Biografi

Smith, släkt, som enligt overifierade uppgifter härstammar från en skotsk hovsmed (smith), inflyttad till Sverige under Gustav II Adolfs regering. Släktens äldste kände medlem var Lars Olsson Smitt (1645–1719) från Båleröd i Skee sn, Bohuslän. Han inflyttade till Strömstad omkr 1680, där han fick borgarbrev 1685. En sonson till honom var Gustaf Olof Smitt (1720–1789), som i början av 1740-talet blev löjtnant vid K flottan och sedermera skeppsredare och handelsman i Strömstad. Namnets stavning ändrades troligen under hans tid till Smith. Även hans son Rutger S (1751–1830) var verksam som sjökapten, skeppsredare och handlande i Strömstad. Från söner till honom härstammar släktens nu levande fyra grenar. Dotter till honom var Emilie S (f 1807), g Flygare-Carlén (bd 7).

Rutger S:s sonson, handlanden och ryske vicekonsuln i Strömstad Wilhelm Leopold S (1816–80), var farfar till författaren Ejnar Wilhelm S (1878–1928). Ejnar S hämtade liksom sin farfars fars syster Emilie Flygare-Carlén motiv för sina romaner och dikter från Bohuslän. Genom släktbanden knuten till Strömstad skildrade han miljöer där, fridfullt idylliska på ytan men djupare sett skådeplatser för hårda konflikter mellan viljestarka skeppsredare, stenhuggeri-ägare och viljesvaga drömmare. Trots att Strömstad var den centrala skådeplatsen i S:s romaner var staden egentligen bara en sommar- och semesterort för honom, dit han reste för att besöka släkten.

S flyttade i unga år till Gävle där han 1897 vid läroverket avlade mogenhetsexamen. Han blev s å student vid UU, studerade juridik och avlade 1903 en juris kandidatexamen. 1906 fick han tjänst som extra stadsnotarie i Norrköping och var 1908–19 verksam som polisnotarie där. Det var under tiden i Norrköping han skrev de flesta av sina litterära arbeten. S flyttade 1919 till Sthlm och blev teaterkritiker på SvD, där han arbetade till 1924. De sista levnadsåren ägnade han åt Åhlén & Åkerlunds bokförlag som litterär rådgivare.

S hade en viss framgång som dramatiker med ett par pjäser, men det var som romanförfattare han blev känd. S:s mest betydande verk är Rönnerkrantzarnas stad (1912) och Britt-Marie Colstrup (1916), en släktkrönika från 1800-talets första hälft, som kan leda tankarna till Thomas Manns skildring av handelshuset Buddenbrooks i Lübeck. Bland hans övriga verk märks herrgårdsberättelsen Den äldste Grambow (1913) och den psykologiskt inträngande samtidsskildringen Daniel Römer (1920). S kunde ösa ur rika källor av erfarenhet och personhistoria, där saga, sägen och mystik aldrig var långt borta. Liksom flera av sina romangestalter var han en drömmare som upplevt en ensam och sjuklig barndom, då han läst de stora roman- och äventyrsförfattarna.

En kusin till Ejnar S var kustartilleriofficeren Ragnar Theodor S (1892–1975). Ragnar S föddes i Strömstad och avlade studentexamen i Gbg 1910; han var sedan 1909 kadett vid kustartilleriet, där han blev underlöjtnant 1912, kapten 1926, major 1935, överstelöjtnant 1941 och överste 1942. S hade ht 1919 påbörjat studier i bl a juridik vid LU och han avlade en FK-examen 1920 och blev FL 1930. S tjänstgjorde vid Sjökrigsskolan 1928–34, var stabschef i Karlskrona fästning 1935–40 och souschef i Marinstaben 1941–45. Han var 1945–48 chef för Sjökrigshögskolan. S blev LÖS 1935 och LKrVA 1942.

S utgav ett flertal skrifter i militära, försvarspolitiska och utrikespolitiska ämnen. Väsentliga är hans analyser av sjökrigets karaktär och av kustartilleriets uppgift under 1940-talet.

Barnbarn till Rutger S och bror till Wilhelm Leopold S var riksdagsmannen och apotekaren i Ystad Johan Gustaf S (1817–96). Gustaf S började som apotekselev i Strömstad 1832 och avlade sin apotekareexamen 1841. S var ägare till apoteket i Trelleborg 1846-54 och i Ystad 1855-82. Under sin studietid vid Farmaceutiska institutet i Sthlm tillhörde han en populär sångkvartett, vilket ledde till ett erbjudande från hovsångaren Isak Berg (bd 3) att börja som förste tenor rid K teatern. S avböjde och valde att fortsätta i apotekaryrket.

S reste 1843–45 till Amerika, där han besökte Boston, New York och Washington. Under sin vistelse i New York skall han ha blivit erbjuden en fördelaktig anställning på ett större läkemedelsföretag men avböjt och istället gjort en botanisk exkursion längs Hudsonfloden. I Ystad var S i många år ledamot av stadsfullmäktige och vid riksdagarna 1885–87 tillhörde han AK. S anlitades ofta av staden för olika uppdrag samt tillhörde grundarna av Borgarsångarföreningen 1861 och Musiksällskapet 1867.

Son till S var apotekaren och konsertsångaren Anders Wilhelm Salomon S (1853–1938). Salomon S utbildade sig i violinspel för August Körling (bd 22) i Ystad och senare för Fridolf Book i Sthlm. Han genomgick Ystads elementarläroverk och antogs 1868 till elev vid faderns apotek, där han 1871 avlade en farmaceutisk studiosi-examen. Han inskrevs s å vid Farmaceutiska institutet i Sthlm och avlade 1874 apotekareexamen. S återvände till Ystad och 1882 övertog han faderns apotek, som han innehade fram till att det avyttrades 1917.

I Sthlm studerade S även violin och sång. Han blev en lika framstående och beundrad sångare som violinist. S skapade sig stor ryktbarhet som oratorie- och konsertsångare. Utrustad med en omfångsrik och klangfull basbaryton var han under ett par årtionden eftersökt som solist vid konserter hemma och utomlands. Han deltog sommaren 1876 i Uppsalakörens sångarfärd till London, Bryssel och ett flertal andra europeiska städer samt tillhörde sommaren 1878 Uppsalasångarnas Pariserkör. Från 1879 medverkade han som solist i Musikföreningen i Khvn och 1883-1904 i Musikföreningen i Sthlm. S deltog som solist vid en mängd stora musikhögtider och företog vidsträckta konsertresor i Sverige, Norge och Tyskland. Redan 1875 bildade han tillsammans med sin lärare Körling Ystads orkesterförening.

S tog initiativet till och deltog som violinist i ett livaktigt kammarmusicerande i sin hemstad. 1920 tillkom på hans initiativ Sydsvenska kammarmusikföreningen, som till S:s 75 årsdag 1928 antog namnet Salomon Smiths kammarmusikförening. S medverkade till att olika kammarmusikfilialer inrättades på flera håll i landet. En av S:s största insatser som musikfrämjare var anordnandet av talrika kammarmusikkonserter och de stora musikfesterna i Ystad 1909, 1910 och 1928. Genom dessa och S:s stora intresse och verksamma stöd blev Ystad något av ett musikens centrum, dit många av tidens framstående musiker sökte sig. Han betydde mycket inte bara för det lokala musiklivet; Jussi Björling var en av många som fick ekonomiskt stöd och uppmuntran av S. Hans insatser för att berika musikutbudet i Ystad var betydande.

S deltog flitigt i hemstadens kommunala liv, och han var under flera år ledamot av stadsfullmäktige och av styrelserna för en del andra institutioner i Ystad. Han var också ordförande och styrelseledamot i ett flertal järnvägsföretag och banker. S tog initiativet till grundandet av Ystads saltsjöbad och Ystads teater. Han skänkte även ett ålderdomshem till staden, som fick namn efter hans föräldrar. S erhöll Litt et art 1889 och blev 1890 LMA samt fick 1921 titeln professor musices, vilket var första gången denna hederstitel utdelades.

Brorson till Salomon S var ingenjören Sven Gunnar Gösta S (1896–1991), som var en av förgrundsgestalterna inom sv grafisk industri. Gösta S var bördig från Sthlm och avlade studentexamen vid Nya elementarskolan 1914 och påbörjade studier vid KTH 1915, vilka resulterade i en ingenjörsexamen i mekanisk teknologi 1919. Han började arbeta vid Esselte och Centraltryckeriet, där han var driftsingenjör 1920–32 och sedan verksam som disponent för Esselte ab 1936–62. S var en av få inom den unga grafiska industrin som hade avlagt en civilingenjörsexamen, och han hade genomgått tryckeristudier i USA 1921-22. När han pensionerades 1962 kunde han se tillbaka på en mycket framgångsrik yrkeskarriär inom Sveriges ledande tryckeriföretag. Han var även aktiv styrelseledamot inom en rad branschföreningar, bl a Sv reklamförbundet 1939, Sveriges grafiska industriförbund 1942, Skolan för bokhantverk 1943 och Sthlms boktryckarförening 1948. S var också ordförande i Boktryckarkammaren och i direktionen för Grafiska institutet.

En syssling till Salomon S var grosshandlaren och skeppsredaren Anders Roger S (1875–1953). Efter studier vid Uddevalla läroverk och Gbgs realläroverk 1885-93 praktiserade Anders S 1894-1906 på olika skeppsredar- och handelskontor i Sverige, England, Portugal och Norge. Efter hemkomsten grundade han 1908 en egen kolgrossiströrelse i Uddevalla, där han även tidigt anlitades i offentliga uppdrag. Han var bl a ledamot av hamnstyrelsen 1910–21 och av stadsfullmäktige 1917–21. Med ett ökat behov av ett eget tonnage lät S 1917 utvidga sitt verksamhetsområde till att även omfatta en rederirörelse; han inköpte därför samtliga aktier i rederibolaget Steam i Sthlm och bildade s å rederibolaget Ferlef i Uddevalla. 1921 flyttades affärsverksamheten till Sthlm och under 1930-talet moderniserades företaget i ett snabbt tempo; det ombildades 1938 till aktiebolag. S ägde dessförinnan personligen sina handelsfartyg och hans kolimportfirma omfattade även flera dotterbolag inom kolbranschen. Genom sin affärsverksam- het var S sedan 1928 styrelseledamot i Billerud ab i Säffle, vars ordförande han var 1944–47. S var också ordförande i Sveriges redareförenings östra krets 1930–33 och i direktionen för Sthlms sjömanshus 1934-48.

En syssling till Salomon och Anders S var översten Gustaf Axel S (1884–1978). Gustaf S föddes i Sthlm och tog studentexamen vid Norra latin 1902. S började sin militära bana 1903 som volontär vid Andra Svea trängkår och blev underlöjtnant vid Västmanlands trängkår 1905 och kapten där 1918. Han blev major och chef för Svea trängkår 1927 men övergick 1928 till att vara chef för Göta trängkår i Skövde till 1934, då han åter blev chef för Svea trängkår i Linköping, en befattning han innehade till sitt avsked 1944. S hade 1932 blivit utnämnd till överstelöjtnant och 1936 till överste; han blev LKrVA 1925.

Under sin långa karriär som trängofficer vann S stort anseende för många goda uppslag till höjandet av truppslagets effektivitet. Han anlitades som sakkunnig vid arbetet på de moderna sv trängtruppernas organisation och deltog i utformandet av 1925 och 1936 års reformer. 1927 utarbetade han ett nytt exercisreglemente för trängen. S följde även militära transportövningar inom de belgiska, finska och tjeckoslovakiska arméerna. Han var representant för Sverige vid den internationella kommissionen för standardisering av sjukvårdsmateriel i Genève 1926–31. Bland hans kommunala uppdrag kan nämnas att han var v ordförande i Linköpings stadsfullmäktige samt inspektor för Kommunala flickskolan. S var även verksam inom Röda korset, Blå stjärnan och djurskyddsrörelsen.

S:s stora intresse och engagemang för djurskydd, främst avseende hästar, sammanhängde med att trängkåren var beroende av hästar till transporter; senare blev kåren motoriserad. Under tio år var S ordförande i Linköpings djurskyddsförening, och han bildade 1945 Östergötlands djurskyddsföreningars länsförbund, där han även var ordförande till 1952. S var styrelseledamot i Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund 1951–1963 och ordförande i Nordiska djurskyddsrådet 1951–58. S var brorsonson till författarinnan Emilie Flygare-Carlén och publicerade 1958 ett arbete, där han redogjorde för hennes liv och verk.

Författare

Mattias Andersson

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: http://www.slf-smith-frs.se (släktfören S från Strömstad, 2003.11.26); G A Smith, Emilie Flygare-Carlén: hennes liv o verk (1958); SMoK; Sv släktkal 1913 (1912) o 1963 (1963); Väd; Väv.

Ejnar Wilhelm S: Justitlematr 1914 (1914); SFL 1900-1940 (1942); G Wallin, E S - ett 100-årsminne (Strömstads tidn 29 juli 1978).

Ragnar Theodor S: Fäderneslandets försvar: KrVA 1796-1996, ed E Norberg (1996); K Sjökrigsskolan 1867-1942, 2 (1942); Marinstaben 1884-1934 (1934); Sv officersmatr, 3 (1935).

Johan Gustaf S: Sveriges apotekarhist, 2-6 (1918-49); Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 3 (1986).

Anders Wilhelm Salomon S: MA: matr 1771-1995 (1996); Musik i Ystad (Ystadiana 1998); Sohlman; G Swensson, Ystads hist, 3, 1863-1914 (1954); Sveriges apotekarhist, 2-6 (1918-49); Tvåkammarriksdagen 1867-1970,3 (1986).

Sven Gunnar Gösta S: Nya elementarskolan i Sthlm 1900-1935 (1962); SvTeknF. - Nekr över G S i SvD 27 jan 1991.

Anders Roger S: G Gustavsson o E Hägg, Sthlms ångbåtssjöfart ... 1857-1932 (1933); Kända stockholma- re, ed I Goldmartn (1936); C Wahlund, A S in memo-riam (SvD 3 maj 1953). - Nekr över A S i SvD 2 maj 1953.

Gustaf Axel S: De sv trängtrupperna 1885-1935, 2 (1935); Fäderneslandets försvar: KrVA 1796-1996, ed E Norberg (1996); R Kjellander, Sv regementschefer 1700-2000 (2003); Norra latin 1900-1955 (1959); Sv officersmatr, 2 (1934); Sv Röda stjärnan 1917-1937 (1937).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Smith, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6065, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mattias Andersson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6065
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Smith, släkt, urn:sbl:6065, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mattias Andersson), hämtad 2024-04-25.