Sven Å A Rydell

Född:1905-01-14 – Kristine församling, Västra Götalands län
Död:1975-04-04 – Göteborgs Sankt Pauli församling, Västra Götalands län

Fotbollsspelare, Sportjournalist


Band 31 (2000-2002), sida 79.

Meriter

Rydell, Sven Åke Algot, f 14 jan 1905 i Gbg, Kristine, d 4 april 1975 där, S:t Pauli. Föräldrar: skomakarmästaren Julius Augustsson R o Albertina Josefina Johansdtr. Fotbollsspelare i Holmens idrottssällsk, Gbg, 20–21, i Redbergslids idrottsklubb 22 o 3132, i Örgryte idrottssällsk (ÖIS) 2231 o 3233, realex 22, elev vid Gbgs handelsinst 2223, anställd vid advokatfirma 2326, vid Gbgs handels- o sjöfartstidn 26-31, sportred i Göteborgs-tidn:en 3171, allt i Gbg, led av Sv fotbollförb:s tekn komm 3741.


G 5 okt 1935 i Gbg, Gammelstad, m Inez Beatrice Linnea Andersson, f 9 maj 1912 där, ibid, dtr till handlanden Hjalmar David A o Ida Johanna Johansson.

Biografi

Fotboll fick i Sverige sitt genombrott som bred folklig sport i början av 1900-talet. Sven R:s insatser inom denna ledande gren av tävlingsidrotten kom att omfatta 1920-talet och några år in på 1930-talet. Han representerade skilda föreningar i Gbg och är en produkt av denna "fotbollshuvudstadens" tidigt utvecklade bollspelskultur.

R började sitt organiserade fotbollsspel under enkla förhållanden i en mindre förening, Holmens idrottssällskap, för att i övre tonåren värvas till Redbergslids idrottsklubb. Från 1922 återfanns han  med en kortare återkomst i Redbergslid  i ÖIS, en av landets främsta idrottsföreningar alla kategorier och inte minst i fotboll. Karriären som ÖIS-are gick spikrakt uppåt. Från 1923 var han bofast i representationslaget, inte långt därefter också i landslaget.


Med ÖIS vann R allsvenskan 1924,1926 och 1928. Han blev lagets ledande forward. Än mer uppmärksammades hans landslagsinsatser. Från sin vanliga innerposition åstadkom han inte mindre än 49 mål på 43 matcher, nästan en tredjedel av lagets samlade målfabrikation. En höjdpunkt både för sv fotboll och för R personligen medförde tredjeplatsen vid OS i Paris 1924, i synnerhet den överlägsna (8-1) segern över OS-segraren 1920, Belgien ("les diables rouges"). Med sina tre mål och överdådiga spel fick R omvärldens ögon riktade på sig och betecknades av vederhäftig expertis som bäste europeiske spelare, fullt i klass med de ledande från föregångslandet Uruguay.  Senare (1931) bekräftades R:s position i sv fotboll genom att han tilldelades SvD:s guldmedalj. R blev den förste bollspelare som erhöll denna prestigefyllda utmärkelse.


Berömmelsen som fotbollsspelare accentuerades av R:s personliga spelstil. Han var individualist, i sina sämre stunder klandrad för själviskhet. Hans förmåga att ta sig fram på egen hand med dribblingar och finter hade endast motsvarighet hos ett fåtal utländska toppspelare. Elegans, teknisk säkerhet och fair play präglade R:s uppträdande och gav hans spel ett drag av konstnärskap. Programmatiskt reagerade han senare mot att teknik och fantasi hotade att undanträngas av "system och taktikuppställningar" (R:s Mitt livs match, s 109). Sällsynt var hans förmåga att med denna spelstil kombinera höggradig målfarlighet. R:s aktiva tid inom elitidrotten upphörde i förtid genom en knäskada.

R visade prov på allsidighet som bollartist genom att vinna SM i handboll för Redbergslid 1933. Som idrottsledare gjorde han begränsade insatser inom ÖIS och i Sv fotbollförbundet. Hans yrke blev sportjournalistens. Från sin stationeringsort Gbg kommenterade han idrottshändelserna med största sakkunskap och en pennföring nästan lika elegant som den egna, legendariska spelstilen.

Författare

Jan Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Mitt livs match. Gbg 1935. 142 s.

Källor och litteratur

H Lundahl, S R (Niloé-nyheter: idrottsstjärnor, 8, 1953); NF:s sportlex, 5 (1943); SMoK; B Sund, Fotbollens maktfält: sv fotbollshist i ett internat perspektiv (1997); Sv folkrörelser, 3 (1939). - Nekr:er över R i DN (R Eklöw) o SvD (M Lehman) 5 april 1975.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Å A Rydell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6276, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6276
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Å A Rydell, urn:sbl:6276, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se