlig bebyggelse. Säteriboken behöll sitt intresse, och S kunde nästan 50 år senare (1977) ge ut en ny, omarbetad upplaga med egna, nytagna bilder. Malmgårdar i Sthlm blev ämnet för hans licentiatavhandling.

1923 engagerades S i NordM:s herrgårdsundersökningar under Sigurd Wallins ledning och visade sig redan då som en god organisatör. Han utvecklade ett nära samarbete med en hel generation av yngre arkitekter och förvärvade genom självsyn en enastående kunskap om de mellansv herrgårdarna.

I samband med flyttningen till Skansen av Hazelius-huset 1926 skissade S förslag till ett stadskvarter. Sedan friluftsmuseets område utvidgats genom markförvärv från Hasselbacken kunde planerna börja förverkligas i samarbete med Erik Lundberg (bd 24). S hävdade med emfas, att även staden skulle erkännas som en hembygd. Stadskvarteret blev i stort sett ett stockholmskvarter med flertalet hus hämtade från Söder. Mot den dåvarande huvudentrén och uppfarten kom Jakobsberg, Petissan, Tottieska malmgården och Bokhantverkshuset att bilda en ståtlig front, medan den backiga och krokiga gränden mot söder gav plats för flera hantverkargårdar. Sedan djuranläggningarna bakom Solliden flyttats, bereddes plats för Skogaholms herrgård från Närke, vars uppförande och inredning blev S:s verkliga mandomsprov.

Erfarenheterna från herrgårdsundersökningarna gav S insikten, att stockholmsarkitekter, -murmästare och -konstnärer spelat en avgörande roll vid tillkomsten av de stora herrgårdarna i Sverige under 1700-talet. Inte minst gällde det bruksherrgårdarna i norra Uppland – Gimo, Leufsta, Österby, Harg och Forsmark – och stockholmsnoblessens praktfulla sommarresidens – bl a Stora Wäsby, Erstavik och Sturehov. Dessa rön lade han fram i doktorsavhandlingen Svenska herrgårdshem (1937), som ansågs vara nyskapande och i början av 1990-talet gavs ut i ny upplaga.

1930 hade S blivit redaktör för Sankt Eriks årsbok (SSEA), där han kom att publicera ett 20-tal viktiga uppsatser; året därpå blev han även sekreterare i samfundet. Vid den tidpunkten var frågan om Gamla stans framtid högaktuell. Stadsdelen var starkt förfallen och förslummad, hotet mot dess bevarande alltjämt akut. En stadsplanetävling 1923 hade visserligen resulterat i ett principiellt beslut att gatunät, kvartersindelning och större delen av bebyggelsen skulle förbli intakta, men några konkreta åtgärder vidtogs inte. Efter initiativ från riksantikvarien Sigurd Curman (bd 9) och journalisten Gotthard Johansson (bd 20) beslöt Samfundet S:t Erik 1934 att inköpa och i egen regi "provsanera" en fastighet vid Kindstugatan, i kvarteret Cepheus. S blev, tillsammans med arkitekten Albin Stark, den drivande kraften i försöket att inreda moderna bostäder till rimliga kostnader och med kulturhistorisk hänsyn. Resultatet blev över förväntan och bostäderna fick en strykande åtgång, men erfarenheten visade att fortsatt sanering inte kunde ske utan bidrag eller räntefria lån. 1936 bildade samfundet ab Stadsholmen, där S skulle spela en framträdande roll, kontinuerligt som pådrivare och kulturhistorisk expert, några år även som VD. Större delen av de återstående fastigheterna i kvarteret Cepheus förvärvades och restaurerades de närmaste två åren med kommunalt stöd. Genom rivning av nästan alla gårdshus och genom plantering skapades en stor, parkliknande gård, som avsevärt förbättrade ljusförhållanden och allmän trivsel.

Under krigsåren stod saneringsarbetet stilla men återupptogs på 1950-talet och blev mönsterbildande för restaureringarna i hela stadsdelen. S fullföljde dessa avgörande insatser som ordförande i stadens kommitté för Gamla stan, där riktlinjerna för bevarandeplaneringen lades fast.

När S disputerade 1937 var det bl a för att meritera sig för högre tjänst vid NordM och Skansen. Vid samma tid hade borgarrådet Oscar Larsson efter åtskilliga års utredningar och försöksverksamhet fått till stånd organisation och ekonomi för Sthlms stadsmuseum. S utsågs till dess förste chef och stadsantikvarie med uppdrag att organisera både kulturminnesvård och museiverksamhet i staden. Med en liten stab av hängivna medarbetare kunde han snart befästa museets ställning genom omfattande arkeologiska och byggnadshistoriska undersökningar inom hela storstockholmsområdet, folklivsdokumentation och filminspelningar, restaureringar och planering. Det illa medfarna Södra stadshuset fick en första upprustning, och 1942 kunde stadsmuseet där öppna sin basutställning. S deltog mycket aktivt i utställningsarbetet och stimulerade till nyförvärv till museets samlingar, bl a av nutida konst. Uppgiften blev knappast lättare av att han som landstormsofficer fullgjorde omkring två års militärtjänstgöring under krigsårens beredskap.

Under sina år som stadsantikvarie tog S en rad initiativ, vilka ledde till att Sthlms stad med honom som kulturhistorisk rådgivare rustade stugorna på Åsöberget som det första av Söders reservatsområden och gav en rad av sina innerstadspalats och herrgårdar i omgivningarna ny glans och adekvata funktioner, bl a Ebba Brahes palats, van der Nootska palatset samt Åkeshovs, Hässelby och Örby slott; i landstingets regi Garnisonssjukhuset och Ulvsunda slott. Särskild omsorg och kärlek kom S att ägna Sturehov i Salem, Sth, med dess exklusiva gustavianska inredning, som blev stadens representationsgård.

S engagerades efterhand på ledande poster i museernas yrkesmässiga och fackliga organisationer. Hans viktigaste insatser där gällde yrkesutbildning och pedagogik. I samband med Skandinaviska museiförbundets möte i Sthlm 1946 tog S upp frågan om utbildning av museimän, och några år senare fick han uppdraget att organisera och leda landets första museikurs. Den ägde rum 1951 och inriktades på att ge unga, teoretiskt utbildade akademiker praktiska grundkunskaper om museernas byggnader och utställningar, föremål, fältarbeten och undervisning. En andra kurs genomfördes 1955, åter med S som ledare. Samtidigt gick stadsmuseet i spetsen när det gällde att utveckla nya arbetsformer i undervisning och utåtriktad verksamhet.

Vid S:s tillträde som riksantikvarie 1960 rasade rekordårens rivningar med oförminskad kraft, och kulturminnesvården förde en många gånger fåfäng kamp mot kapitalet och grävskoporna för att skydda historiskt värdefulla miljöer. Den samtidigt antagna nya lagen om byggnadsminnen kunde ses som ett hoppingivande tecken, men lagen blev ett trubbigt instrument utan förstärkning av de ekonomiska resurserna. Raseringen av nedre Norrmalm var bara ett av exemplen; i stad efter stad försvann stora delar av de historiska kärnorna.

Inte heller den s k antikvarieutredningen några år senare motsvarade förväntningarna, att ge RAA ökade personella resurser för att möta trycket från de snabbt växande arbetsuppgifterna. Att den antikvariska verksamheten ändå fortsatte i högt tempo blev möjligt genom stora enskilda donationer och andra tillskott utifrån. Nämforsens hällristningar räddades, Uppsala domkyrka, Vadstena kloster och Visby ringmur restaurerades, kulturreservat och bevarandeplaner kom till stånd i flera städer med Ystad och Arboga i spetsen under de år S var riksantikvarie.

Efter pensioneringen återvände S till Stockholmsfrågorna, åtog sig ledande uppgifter i Skönhetsrådet och Samfundet S:t Erik och intensifierade sitt författarskap. Till de sena årens många skrifter hörde Esplanadsystemet och Albert Lindhagen (1970) och Byggnadsbolag i brytningstid (1975), som båda behandlade den snabba utvecklingen under 1800-talets senare hälft, samt Hur Gamla stan överlevde (1973). Först vid 94 års ålder lade S ner pennan. Hans gedigna kunnande och generösa inställning kom till uttryck i många andra sammanhang; vid uppskattade föreläsningar och debattinlägg och vid beredvillig rådgivning till forskare, stadsplanerare och andra. Under 70 års tid gjorde han väsentliga insatser för dokumentation, bevarande och restaurering av kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

S hade starka konstnärliga intressen och var en god tecknare, anlitad bl a som illustratör i skämt- och studentpress från 1918, i Bonniers veckotidning under 1920-talet. Som fotograf höll han professionell standard och illustrerade utom en rad egna böcker Ernst Kleins Runö (1924) och Gustaf Näsströms Det gamla Medevi (1928). S använde filmen som kulturhistoriskt dokument, första gången på Runö 1923, senare bl a i hantverksfilmer för Sthlms stadsmuseum.

Författare

Björn Hallerdt

Arkivuppgifter

S:s arkiv har splittrats: delar i SSA, NordM o Sthlms stadsmuseum. - Brev från S i GUB (bl a till F Ström), KB (bl a till N Ahnlund), LUB, UUB o i ATA (bl a till S Curman). 12 radioprogram 1938-84 av S i Sveriges radios programarkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kubistutställningen. Replik ... (Studentbladet, 1920, Sthlm, 4:o, nr 2, s 3). - En märklig Uppsalabok (ibid, 1921, fol, nr 2, s 6; recension sign G. S-g.). - Avdelningen för de högre stånden. [Rubr: omsl:] Nordiska museet, Avdelningen ... rum 49-80. Vägledning. Sthlm 1923.14 s. [Anon medarb.] [Ny tr s å.] - E Klein, Runö. Folklivet i ett gammalsvenskt samhälle. Upps 1924. 4:o. 416 s, 4 pl. [Enl föret medarb med uppmätningar, fotografier o alla teckningar.] - Småländska herrgårdar (Bonniers veckotidning, årg 2, 1925, Sthlm, 4:o, nr 47, s 16 f, 56). - Kungsholmen. Sthlm 1926. 4:o. 16 s, 20 pl-bl. (Samfundet S:t Erik.) - Den Fritziska sidenvävargården (G S o S Wal-lin, Artur Hazelius födelsehus, Sthlm 1926, s 5-58; ur Fataburen så). - Owenska huset (Kungl. mynt- och justeringsverket. Myntdirektörens årsberättelse för år 1926, Sthlm 1927, s 97-105; även sep, 9 s). - Hyvlade fasader (Sveriges fastighetsägaretidning, årg 18,1927, Sthlm, 4:o, s 9-11, 15; föredr vid Stockholms fastighetsägareförenings samman tr). - Stockholms snickareämbete under ett sekel (Svenska slöjdföreningens tidskrift, årg 23, 1927, Sthlm, 4:o, s 107-116). - Säterier och gamla gårdar av kulturhistoriskt värde inom Stockholms stads icke planlagda område och bland stadens lantegendomar. [Omsl: Säterier o gamla gårdar i Stockholmstrakten.] Upps ... 1928. 4:o. 200 s, 1 karta. (Rådet till skydd för Stockholms skönhet, Utredningar, 1.) Ny, omarb o väsentligt utvidgad uppl Sthlm 1977. 271 s. - G Näsström, Det gamla Medevi. Kulturhist anteckningar. Sthlm 1928. 283 s, 32 pl-bl, 1 karta. [Medarb med uppmätningar o fotografier.] 2., tillök uppl 1929. 283 s, 34 pl-bl, 1 karta. Facsimile--uppl Lund 1978. - Pehr Hilleström. En kulturskildrare (Bonniers veckotidn, 5, 1928, nr 17, s 22 f, 46). -[Ur:] Historik (Bonniers konversationslexikon, bd 12, Sthlm 1928, sp 196-199). - Herrgård (Nordisk familjebok, 3. ... uppl, bd 9, Sthlm 1928, sp 932-934; sign G. S-ng.). — Högreståndskultur (ibid, 10, 1929, sp 360; d:o). - En bok om Stockholm, red av C-J Anrick, E Boheman o A Lindhagen. Sthlm 1929. 384 s, 1 karta. [Anon medarb om Kungsholmen o Södermalm. Sverigeböckerna 1.] [Nya tr:] 1929, 1930. [Nya uppl se nedan 1935.] - Ett Stockholmshem från frihetstiden (S Erixon o S Wallin, Svenska kulturbilder, bd 1, Sdilm 1929,4:o, s 75-94). - Södra Djurgården. Sthlm 1930. 4:o. 24 s, 24 pl-bl. (Tills med G Näsström.) -Stockholm i tusen bilder ... utg av A Roosval. Sthlm 1930. 4:o. 455 s. (Medv tills med Ragnar Josephson.) -Malmgårdar i Stockholm (Gamla svenska städer: gator o gränder, hus o gårdar, samlingsverk i bilder jämte förklarande text utg av Sv teknologföreningens afd för husbyggnadskonst, [Sthlm 1908-30,] 4:o, bd 1. Text, s XV-XLII, Bd 3. Planscher bl 81-125, allt utk i h 9, 1930, omsl: Malmgårdar ... under 1700-ta-let). - Åkeshov. Ett minnesrikt herresäte - nu sinnes-slöanstalt (Vår stad, tidskr för Stockholms stads tjänstemän, årg 20, 1930, Sthlm, 4:o, s 59-63). - Från Lejonkulan till Postmästarebacken (Vårt hem, årg 10, 1930, Sthlm, fol, nr 3, s 16 f; föredr vid Åhlén & Holms nya byggnads invigning). - Det gamla Jakobsberg. En malmgård från storhetstiden (ibid, nr 33, s 32 f). - Pehr Hilleström, det gustavianska borgerska-pets målare (Stockholms borgargille, Årsbok, [årg 8,] 1930, Sthlm, s 13-34). - Rådhuset vid Stortorget och Börsen (ibid, [9.] Festskrift 1921-1931, 1931, s 37-51). - Ulvsunda (Bromma hembygdsförenings årsskrift, [årg 1,] 1930, Sthlm, s 19-28). - Skogaholm (S Erixon, Skansens kulturhistoriska avdelning, 3. uppl Sthlm 1931, s 162-170, föret; även anon medv om stadskvarterets byggnader). - Hur långt räcker Stockholm? (S Erixon o S Wallin, Sv kulturbilder, 5, Sthlm 1931, s 157-172). - Uppländska bruksherrgårdar: Leufsta ... Österby ... Gimo ... Forsmark ... (Svenska trädgårdskonsten, sådan den till våra dagar bevarats i anläggningar vid slott o herrgårdar, d 2, Sthlm 1931, fol, s 112-129, 9 pl-bl). - Skogaholm på Skansen (Svenska hem i ord och bilder, årg 19, 1931, Sthlm, 4:o, s 241-246). - "Kungens gata" som blev tidningskungarnas (Vårt hem, 11, 1931, 4:o, nr 20, s 5-7,43). - Skogaholm. Forskningar och fynd vid flyttningen (Skansens nyheter, Skansenföreningens meddelanden, 1931, Sthlm, 4:o, nr 2, s 3-7). - Anders Sandvig och Maihaugen (ibid, 1932, nr 4, s 7 f). - Tottieska malmgården. Ett borgerligt fideikommiss på Södermalm. [Rubr.] [Sthlm 1932.] 18 s. [Ur Fataburen 1931.] -Frihetstiden (Västgötagårdar: herremännens och böndernas äldre byggnadskultur i Skaraborgs län undersökt genom Nordiska museet. Vägledande översikt red av S Erixon o S Wallin ... på uppdrag av Skaraborgs läns hushållningssällskap till utställningen i Skara Sthlm 1932, s 69-84, 6 pl). - Det återuppbyggda Skogaholm (B Hasselrot m fl, Skogaholm, Sthlm 1932, s 41-62; ur Fataburen s å). - Schablon och realitet i Pehr Hilleströms måleri (Gustavianskt. Studier kring den gustavianska tidens kulturhist tillägnade Sigurd Wallin [red: G Berg, A Billow o G S,] Sthlm 1932, s 126-135, 2 pl-bl). - Hus och hem i dockformat (Barnens dagblad [omsl], 1932, Sthlm, fol, s 20 f, 34). - Herrskapshem och borgarhus / Kyrka och klock- staplar (En bok om Skansen. Till hundraårsminnet av Artur Hazelius' födelse ... utg av A Lindblom, Sthlm 1933, 4:o, s 133-178, 4 färgpl, 179-188, 3 färgpl). -Stockholm (Konsthistoriska besök i svenska bygder. Vägvisare utg av Sv turistfören, Sthlm 1933, s 96-110, 3 pl-bl; övers i: Guide des monuments visités par les membres du XHIe congrés international d'histoire de l'art Stockholm 1933, även utg som Voyages pitto-resques, Guide de 1'amateur d'art en Suéde, Sthlm 1933, s 119-137). -Tapet (Nord familjebok, 18, 1933, sp 1320 f; sign G. S-ng.). - Gamla kakelugnar (Svenska hem i ord o bilder, 21,1933, (4) s med annonser efter s 44). - Serie och standard på 1700-talet (Form, Sv slöjdföreningens tidskr, 29,1933, s 129-135). - Apoteket Kronan på Skansen (Farmaceutisk revy, årg 33, 1934, Sthlm, s 437-444; även sep, 8 s). - Staden mellan broarna (Jorden runt, årg 6, 1934, Sthlm, 4:o, s 586-601). - Gamla svenska möbler (Almanack för alla, årg 39,1935, Sthlm 1934, s 138-151,2 färgpl). - Saneringen av Staden mellan broarna (Gotthard Johansson, E Palmer o G S, Problemet Staden mellan broarna, Sthlm 1935, [sep ur SSEÅ 1930 o 1935,] s 35- 51). - Stockholmstraktens kulturminnen från nyare tid (R. Sernander, E. Granlund, K. A. Gustawsson o G. S [m fl], Stockholmstraktens natur- och kulturminnen, Sthlm 1935, 4:o, s 92-94; tills med de nämnda även bokens 2 kartor i pärmficka). - Kulturminnesregister (ibid, s 95-115; föret, tills med M Lager-qvist[!]). - Stadsbilden (STF:s publikation nr 575: Sv turistföreningens resehandböcker, [35.] Stockholm med omgivningar ... av M Lagerquist verkställd bearb [av En bok om Stockholm 1929], Sthlm 1935, s 12-20; bearb version i STF:s publ. nr 1394. Sv turistföreningens resehandb: Vad skall jag se i Stockholm, 3. uppl... 1958, omarb av A Nordström, s 21-35). - Förord (Aktiebolaget H. Bukowskis konsthandel... Stora Nyckelviken, Auktion [omsl; katalog] n:o 301. Sthlm 1935, s [3] f). - Det stora fälttåget mot Londons slum (Hus och härd, organ för Hyresgästernas riksförbund, 1935, Sthlm, fol, n:r 2, s 4 f). - Vasastaden förr och nu (Vasastaden, nr 1, Sthlm 1935, 4:o, s 4, 6). - När Ber-gianska trädgården låg i Vasastaden (ibid, årg 2,1936, s 4, 6; omtr i Stadsdelstidningen Wasastaden, årg 4, 1975, Sthlm, fol, nr 3, s 14). - Skansen av idag (Studiekamraten, årg 18, 1936, Sdilm, 4:o, s 175-177). - Solen som förstörare. En resumé av ... demonstration vid museimannamötet den 5 dec. 1936 (Svenska museer, 1936, Sthlm 19[36-]37, 4:o, s 101 f). - Svenska herrgårdshem under 1700-talet. Arkitektur o inredning 1700-1780. Sthlm 1937.4:o. 360 s. Även:... Akad avh [StH]. (Även: Nordiska museets handlingar, 7.) Faksimiluppl 1991. [Ej i serien.] - Svenska 1700-tals-kakelugnar (S Erixon o S Wallin, Svenska kulturbilder, N F, bd 4, Sthlm 1937, s 139-168). - Kavaljersflygeln på Gripsholm. En bilderbok tillägnad Sixten Strömbom. Sthlm 1938. 4:o. 132 s. (Tills med G Boé-thius, E Lundberg o C-T Thäberg.) - Från Stadshustornet. [Rubr; omsl: Utsikten från Stadshustornet i Stockholm.] Sthlm 1938. 8 s. ([Omsl:] STF:s publ. nr. 687. Svenska turistföreningens små häften, [9 =] Stockholm: 2.) - Från tapettryckets barndom (Specialtidning för tapeter1938, Arvika / Kalmar m fl, [omsl,] 4:o, s 1-3). - Kristineberg, en malmgård från frihetstiden (Hem och stad, tidskr för bostadsfrågor, 1938, Sthlm, 4;o, nr 3/4, s 14 f). - Museimännen och bostäderna (Folket i bild, årg 5, 1938, Sthlm, 4:o, nr 12, s 1). - Ut i markerna: stadsbon i naturen (STFA, 1938, Sthlm, s 345-350). - Skogaholms herrgård (Trettiotalets Skansen: utveckling o omdaning under decenniet 1929-1939, Sthlm 1939, 4:o, s 109-144). -Från idyll till storstad (R Henzel, G Sahlberg & G S, Mälardrottningens underliga öden, från Gustaf III till Gustaf V .... Sthlm 1939, 4:o, s 5-48; 2., utök uppl ... till Gustaf VI Adolf, 1953, s 3-48). - Förord (Stockholms stadsmuseum, Tillfälliga utställningar: Bröderna Martins stockholmsbilder ... till minnet av Elias Martins födelse d. 8 mars 1739, Sthlm 1939, s 3 f; anon). - Svenska allmogehem (Svenska hem i ord o bilder, 27, 1939, s 13 f; rec av S Erixon, Folklig möbelkultur ... 1938). -Jul i "Fäbodega" (ibid, s 269-272). -Sjön som blev Söders centrum (Byggnadsvärlden, årg 30, 1939, Sthlm, 4:o, s 617-619). - Stadsmuseet (Un-dervisningsroteln i Stockholm, Minnesskrift till borgarrådet Oscar Larsson Sthlm 1940, s 275-283). -Destain, Joseph Gabriel (SBL, bd 11, Sthlm 19[41-] 45, 4:o, s 158 f [1941]). - Stockholm som hembygd (Holmiana, skriftserie utg av Stockholms nation i Uppsala h 1, Upps 1941, s 48-53, 2 pl-bl). - Sista provet - det nya världskriget (Landstormsboken. Minnen i ord o bild från den frivilliga befälsutbildningen 1904-1942, red avP Ribbing, Sthlm 1942, s 94-114). -Gärdet (Byggmästaren, årg 21, 1942, Sthlm, 4:o, s 341-345). - Scheelefrimärket (Svenska museer, 1942, tr 1943, s 60 f). - Stockholm i närbild. Från stormaktstiden till sekelskiftet. En bilderbok sammanställd. Sthlm 1943. 4:o. 226 s. (Tills med G Johansson & G Axel-Nilsson.) [Faksimiluppl] 1987. - Hotet mot Ladugårdsgärdet. [Rubr.] Sthlm 1943. 20 s. [Ur SSEÅ s å.] - En grandseigneur som turist (STFA, 1943, s 186-203; om Carl Gustaf Tessin). - Samfundet Sankt Erik. Renässans för Staden mellan broarna. [Omsl.] Sthlm 1944. 16 s. [Övers utg:] Saint Erik Society ... The clearance of the City between the bridges. [Omsl.] Sthlm 1944. 16 s. - Van der Nootska huset. En historik ([Stockholms stadsfullmäktiges handlingar, 1944: 5.] Stadskollegiets utlåtanden och memorial, Bihang 1944 nr 33. Berättelse över museinämndens verksamhet under år 1943, [rubr,] Sthlm 1944, s 7-18; även sep, 12 s. [Ny uppl:] ... huset [rubr]. 1949. ([Omsl:] Sveriges lottakårer.) [Nya tr 1965, 1969.] 3. uppl, revid... av L Ulfhielm o förf. [Sthlm 1975.] 11 s. [Se även följ arb.] - Van der Nootska huset - en historik (Stockholms-Gillet 1929-1944 [omsl: Minnesskrift ...], Sthlm 1944, s 53-62). - Där stadens nyckel hänger ---... En presentation av det i gamla Stadshuset inrymda Stadsmuseet (Söders Nyheter, årg 3, 1944, Sthlm, fol, april, si).- Stadsbo, ut och rör på dig! Vad Stockholm gjort och gör för idrott o friluftsliv (Sveriges centralförening för idrottens främjande, Årsbok, årg 38, 1944, Sthlm, s 44-58). - Uppfostran till gas-cognarlynne (Motor, årg. 2,1944, Sthlm, 4:o, nr 41, s 7). - Si Ulla dansar. En bilderbok om Bellmans Stockholm. Sthlm [1945]. 4:o. 205 s. (Tills med G Johansson & G Axel-Nilsson.) Faksimiluppl 1987. - Entrén med källarsalen / Söderpojken Bellman / Rokokointeriör på Åkeshov / "Stolta stad!" / Hov, societet och borgerskap / Fredmansdiktens verklighet (Stockholms stadsmuseum, Tillfälliga utställn: Bellmans Stockholm, [till 150-årsminnet, katalog,] Sthlm 1945, s7f,9-12,17 f, 19-22,24-28,32-34; sign G. S.).-Op-position mot bron (STF, Sv turistföreningens tidning, 1945, Sthlm, 4:o, s 80 f; om Strömbron). - Ett köpmanshem i Stockholm under frihetstiden (Mäster-Olofsgården, årg 13, 1945, Sthlm, 4:o, nr 2, s 4 f). -Stadsbilden förr och nu (Arets bilder... ur STF:s bildskörd .... årg 13 [omsl], 1945/46, Sthlm 1945, 4;o, s III-XI). - Stockholms stads brandförsäkringskontors hus i kvarteret Aglaurus vid Mynttorget. Historik med anl av kontorets 200-åriga tillvaro utarb. Sthlm 1946. 4;o. 115 s. - La Suéde et Paris. Musée Carnavalet. [Utställning, omsl: avril -juin 1947. Katalog.] Paris 1947. 165 s, 24 pl-bl. [Institut Tessin, Exposition 20.] - Kulturminnesvården i storstaden (Svensk bygd och folkkultur, i samling, forskning o vård, under red av S Erixon o Å Campbell, d 3, Sthlm 1947, 4:o, s 159-172). - Bellman på Stallmästaregården (Konstrevy, årg 23,1947, Sthlm, 4:o, s 29-38). - En kulturbild från gustaviansk tid (Stockholms stiftsjulbok, 1947, Sthlm, s 33-44; om Årstafrun). - Hur vi bott i 100 år. Utställning i anslutning till Stockholms byggnadsförenings hundraårsjubileum 1848-1948. Sthlm 1948. 46 s, 6 pl-bl. (Tills med med Martin A. Ohlsson; Stockholms stadsmuseum, Tillfälliga utställn.) - [Meddelande om planerad kurs för utbildning av museimän o anförande om Stadsmuseet o kulturminnesvården ...] (Skandinaviska museiförbundets möte i Stockholm 30 maj -2 juni 1946. Berättelse över mötetSthlm 1948, s 24-26). Sep utg: Stadsmuseet och kulturminnesvården i Stockholm. Utbildning av museimän. Sthlm 1948, 7 s. - Bryggen i Bergen (Föreningen til norske fortidsminnesmerkers beväring, Arsberetning, årg 101,1945, Oslo 1948, s 77-82; även sep, 6 s). - Educa-tional work in Swedish museums (Museum, [omsl:] a quarterly review publ by Unesco, vol 1, 1948, Paris, 4:o, s 130-133, 210 f). - Af Chapman. Fullriggaren som blev vandrarhem ([Stockholms stadsfullmäktiges handl 1949: 5.] Stadskollegiets utlåtanden o memorial, Bihang 1949 nr 33. Berättelse ... 1948, [rubr,] Sthlm 1949, s 15-26). Även sep. 14 s. ([Omsl: Svenska Turistföreningen.) - Från skrå till yrkesförbund ([Målaren, årg 39, 1949, Sthlm, 4:o, no 2.] 1899 1949: Målaremästarnas riksförening i Sverige, s 38-50). - Från idyll till storstad. Föredr vid SBF:s högtidssammanträde i Konserthuset d 27 nov 1948 (Byggmästaren, 28, 1949, s 45-52). - Myntverkets byggnader i Stockholm (Kungliga myntet 1850-1950, utg under red av Torsten Swensson, Sthlm 1950, s 31-49, 6 pl-bl). - Stormaktens huvudstad (STFÅ, 1950, s 41-81). - Aktuella problem i engelsk kulturminnesvård ([Stockholms stadsfullmäktiges handl 1951: 4: 2.] Stadskollegiets utlåtanden o memorial, Bihang 1951 nr 33. Berättelse ... 1950, [rubr,] Sthlm 1951, s 15-20). - "Stolta stad!" (Vecko-nytt, [årg 6,] 1951, Sthlm, 4:o, nr 6*, s 4 f, 22). - Gröndal (V Bryde, N M Folcke, O Engkvist m fl, Till Galjonens invigning 26 augusti 1952, [Sthlm 1952,] s 7 f). - Nya fynd i Gamla stan (Svenska hem i ord o bil- der, 40,1952, s 20-23). - Rörinstallatören och folkhälsan. Några notiser ur Stockholms hist (Rörinstallatören, årg 21,1952, Linköping, 4:o, s 141 f, 145 f)- -Sturehov, vackrast och stilfullast bland stadens många herrgårdar (Stockholm, utg av Stockholms stadskollegium, 1952, Sthlm, 4:o, nr 2, s 12 f; anon). - Ur svenska hjärtans djup — Bilder från Oscar II:s Stockholm sammanställda. Sthlm 1953. 4:o. 218 s. (Tills med G Johansson & M Rehnberg.) [Faksimiluppl] 1987. -Johan Fredrik Martin, Sex Stockholms vyer. Inledning. Sthlm 1953. 4:o. 15 s. [Till mapp med 6 bl i atlasfol. Overs, förk utg:] Sixviews of Stockholm. Abridged in-troduction. Sthlm 1953. 4:o. 7 s. - [Introduktion] (General charta öfwer Stockholm med Malmarne ... upsatt af Petrus Tillseus ... åhr 1733, Utg i ny uppl till Stockholms 700 års jubileum, [Sthlm 1953, konvolut till vikt kartreproduktion i stor fol]). - Målning i äldre tider och restaurering (Hantverkets bok, [1.] Måleri, 5. uppl, red: P Nylén m fl, Sthlm 1953,4:o, s 334-382, 7 färgpl; föret). - Beridarebanan och statybildhuggar-bostället. Föredr vid K akademiens... högtidsdag d 30 maj 1953 (FrKA, Meddelanden, 1953, Sthlm, 4:o, s 71-80; även sep, 9 s). - Norreport (Oss emellan, [Försäkrings AB Skandias tidning,] 1953, Sthlm, 4:o, s 29-31). - Seven centuries of Stockholm (The Anglo-Swedish review, 1953, London, 4:o, s 65-68). - Heinrich Neuhaus' Panorama över Stockholm på 1870-ta-let. Utg. Sthlm 1954. 4:o. 103 s, 6 utvikningspl, 1 sep bilaga i färgtr. (Tills med M Lundqvist.) - Masreliez-rummen. [Rubr.] Sthlm [1954]. (12) s. [Vägledning; för Försäkrings AB Skandia.] 2.-3. uppl 1979, 1982 [omsl]. Overs: The Masreliez rooms. [Rubr.] Sthlm [1954]. (12) s. - Herrgårdar i skärgården (Stockholms skärgård. En bok om Sveriges största arkipelag red av S Selander, Sthlm 1954, 4:o, s 307-332). -[Stockholms skönhet, diskussion på Sv arkitektföreningen, resp Debatt om sanering, vid SAR:s årsmöte i Halmstad sept 1954 (inlägg)] (Byggmästaren, 33, 1954, uppl A: Arkitektur, s 164, 236 f). - Ett Martinalbum (Gustavianska bilder. Ett album av bröderna Martin Sthlm 1954, tv-8:o, s 7-16; övers i Gustavian pictures, an album by the Martin brothers Sthlm 1955, s 5-14: A Martin album). - När Stockholm blev storstad. En kulturhist krönika till Stockholms adresskalenders 100-årsjubileum 1955. Sthlm 1955. 45 s, 1 vikt karta. [Medföljde kalendern gratis.] - Preserva-tion of painted ceilings and interiör decoration in the old city of Stockholm (Actes du XVIIme congrés in-ternational d'histoire de l'art Amsterdam, 23-31 juil-let 1952, La Haye 1955, s 583-586). - Förord (Stockholms stadsmuseum, Tillfälliga utställn: Rabulisten och mamsellen, Stockholmsbilder av Ferdinand Tol-lin o Josabeth Sjöberg, Sthlm 1956, s 3 f). - Sturehov. [Sthlm] [19] 57. [Folder] (8) s. [Anon.] [Nya utg] [19]59, [19]63, [19]84. - Ur Mosebackes historia (Utan gränser: Utställning arrangerad på Mosebacke terrasser av Kooperativa förbundet i anslutning till Internationella kooperativa alliansens kongress i Stockholm 1957 [rubr; katalog], Sthlm [19]57, s 37-39). -Stockholm och Stockholmstryck 1907-1957. Bilder med kommentar (Grafiskt forum, årg 62, 1957, Sthlm, 4:o, s 353-376; tills med F Bagge). - "Hier schlägt sein Herz" (Merian, das Monatsheft der Städ-te und Landschaften,Jahrg 11, H 2: Stockholm, Hamburg 1958, s 18-22). -Till stadens heder och prydnad (Levande stad. En bok om Stockholm tillägnad Carl Albert Anderson den 19 juli 1959, Sthlm 1959, 4:o, s 225-238). - Staden mellan broarna / Riddarholmen / Gustav Adolfs torg (Stockholms stadsmuseum, Tillfälliga utställn: Utopia. Arkitektdrömmar och byggnadsprojekt. Katalog, Sthlm 1959, s 5-9,13 f tills m B. E[nglund], 23-25; sign G. S.). - [Är de sv brukens o bergsmännens insats i vårt kulturliv överskattad? Fö-redr vid årsmöte i Örebro d 1 febr 1958,] 2. Bruken som kulturmiljö (Blad för bergshandteringens vänner, bd 33,1958-1959, Upps 19[58-]59, s 106-128). -Spara gamla hus / Att spara ... (II) (Byggnadsindustrin, årg 29, 1959, Sthlm, 4:o, s 789-791, s 829-831). -Merit- och kompetensbedömning (Svenska museer, 1959, nr 1, s 13-15). - Pietet mot 1800-talet (Stadsbyggnad, årg 26,1960, Sthlm, 4:o, s 80-86; även sep, 7 s). - Skandias museum (Oss emellan, 1960, s 73-75). -Det återuppväckta Akeshov (Bromma hembygdsförenings årsskrift, 31 [omsl], 1960, s 22-40; även i särtryck ur årg 1958 o 1960: Beskrivningar över Akeshov [omsl], [Sthlm] 1960, s 16-24). - Ett svunnet Stockholm. Sthlm 1961. 118 s. (Tills med G Reinius.) [Nya tr] 1961, 1963. - Hur Stockholm fick vattenledning (Vattenverket 100 år, 1861 1961. Minnesskrift utg av Stockholms gas- o vattenverk i samarb med Stockholms stadsmuseum, Sthlm 1961, s 18-25). - Principförslag till sanering av Staden mellan broarna framlagt av 1960 års kommitté för Gamla stan ... Sthlm 1963. 88 s, 12 pl. [Föret undert (ordf).] ([Stockholms stadsfullmäktiges handl, 1962:4.] Stadskollegiets utlåtanden o memorial, Bihang 1962 nr 97.) [Sludigt betänkande:] 1960 års kommitté för Gamla stan: Saneringen inom Staden mellan broarna. Sthlm 1965. 211 s, 6 pl, 1 karta. ([Ibid,] Bihang 1964 nr 97.) - Legal and administrative organization in Sweden for the protection of archaeological sites and historic build-ings. Sthlm 1964. 7 s. (Riksantikvarieämbetet, The central office of national antiquities, [Småskrifter o särtryck,] 5.) - Regalskeppet Wasa (Nordenskiöld--samfundets tidskrift, årg 24, 1964, Hfors, s 21-35). -Kulturminnesvård i USA. Föredrag vid Stockholms byggnadsförenings högtidssammanträde d 1 dec 1965. [Sthlm 1965.] [Duplic; enl uppg.] - [Särskilt yttrande] (SOU 1965: 10, Ecklesiastikdep. Antikvitetskollegiet, centralorgan för sv kulturminnesvård: Betänkande avgivet av Antikvarieutredningen, Sthlm 1965, s 273 f; i utredn medv som expert). - Förord (G Reinius, Stockholm då och nu, Sthlm 1965, s 7, 9). -Företal (Nubien Abu Simbel, Historiska museet ... 1965 [utställning 21 mars - 29 aug, katalog], Sthlm 1965, tv-8:o, s 5 f; övers i Nubia Abu Simbel, Museum of national antiquities1965, s 5-7: Prefatory note). - Innanför historiens portar [förord] (Innanför historiens portar, utställning anordnad ... Historiska museet ... 1 okt - 15 nov 1966 [katalog], Sthlm [19]66, [omsl,] s 1). - Sanera och bevara. [Omsl:] Föredrag i "Kursus i by og regionplanlegging" vid Norges tekniska högskola i juni 1965 ... Trondheim 1967. 4:o [duplic]. 13 s. - Från Stadsholmen till Skärholmen (En so- cial lyftkran. Utg i anledn av att HSB i Stockholm iordningställt sin 25 tusende bostadsrättslägenhet, Sthlm 1967, s 17-30). -Jakobsberg - kulturminne i fara (Hägerstensbygden, årg 1, 1967, Hägersten, nr 1, s [6] f). - Fornvårdsplakatet 1666, Magnus Gabriel De la Gardie och Johan Hadorph (VHAA, årsbok 1967, Sthlm 1968, s 105-120). - Sigurd Wallin (ibid, 1968, s 95-101). - Gripenhielms Mälarvyer 1688. Enmans-prestation eller kollektivt arbete? (Fornvännen, årg 63, 1968, Sthlm, s 125-137). - Sundsvalls centrum och Hirschska huset (Arkitektur, årg 68,1968, Sthlm, 4:o, nr 4, s 26 f). - Den svenska kakelugnens cvåhund-raårsjubileum (Saga och sed, 1967, Upps 1968, s 75-101). - Gamla svenska stadsmiljöer (Stadsvård. Fö-redr hållna vid Svenska kommunal-tekniska föreningens kurs i Stockholm d 8-9 okt 1968, [red: Å Påhl-man, N Sterner,] Sthlm 1969, s 11-23). - Barnängen och Tottieska malmgården (Bromma hembygdsförenings årsskrift, 40, 1969, s 47-58). - Tre generationer - tre epoker. Stockholms parker under hundra år (Landskap, nordisk tidsskrift for planläggning af have og landskab, 1969, Khvn, 4:o, s 63-69). - Esplanadsys-temet och Albert Lindhagen. Stadsplanering i Stockholm åren 1857-1887. Sthlm 1970. Tv-fol. VIII, 55 s, 24 kartbl. (Monografier utg av Stockholms kommunalförvaltning, [22.] Stockholms utveckling under de sena-ste hundra åren .) [Tillägg:] Genomförandet ... En komplettering till "Esplanadsystemet Tillkom-sten ... [Rubr.] [Sthlm] 1984. 4:o [duplic], 9 bl, 4 kartor. - [Förord] (Hilding Linnqvist: Village Nubien, [omsl:] tapisserie exécutée å Aubusson ate-llers Tabard commandée par 1'état suédois destinée au Parlement suédois ...,] Musée des arts décoratifs... Paris [katalog], Sthlm 1970, s [3-7]; på sv: Nubisk by, bildvävnad, tillhör Sveriges riksdag ... utställdes sommaren 1970 i Paris Sthlm [1970], [folder] 4 s. -Hulterstad / Lambohov / Ljung (Slott och herresäten i Sverige. Ett konst- o kulturhist samlingsverkA Nisbeth med bidr av G S: Östergötland, bd 1, Malmö 1971, s 276-289, 1 färgpl, s 374-391, 2 färgpl, s 412-428). - Schedevi / Sturefors (ibid, 2,1971, s 143-153, 237-268, 4 färgpl). - Kungsholmshistoria kring Gjörwells mästerverk (Landstingshuset, Stockholms läns landsting, [omsl,] Sthlm 1971, 4:o, s 17-23; [ny utg] 1972, s 13-19). - Fasader och färger på gamla hus (Stadsbyggnad, 37,1971, s 23-34). - Att måla rött är stort - att måla rätt är större — (Byggnadsarbetaren, årg 24, 1972, Sthlm, 4:o, nr 14, s 8 f, 31). - Peter Holm og de nordiske museer (Kobstadmuseet "Den gamle By", Årbog, 1972, Aarhus [1973], s 62-72). -Hur Gamla stan överlevde. Från ombyggnad till omvårdnad 1840-1940. Sthlm 1973. 111 s. - Hans Hansson (VHAA, Årsbok, 1973, s 40-45). - Längtan till landet (STFÅ, 1973, s 230-245). - Ny färg på gamla hus -kritiska synpunkter inför byggnadsvårdsåret (Hantverk & industri, Sv hantverkstidn, årg 69,1974, Sthlm, 4:o, nr 11, s 16-18). - Byggnadsbolag i brytningstid (Studier och handlingar rörande Stockholms historia, 4. Utg av Stockholms stadsarkiv, under red av F Lindberg, Sthlm 1975, s 189-249). - Nya gatan till kyrkan [Wallingatan] (Adolf Fredriks kyrkoblad, årg 1975, [Sthlm,] tv-8:o, nr 2, s 4 S). - När Kyrkberget var kulfång och Karlavägen en genväg (Engelbrekts församlingsblad, 1975, Sthlm, 4:o, nr 2, s 8-10). - Förord (Jakob Steffensson, Livet på Runö, Sthlm 1976, s 7-10). - Dankesrede (Stiftung F. V. S. zu Hamburg: Verleihung des Europa-Preises und der Europa-Gold-medaille fur Denkmalpflege 1977, [Hamburg 1977,] s 51-53). - Steninge. Den karolinska herrgårdskulturens smycke. Kort historik. Sthlm 1979. [Folder] 7 s. -Räntmästarhusets historia (Daedalus, årg 48,1978/79, Sthlm 1979, s 9-42). - Stockholm (The capitals of Europé: a guide to the sources for the history of their ar-chitecture and construction, [även fr titel,] Munchen • New York • London • Paris 1980, 4:o, s 291-301; tills med M Råberg mfl). - Runö, svenskön i Rigaviken (Saga och sed, 1979, tr 1980, s 40-68). - Liten historik (Välkommen till Jakobsbergs gård, [Sthlm 1980?], [folder] 3 s; omtr i Föreningen Jakobsbergs gård, historik och minnen, [Sthlm] 1995, s 3-5). - De tre herrgårdarna på Leufsta (Uppland, Årsbok 1980, Upps, s 41-78). - Lindhagen, Claes Albert (SBL, 23, 1980-81, s 464-470 [1981]). - Kungsbyggningen som blev Hägersten (Medlemsblad för Brännkyrka hembygdsförening, nr 41, Sthlm 1981, s 33-45). - Steninge (Uppland, 1982, s 39-84). - Skansen, den kongelige Translator och Den gamle By (Bland böcker och människor. Bok- o personhist studier ull Wilhelm Odelberg [Sthlm] 1983, s 437-448). - Herrgårdarna och bebyggelsen (Forsmarks bruk. En uppländsk herrgårdsmiljö. Red: Sverker Janson o Bengt Janson, Sthlm 1984, s 34-72, bilder s 73-84; 2. tr 1986). - Ung humanist före unghumanisterna (Humanistiska föreningen 1914-1984, sammanställd o bearb av Topsy Bondeson m fl, Sthlm 1984, s 80-90). - A T Gellerstedt och Det Stockholm som går. Sthlm 1986. 46 s. (Höjerings Stockholmianaserie, nr 24.) -När Skansen fick Stockholmskvarter (P Wästberg m fl, Stockholm i minnet och nuet, [Sthlm] 1987, s 188-199). - När Stadsmuseet kom till (Stadsvandringar 11. Stockholms stadsmuseum 1937-1987 [rubr o omsl, red: C Heideken], Sthlm 1988, s 18-52). - Stadsholmen (Monografier utg av Stockholms stad 71. Borgarhus och kåkar: AB Stadsholmen - "sanering" o byggnadsvård i Stockholm 1936-1986, Sthlm 1989, s 11-62; [ny, aktualiserad uppl:] ... 1936-1998, tr 1998). - Bengt Thordeman (VHAA, Årsbok, 1991, s 30-33). - Villagatan 3: 1800-talshuset som blev säte för Vitterhetsakademien. Sthlm 1994. 56 s. [Om Rettigska huset.] - Bidrag i: Rig, 1922,1924,1928, 1936-37,1947, 1965, Sthlm; Bonniers veckotidning, 1924-26, Sthlm, 4:o (4 rec); Fataburen, 1926,1929,1931-32,1934-35, 1937, 1959, Sthlm; SSEÅ, 1923, 1931, 1933, 1935, 1939, 1943, 1948, 1951, 1953-54, 1958-60, 1968, 1977, 1981-84, Sthlm; Mäster-Olofsgården, 1943, nr 1-6, 1944, nr 1 o 5, Sthlm, 4:o (under rubr Lär känna din stad); vidare: Nerikes Allehanda 1920: 16 o 19/6 (anon), SvD 1921-22,1925-27,1935,1978 (11 st), DN 1922-27, 1930, 1935, 1944-45, 1952, 1969, 1973 (47 st) , St-T 1941: 12/11, 1947: 7/1, 1948: 26/9, 1954: 7/2, 1957: 3/3, 8 o 31/12, Social-Demokraten 1934: 23/9,1939: 2/12; se vidare B Hallerdt, Gösta Sellings tryckta skrifter 1920-1991, Förteckning, Sthlm 1991. Redigerat: Samfundet Sankt Eriks årsbok. 1930-61. Sthlm. (1930-31 o 1961 tills med S Wallin resp H Ahnlund.) - Gustavianskt. Studier kring den gustavianska tidens kulturhistoria tillägnade Sigurd Wallin ... Sthlm 1932. 446 s, 48 pl-bl. (Tills med G Berg o A Billow.) - Stockholmstraktens natur- och kulturminnen ... Sthlm 1935. 4:o. 116 s, 2 lösa kartor i pärmficka. (Tills med R. Sernander, E. Granlund o K. A. Gustawsson; Rådet till skydd för Stockholms skönhet [: Utredningar].) - Stadsmuseikommittén [rubr; text:] ... redogörelse för verksamheten under år 1937(-1940) ([Stockholms stadsfullmäktiges handlingar 1938(-1941): 5.] Stadskollegiets utlåtanden och memorial, Bihang 1938(-1941), Sthlm s å, nr 3. Redogörelse för ... kommitténs verksamhet ... [rubr, som punkt 3], 5 å 9 s, även i sep med omsl Redogörelse för Stadsmuseikommitténs verksamhet ...); därefter: Berättelse över mttseinämndens verksamhet under år 1941 (-1959) [rubr] ([ibid, 1942(-1960), 5 [från 1951: 4]. D:o, Bihang 1942(-1960), Sdilm s å, nr 47 [1943-51: 33, sedan: 44], 7 ä 19 sjämte en fackartikel (av S 1944, 1949 o 1951 nämnda ovan), även med omsl: Redogörelse för Stockholms stadsmusei-nämnds verksamhet...).- Mälardrottningens underliga öden från Gustaf III till Gustaf V. Förord av Gotthard Johansson. Sthlm 1939. 4:o. (7), 538 s, 16 färgpl. (Tills med R Hentzel & G Sahlberg.) 2. utök uppl: ... till Gustaf VI Adolf. 1953. 4:o. XI, 571 s, 16 pl-bl. -Stockholms stadsmuseum. Vägledning. Sthlm 1942. 92 s, 4 pl-bl. [Anon.] 2. uppl 1943. 3.-4. uppl 1945, 1947. 99 s, 8 pl-bl. 5., revid uppl: Stockholm under sju sekler. Vägledning i Stockholms stadsmus. 1952. 105 s, 8 pl-bl. - Stockholm anden et möderne. Exposition organisée par le Musée de la ville de Stockholm 1949. Katalog. Sthlm 1949. 50 s, 14 pl-bl. [Exposition de lTnstitut Tessin, 23.] - Stockholm sjuhundra år: Forntid, nutid, framtid. Utställning sommaren 1953 ... [Anordnad av Stockholms stadsmuseum.] Sthlm 1953. 96 s. (Liljevalens konsthall, Katalog 204.) - Uto-pia: Arkitektdrömmar och byggnadsprojekt. Katalog. Sthlm 1959. 62 s. (Stockholms stadsmuseum, Tillfälliga utställn.) - Ur riksantikvariens årsberättelse 1961 (-1966) (VHAA, Årsbok 1961-1966, Sthlm 1962-66).

Källor och litteratur

Källor o litt: M Biörnstad, G S (VHAAÅ 1997); dens o B Hallerdt, G S: stadsantikvarie som gjorde bestående insatser för Sthlms bevarande (SvD 8 nov 1996); B Hallerdt, G S:s tryckta skrifter 1920-1991 (1991); dens, G S (SSEÅ 1997); dens, Av kärlek till Sthlm: en krönika om Samf S:t Eriks 100 år (SSEÅ 2001); P Wästberg, Tal i Röda rummet (1982); dens, Sthlms beskyddare o hävdatecknare (DN 7 nov 1996).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Gösta A Selling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5861, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Hallerdt), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5861
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Gösta A Selling, urn:sbl:5861, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Hallerdt), hämtad 2024-04-23.