Meriter

 2 Rydqvist, Carl Magnus, bror till R 1, f 12 maj 1806 i Gbg, Garnisonsförs, d 11 juli 1884 i Lovö, Sth (enl db för Sthlm, Klara). Studentex vid Gbgs gymn 5 juni 22, inskr vid UU 4 febr 23, kansliex där 9 juni 25, e o kanslist i ecklesiastikexp 5 juli 25, ex till rättegångsverken vid UU 26, auskultant i Svea hovrätt 21 juni 26, e o notarie där 23 febr 27–30, e o kanslist i Kommerskoll 25 juli 26, e o notarie där 23 febr 27–30, domare vid Sthlms södra förstads kämnärsrätt 12 maj 27, notarie i bondeståndet 28-30, kopist i ecklesiastikexp 4 aug 30–33, tf kopist i Kommerskolks advokatfiskalskontor 26 nov 30, tf kanslist där 21 febr 31, ord 28 juli 31, advokatfiskals n h o v 1 febr 34, tf advokatfiskal 13 sept 37, ord 12 okt 39-29 nov 72, allt i Kommerskoll, led av dir för Strömsholms nya kanalbolag 42–60, v ordf där 44, led av komm ang järnväg mellan Köping o Hult okt 51–april 52, av komm ang grunderna för städernas beskatta mars 52, ordf där mars 56–juni 59, föredragande i LA:s statist avd 20 jan 55–81, led av komm ang skjutsmbesvärets ordnande juni 58-aug 59, utsedd till JO:s efterträdare 20 juni 66, led av FK 70–78. – LLA 54, LVA 57 (led av red:utsk 57-84), LPS 59, LMA 61 (preses 76–77), HedLLA 81.

G 27 aug 1835 i Norrbärke, Kopp, m Maria Gustafva Johansson, f 27 aug 1817 i Grangärde, Kopp, d 10 april 1900 i Sthlm, Hedv El, dtr till brukspatronen Carl Gustaf I o Maria Hedström.

Biografi

Carl R växte upp i Gbg där fadern var regementskommissarie, sedan sekreterare vid borgerskapets äldste och handelssocieteten samt frilansande jurist. Fadern tvingades, liksom R i början av sin yrkesbana, att kombinera olika tjänster och uppdrag. Efter privatskola, gymnasium, studier i Uppsala och tjänst som bl a domare i kämnärsrätten kom han till Kommerskollegium, ett då nära 200 år gammalt ämbetsverk som under hans 42 år långa tjänstgöring där var starkt ifrågasatt. Liberaler och sparsamma lantmän ville avveckla den omständliga och kostsamma reglering av näringslivet som var ämbetsverkets huvuduppgift. För R däremot var dess bevarande en hjärtesak. Livet igenom försvarade han ihärdigt såväl formerna för verksamheten som dess innehåll. Det finns en stark kontinuitet i R:s skepsis till fria marknader, frihandel och avskaffande av statligt industristöd. Näringarna var inte mogna för utländsk konkurrens förklarade han t ex vid 1874 års riksdag då kollegiets förlagslån skulle dras in. På sätt och vis vann R en halv seger när det gällde Kommerskollegium. Verket överlevde trots allt tal om nedläggning men fick en delvis annan roll. Den detaljerade regleringen ersattes av ett ansvarstagande för näringslivet i stort vilket låg i linje med många moderatliberalers önskemål (Nilsson, s 219).

R:s traditionalism i ekonomiska frågor förhindrade inte en påtaglig framsynthet när det gällde behovet av ekonomisk statistik, en fråga han drev under sin tid som föredragande i LA:s statistiska avdelning. Tanken var att utifrån mängden av fakta skapa en generaliserad kunskap som skulle styra statsmaktens agerande. R ivrade för LA:s övergripande ansvarstagande för insamling och bearbetning av jordbruksstatistik, men planerna rann delvis ut i sanden. I stället fick den 1858 inrättade Statistiska centralbyrån en sådan roll. R kom ändå att ansvara för sammanställningen av hushållningssällskapens årsberättelser med dessas uppgifter om skördar, konjunktur, arbetslöner och annat rörande modernäringen som infördes i LA:s handlingar (Edling).

Tullfrågan var annars R:s favoritämne. Hans egen inställning var i huvudsak konstant, men de skiftande politiska konjunkturerna gjorde att hans protektionistiska förkunnelse hade skiftande framgång. I sin första artikelserie, Ett och annat om tullagstiftning (Sv biet 1841), ville han ersätta införsel- och utförselförbud - utom på järnvaror - med skyddstullar, vilket med samtidens måttstock snarare var ett liberalt krav. Mest känd blev R emellertid som ledande motståndare till den liberale finansminister J A Gripenstedts (bd 17) genomdrivande av franska handelstraktaten 1865–66. Mot lägre taxor för sv sjöfart i franska hamnar och lägre tull på trävaror nödgades Sverige sänka tullarna på franska varor; av störst betydelse var importen av siden och andra textilier (Montgomery, s 98–107). Sv brännvin fick också konkurrens av fransk konjak som nu strömmade in i landet.

Statsrådet och Karl XV stred gemensamt för frihandeln. Spannmålstullarna hade försvunnit 1857 och, stödd av Gri-penstedt, hade regenten både 1860 och 1863 vägrat att sanktionera riksdagens tullhöjningar. Med franska traktaten ställdes riksdagen ånyo i praktiken inför fullbordat faktum. Förhatligt för protektionisterna var också att tulltaxan fastlåstes genom traktatens tariffsystem. Riksdagen – där protektionisterna var starka – ick ge vika för en liberalt motiverad modernisering ovanifrån. R:s skrift Statsekonomiska betraktelser ... (1865) skrevs mitt under striden och fick en central roll i skyddsvännernas agitation. R hävdade att regeringen drevs av det politiska målet att med hjälp av traktaten genomföra frihandelspolitiken utan hänsyn till dess ekonomiska följder. Så hotande bedömdes R:s skrift att Gripenstedt i ett brev till den liberale publicisten S A Hedlund (bd 18) bad denne att mobilisera en motvikt till vad han syrligt kallade "den store statsekonomens betraktelser" (Gasslander, s 342 ff).

Men R:s tid skulle komma. Mot slutet av 1870-talet kunde han i riksdagen triumferande hävda att det gick en fläkt av protektionism genom världen. Förslaget om avskaffande av papperstullen föll i båda kamrarna 1877, vilket var ett klart nederlag för frihandlarna. R fick inte uppleva det verkliga systemskiftet, spannmålstullarnas seger 1887, men att vinden blåste i protektionistisk riktning och att strävandet efter att ligga i linje med staterna på kontinenten betydde återinförande av tullsystem hann han glädja sig åt.

Försvaret av Kommerskollegium och kravet på tullar var R:s viktigaste frågor som ledamot av FK för Älvsborgs län. Någon tung position fick han dock aldrig i riksdagen. Fyra motioner i ekonomiska frågor härrörde från hans penna, men det viktiga utskottsarbetet stod han i det närmaste helt utanför; däremot var han en flitig talare.

R omfattade den maktpolitiska konservatism som dominerade kammaren; han hade också motsatt sig representationsreformen. 1878 raljerade han över alla tankar på sänkning av rösträttscensus. Sänkte man census hamnade man på ett sluttande plan. Varför skulle i så fall bara männen ha rösträtt? I Amerika krävde ju även kvinnorna rösträtt, varför neka dem? Och om den principen fullföljdes kunde myndighetsåldern strykas och då kunde "allt vad människa heter, fattighushjon och barn, få utöva politisk rösträtt".

Med sin förkärlek för statlig interventionism kunde R också få gehör i skogsfrågan när oron för skogsskövling ökade på 1870-talet. En regleringsvänlig, ämbetsmannadominerad opinion kunde det närmaste årtiondet driva igenom skärpt kontroll av enskilda skogar. Som konservativ ansåg R "att det är icke blott statens rätt, utan även dess plikt att träda emellan vid mångfaldiga tillfällen och säga till de enskilda medborgarna: här är gränsen för eder frihet, gån I därutöver är det självsvåld!" (Nilsson, s 155). Mindre framgång rönte R:s bankpolitiska traditionalism. Enskilda banker skulle motarbetas för att "hejda det privata penningintressets alltför oförsynta vinstbegär" (FK 1870). R:s sista motion 1872 rörde också bankfrågan då han i linje med denna form av antikapitalism ville stärka den "av det allmänna, eller folket" ägda Riksbanken.

R försvarade helhjärtat ämbetsmannastaten mot dess kritiker från liberalt och lantmannapartistiskt håll. Han tillhörde den konservativa klubben Carl Johans-vännerna och rasade mot den allenastyrande regentens opponenter då "icke ens döden kunde sätta gräns för smädelsen och grinet. Det för dödens bila fallna lejonet sparkades ännu i längre tid av dessa lumpna pygméer". Vid oroligheterna 1848 uppträdde han som frivillig för att försvara slottet (R:s självbiogr). Till skillnad från huvuddelen av FK:s ledamöter gick R emot moderniseringen på alla plan. Statsministerämbetet, framdrivet av moderatliberaler och reformkonservativa, ansåg han skulle återinföra frihetstidens partisplit, regerande riksdagar och politiskt sönderfall. Det moderna cellfängelsesystemet ogillade han. Vid flera tillfällen varnade R också för 'järnvägsfeberns" faror. Förvaltningsreformer för att öka effektiviteten var av ondo. Inte heller metersystemet som infördes vid 1870-talets mitt fann nåd hos R. Förslaget gynnade köpmän och industriella intressen, inte folket. En övergångstid på åtminstone 100 år var nödvändig.

Ironiskt nog kan traditionalismens försvarare R ändå sägas ha mer moderna byråkratiska principer att tacka för sin karriär. Den anciennitetsprincip som låg till grund för befordring inom staten sedan 1700-talets mitt (Reuterskiöld, s 45) – och som gynnade ämbetsmännens skråintressen men knappast förvaltningens effektivitet - åsidosattes när han tillförordnades som kopist vid Kommerskollegiums advokatfiskalskontor. Majoriteten i kollegiet ansåg att R:s erfarenhet av manufakturärenden vägde tyngre än en annan sökandes tjänstgöringstid inom verket. Presidenten G Poppius (bd 29) var av annan åsikt men blev nedröstad. På så sätt bidrog den begynnande moderniseringen av äm-betsmannastaten till att en svuren traditionalist inledde sin gärning vid Kommerskollegium, avslutad först drygt 40 år senare. Inte ens R kunde gå genom livet helt opåverkad av samhällets modernisering.

Vid sidan om tjänsten i Kommerskollegium innehade R också viktiga uppdrag vid LA. Hans samhälleliga verksamhet var emellertid bredare än så. Både som flitig författare, främst i ekonomiska ämnen, och som ledamot av FK deltog han i de politiska striderna. På så sätt illustrerar R ämbetsmännens centrala roll i 1800-talets politiska liv, för R:s del med en självklar tillhörighet på den konservativa, samhällsbevarande sidan.

Författare

Torbjörn Nilsson

Arkivuppgifter

R:s självbiogr anteckn:ar i VA:s arkiv (delvis utg i Ur C M R:s sjelfbiografi [l]-2, 1884). - Brev från R i GUB, KB, LUB (ull FA Ewerlöf), RA (bl a till L Man- derström), UUB o i SA:s arkiv (många till J E Ryd-qvist).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett och annat om tull-lagstiftning. 1-22 (Svenska biet, 1841, Sthlm, fol, nr 4, 7, 10, 19, 36, 48-49, 57-58, 71, 80, 81, 93, 103, 107, 113, 120, 125, 126, 130, 137, 140, 145 o 160 (7/1-15/7); enl uppg även sep: Om tullagstiftningen uti åtskilliga länder i Europa). - En fråga af vigt för dagen och för framtiden. Sthlm 1845. 39 s. [Anon; om fångars användande vid allm arbeten.] — Om nya brottmålslagen och cell-fängelserna, gammalt och nytt. Sthlm 1848. 115 s. [Anon.] - Om nutidens kommunikations-anstalter, eller landsvägar, vatten- och jernvägar i Europa och Förenta staterne. D 1/2: 1*. Sthlm 1848-50. 622 s. - Ett och annat om svenska brukshandteringen och jern-exporten. (Ur Svenska tidningen n:r 270-274.) Sthlm 1852. 48 s. [Anon.] - Särskild reservationsskrift af advokat-fiskalen ... såsom ledamot i Komitén för af-gifvande af underdånigt utlåtande i fråga om en jern-väg mellan Köping och Hult. På Kongl. maj:ts nådiga befallning till trycket befordrad. Sthlm 1852. 59 s, 1 tab. - Föredrag i Kongl. landtbruks-akademien, med redogörelse för de från Skottland och Irland afgifne statistiska berättelser om dessa länders jordbruk (LAH, d 14, 1854, Sthlm 1855, s 141-163). - Ett och annat om svenska städernas administrativa och representativa förhållanden. (Aftryck ur Svenska tidningen). Sthlm 1856. 89 s, 1 tab. [Anon.] - Historisk-statis-tisk beskrifning öfver Göteborg, från dess anläggning till närvarande tid. Gbg 1860. 318 s, 6 tab. [Anon.] -Om den nuvarande stenkolsproduktionen, synnerli-gast i Europa. Föredrag, hållet i K. Vetenskaps-akad d 9 jan 1861. Sthlm 1861. 27 s. - Komitéens, till undersökning af grunderne för städernes beskattning, underdåniga berättelse angående staden Malmö (Om staden Malmö. Underdånig berättelse den 10 maj 1855 af Komitéen till... utg afj Falkman, Sthlm 1861, s 37-245; tills med G. Lagerbjelke m fl). - Kronologisk förteckning öfver de i berättelsen om Malmö åberopade handlingar (ibid, s 259-270; anon). - Om handels- och sjöfartstraktaten med Frankrike. Sthlm 1864. 28 s. [Anon; ur NDA 17, 18 o 19/5 s å.] - Statsekonomiska betraktelser, med särskildt afseende på Sverige. Sthlm 1865. 242 s. — Gabriel Poppius. Statsråd, president (VA, Lefnadsteckningar öfver ... ledamöter, bd 1, Sthlm 1869-73, s 31-39). - Carl David Skogman. Friherre, president (ibid, s 41-48). - Pehr Adolf Tamm. Friherre, brukspatron (ibid, s 77-80). — Israel Adolf af Ström. Hofjägmästare (ibid, s 81-88). — Jacob August von Hartmansdorff. President (ibid, s 89-96 [1869]). - Carl Palmstedt. Teknolog, professor (ibid, s 555-570 [1873]). — Om bankväsendets utveckling. 1*. England, Skottland, Irland och Frankrike. Sthlm 1876. 247 s. — Frihandeln och protektionismen nu för tiden. Sthlm 1878. 90 s. - Om fiskrikedomen (LAH, [N F,] årg 20, 1881, s 135-157). - Ur C M Rydqvists sjelfbiografi. (Aftryck ur Nya dagligt allehanda.) D [l]-2. Sthlm 1884. 70, 32 s. - Berättelse om staden Köping, dess privilegier, donationsjordar, inkomster o utgifter i senare tider, domstols-, polis-, administrations- o kommunalinrättningar, stiftelser, fon- der o kassor, som stå under offentlig kontroll, folkmängd, handel o näringar m. m. afgifven 1857 af en till undersökning om grunderna för städernas beskattning nedsatt komité ... (Köpings tidning, 1889, nr 28, 31, 34, 39,45, 50,53,56,59,64,69,74,75,78 B, 85 B, 89, 95, 107, 110, 113, 116, 119, 122, 126 B, 129 B, 134, 137, 143, 146 o 150 (7/3-31/12) samt 1890, nr 1 (4/1); tills med R. Cederström, C Sandberg, CJ. Stolpe o G. Höglund). [Ny utg] Köping 1929. 154 s. -Även Sammandrag af hushållnings-sällskapens berättelser ... i LAH, d 18-19, 1858-59, samt N F, 1 o 3-19, 1862,1864-80, Sthlm 1861-80.

Översatt: Om jordbruksförhållandena i Österrike. Efter "Die Bodencultur-Verhältnisse Oesterreichs", öf-vers i sammandrag (LAH, 8, 1869, s 143-160, 204-240; även sep, 55 s).

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommerskoll: huvudarkivet, prot 1830; N Edling, ms till LA:s hist (1998).

O Gasslander, J A Gripenstedt, statsman o företagare (1949); L Jonsson, Ljusets riddarvakt: studentsången i Norden, 1 (1990); Kommerskoll; A Montgo-mery, Sv tullpolitik 1816-1911 (1921); MA: matr 1771-1995 (1996); T Nilsson, Elitens svängrum: FK, staten o moderniseringen (1994); S Oredsson, Järnvägarna o det allmänna (1969); C A Reuterskiöld, Sveriges grundlagar, 1 (1924); SBL, NF, 9 (1883); W Swahn, Bidr till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); SMoK; Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 4 (1990).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl M Rydqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6284, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torbjörn Nilsson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6284
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl M Rydqvist, urn:sbl:6284, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torbjörn Nilsson), hämtad 2024-04-19.