C Yngve Sahlin

Född:1824-03-04 – Fröskogs församling, Älvsborgs län
Död:1917-05-29 – Fornåsa församling, Östergötlands län

Filosof, Universitetsrektor


Band 31 (2000-2002), sida 266.

Meriter

Sahlin, Carl Yngve, f 4 mars 1824 i Fröskog, Alvsb, d 29 maj 1917 i Fornåsa, Ög. Föräldrar: brukspatronen Mauritz Reinhold S o Christina Magdalena Svinhufvud. Elev vid Karlstads lärdomsskola 33–38, vid Uppsala katedralskola 3841, studentex o inskr vid UU 12 juni 41, FK 31 mars 51, disp pro gradu 13 juni 51, mag 16 juni 51, ordf i studentkåren 52, doc i teor filosofi 13 aug 53, allt vid UU, adjunkt i teor o prakt filosofi vid LU 16 dec 56, tf prof i teor filosofi där 1 febr 59, ord 30 maj (tilltr 15 sept) 62, led av stadsfullm i Lund 6364, prof i prakt filosofi vid UU 27 juli 64-1 okt 94, led av stadsfullm i Uppsala 6972, av komm ang ändring av statuter för UU o LU marsokt 74, rektor vid UU 1 juni 7631 maj 89, ägare av bokförlaget Esaias Edquist (från 1883 firma R Almqvist & J Wiksell) 79-83, led av allm kyrkomötet 83, ordf i komm ang undervisn-, examens- o studieväsendet inom de fil fakrerna vid UU o LU juni 88-juli 89, led av styr för StH 95-01. – HedLVS 86, jur hedersdr vid UU 6 sept 93, LHVU 96, LVA 01.

G 4juni 1857 i Bankeryd,Jönk, m Maria Amalia Nordenfelt, f 29 dec 1832 i Kil (Vis-nums-Kil), Värml, d 22 maj 1869 i Uppsala, Domk, dtr till översten o landshövdingen Enar Wilhelm N (bd 27, s 224) o Maria Elisabeth Waern.

Biografi

Vid UU studerade Yngve S bl a historia för Erik Gustaf Geijer (bd 17), men filosofin blev snart hans huvudämne. Christopher Jacob Boström (bd 5) var den lärare som kom att bestämma hans fortsatta inriktning. S disputerade 1851 på första delen av avhandlingen Har Hegel öfvervunnit dualismen? och blev två år senare docent i teoretisk filosofi på delarna 2 och 3. Redan nu framträdde S som övertygad boströmian, något som han i det väsentliga skulle förbli under resten av sitt liv.

Tiden kring 1850 har av Alf Nyman (bd 27) karaktäriserats som "den svenska hegelianismens och den svenska boströmianismens stora brottningsskede" och S har skrivit därom: 'Vid de då ännu brukliga disputationerna på nationssalarna förekommo redan då och ännu mera något senare diskussioner om idealismen samt om hegelianism och boströmianism. Under en tid voro dessa olika åsikter allmänna samtalsämnen i många studentkretsar." Flera av Boströms lärjungar fick i sina avhandlingar göra fronttjänstgöring i striden mot hegelianismen, en strid som också för boströmianernas del blev framgångsrik. S:s uppgift var att visa att Hegel, underförstått i motsats till Boström, inte övervunnit dualismen eller förmått utforma en konsekvent idealistisk filosofi. S genomförde uppgiften på ett sätt som vann beundran inom det Boströmska lägret, bland vars främsta tillgångar han tidigt kom att räknas.

Under sin studenttid i Uppsala var S verksam på fler arenor än den filosofiska. Han deltog i det arbete som 1849 resulterade i bildandet av Uppsala studentkår. Som studentkårens ordförande ledde han sedan uppsalastudenternas resa till det nordiska studentmötet i Kristiania 1852. Då liksom senare i Lund framträdde S som varm skandinavist.

S:s verksamhet som adjunkt och senare professor i teoretisk filosofi vid LU markerade en boströmianismens inbrytning vid det sydsv universitetet, som tidigare oftast visat sig motståndskraftigt mot den uppsv filosofin. Tiden som professor i Lund blev emellertid kort. När Boström 1863 avgick från sin professur i prakdsk filosofi i Uppsala fruktade man inom hans läger att en hegelian, F G Afzelius (bd 1), skulle lägga beslag på den ledigblivna lärostolen. För att hindra detta kallades S tillbaka från Lund som sökande. Trots att en minoritet stred i konsistoriet för Afzelius hade S framgång i sitt uppsåt att efterträda sin läromästare. Därmed hade också boströmianismens dominans inom den uppsaliensis-ka filosofin säkrats för decennier framåt. Det var under sin 30-åriga professorstid i Uppsala 1864-94 S hade sin storhetstid både som filosof och som universitetsman. I tretton år var han också universitetets rektor, den första sedan rotationsprincipen upphört.

Som filosof framträdde S inte minst genom de inbjudningsskrifter till professorsinstallationerna vilka han som rektor utfärdade och där han bidrog med koncisa, skarpsinniga, ehuru för större delen av publiken rimligtvis obegripliga, avhandlingar. Titlar som Om logikens uppgift (1882), Om grundformerna i logiken (1883-84), Om positiv och negativ lagbestämdhet (1887), Några tankar om menniskan och samhället (1887) kan ge en uppfattning om inriktning och innehåll. S spände i själva verket över filosofins alla fält, från logiska och metafysiska problem till etik, estetik, uppfostringslära och politisk teori. De tankar han lade fram kom att få stor betydelse för uppsalafilosofins vidare utveckling och han betraktades av kännarna som den Boströmska skolans "andre grundläggare". Därvid gjorde sig, utan att detta kom till synes i yttre åthävor, en stillsam men markerad revisionism gällande. S förändrade och moderniserade masta- rens läror på viktiga punkter och bragte dem i samklang med de nykantianska strömningar som samtidigt gjorde sig gällande inom internationell, framför allt tysk, filosofi.

När S utvecklade sin kunskapsteori och logik framhöll han, i god anslutning till Boström, att det fullkomliga vetandet utmärks av en absolut rationalitet där både form och innehåll är logiskt grundade och präglas av motsägelsefrihet, systematiskhet och självidentitet. Detta förutsätter i praktiken tron på ett alltomfattande metafysiskt system där alla sanningar kan bevisas på rationell väg. Men ett vetande av denna karaktär kan finnas bara hos Gud. Vi ändliga varelser måste nöja oss med något mindre än så. S betonade betydelsen av en filosofisk propedeutik. De propedeutiska vetenskaperna  logiken, fenomenologin och antropologin  har till uppgift just att behandla den mänskliga kunskapen med dess utgångspunkt i det empiriskt givna. Propedeutiken tillryggalägger distansen från detta givna, från det i sinnliga former nedsänkta, abstrakta och begränsade mänskliga tänkandet, till den punkt där den egentliga filosofin, vetenskapen om det absoluta, tar vid. Sinneserfarenheten är utgångsmaterialet. Men all forskning måste sträva utöver erfarenheten mot det lagbundna, begreppsliga och förnuftsmässiga. Tanken på en enhetlig och systematisk kunskap fungerar som en, i Kants mening, regulativ idé, som ett yttersta mål för vetenskapen.

Också inom den politiska filosofin undergick Boströms läror under S:s hand en pietetsfull modifiering. Åsikten att staten är en person gick sålunda enligt S för långt  vi kan inte uppfatta staten som en individuell personlighet, vi måste nöja oss med att säga att det finns en förnuftig och personlig grund för staten. Boströms uppfattning att den gamla sv fyrståndsriksdagen var den enda förnuftiga representationsformen frångicks av S. I dess ställe framhöll han gärna den korporativa principens allmänna betydelse och argumenterade för tanken att kommunerna i det nya samhället skulle kunna träda in i ståndens ställe som en betydelsefull typ av social organisation.

S:s sätt att skriva var föga lämpat för populär framställning. Boström själv hävdade att "Sahlins stil har det felet, att den är för mycket abstrakt och skarp". Det berättas också, att Boström sagt att han alltid började läsningen av en skrift av S bakifrån, eftersom man endast genom att känna till konklusionen kunde följa argumenteringen. Om S sålunda knappast skrev för någon bredare publik blev han i gengäld desto mer beundrad av fackmännen. Hans filosofi fick stor betydelse för lärjungar som Erik Olof Burman (bd 6), Vitalis Norström (bd 27) och Efraim Liljeqvist (bd 23). Inte minst genom dem kom S att påverka boströmianismens fortsatta utveckling.

S var emellertid inte enbart en det abstrakta tänkandets man. Han hade i hög grad praktisk begåvning och socialt handlag. Detta visade han inte minst genom sin betydelsefulla gärning som rektor för UU. Som rektor magnificus presiderade S inte bara vid universitetets högtidliga firande av sitt 400-årsjubileum 1877 utan också vid invigningen tio år senare av det nya universitetshus som byggdes under hans rektorat. S:s rektorstid var även i andra avseenden en tid av förändring i universitetets historia; bl a var han upphovsman till att docentinstitutionen reformerades och till att seminarieövningar blev obligatoriska vid humanistiska fakulteten. Nya och chockerande idéer bröt in. 1880 föll det på S:s lott att som rektor utdela en varning till fil kand Knut Wicksell, vilken i ett skandalomsusat föredrag på Gillesalen i Uppsala uttalat sig för barnbegränsning och preventivmedel. Ett par år senare bildades den radikala studentföreningen Verdandi. S blev under dessa brytningar i samhällsdebatten en ståndaktig, ehuru dll det yttre konsiliant, försvarare av en konservativ och idealistisk uppfattning.

Under sin långa tid som pensionär var S inte overksam bl a var han under en period ledamot av styrelsen för Sthlms högskola. 1896 blev han första ordförande för det detta år instiftade Sv humanistiska förbundet.

S:s personliga uppträdande präglades av förbindlighet och vilja att gå andra till mötes  den stridslystnad som retade många hos hans boströmianska kollega Sigurd Ribbing (bd 30) saknade han. S var inte till det yttre någon vördnadsbjudande gestalt. Han beskrivs i studentminnena som "den lille tjocke, flinskallige gubben", låt vara att han fick eloge för sin vid universitetsbalerna uppvisade "allbekanta spänstighet, som var som en gummibolls". S:s inre egenskaper imponerade desto mer. Inom den Boströmska skolan var han efter mästarens död självklart den tongivande gestalten och hans administrativa talanger gjorde honom till ledare för UU under en betydelsefull omvandlingsperiod.

Författare

Svante Nordin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s föreläsn:anteckn:ar, ms o mottagna brev i UUB. - Brev från S i GUB (bl a till V Norström), KB (bl a till G Mittag-Leffler), LUB (bl a till E Liljeqvist samt många till G Ljunggren o A Nyblaeus), RA (bl a till C G Hammarskjöld o många till L De Geer), i UUB (bl a till LA Andersson, C Annerstedt, H Hjärne, GKeijser samt många till O Bensow o C Rogberg) o i Värmlandsarkiv, Karlstad (till bl a föräldrar o dotter).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om negationen, med särskildt afse-ende på Hegelska logiken. 4. [Akad avh pro exercitio, preses E A Carlsten.] Upsala [1845]. S 49-72. - Om rättigheten att kriticera Hegelska filosofien af E. A. Carlsten (Thorgny, 1845, Upsala, fol, n:o 29 (15/4), s [3] f o 30 (18/4), s [3] f; recension). - Satser om lag och lagstiftning ... af C. J. Boström ... (Student-bladet, 1845-46, Upsala, 4:o, n:o 15 (28/2 1846), s [1-3]; anon rec). - C. J. L. Almqvist såsom författare ... af C. E. Fahlcrantz ... (ibid, 20 & 21 (28/3), s [6-8]; d:o). -Har Hegel öfvervunnit dualismen? Akad avh. [1, 1851: preses S Ribbing. 2-3, 1853: preses.] D l[-3]. Upsala 1851-53. 50 s. [Ny utg] 1853. - Om vilkoren för möjligheten af praktisk philosophi. Akad avh. Lund 1855. 110 s. [Annan utg] Upsala så. - Hvilket läroämne bör vara lärdomsskolans hufvudämne? (Väktaren, tidn för stat o kyrka, 1856, Sthlm, fol, n:o 35 (3/5), s [2] f, o 36 (7/5), s [3]; sign Y. S.). - Om grundmotsatsen i verlden (Nordisk universitets-tidskrift, [årg 1,1854-55, Khvn, Lund, Christiania, Upsala 1854-56,] h 4, Upsala 1856, s 131-147). - Om det akademiska disputationsväsendet med särskildt afse-ende på Upsala universitet (ibid, [2,] 1856, h 4,1857, s 48-93). - E. G. Geijers föreläsningar öfver menni-skans historia ... 1856 ... (ibid, 3, 1857, h 4, 1858, s 121-130; sign Y. S.; [ny utg:] Smärre skrifter 32, s 43-60). - Om motsatsen mellan subjekt och objekt (ibid, [4,] 1858, h 2, Lund, s 1-21; även sep). - [Lef-nadsteckning,] II. (Kristian Claéson, Skrifter ... Saml o utg ... [av Gustaf Claéson], bd 1, Sthlm 1860, s XXXV-XLVIII; föret). - Christopher Jacob Boström (Upsala-posten, 1866, fol, n:o 26 (31/3), s [2], o 27 (4/4), s [2] f; anon). - Naturens förbannelse eller syndens inflytelse på den ofria världen (Svensk literatur--tidskrift utg af C. R. Nyblom, årg 3, 1867, Upsala, s 147-156; sign Y. S.). - Om grundformerna i etiken. Upsala 1869. 55 s. [UUÅ, 1869, Philosophi, språkvetenskap och historiska vetenskaper, 2.] - Är den Boströmska filosofien eklektisk? (Svensk tidskrift för literatur, politik o ekonomi, 1870, Sthlm, s 287-292; rec, [ny utg:] Smärre skrifter utg af Boströmsförbundet, 32. Svensk filosofi, Uppsatser, Sthlm 1911, s 61-69). -Svensk filosofi (ibid, 1873, s 213-220; rec sign S.; [ny utg;] Smärre skrifter 32, s 5-16). - Naturfilosofi och empirisk naturvetenskap (ibid: ... för politik, ekon o litt, 1874, s 337-353; rec sign Y. S.). - Svensk filosofi (ibid, 1875, tr 18 [75-] 76, s 585-602; rec sign Y S.; [ny utg:] Smärre skrifter 32, s 17-42). - Överensstämmer Platos sedelära med kristendomens? Föredr vid fil doktorspromotionen i Upsala d 31 maj 1875. Upsala 1875. 18 s. [Ny utg:] Smärre skrifter 14. 1. Svenskt tänkande ... av H Kylen, - 2. Öfverens-stämmer Sthlm 1910, s 23-36. - Om det stoiska högmodet. Inbjudningsskrift till den fil doktorspro-motion, som kommer att anställas månd d 31 maj 1875. Upps 1875. 4:o. 38 s, Jubel-doktorer ... [rubr], 18 s. [Omtr härur:] ... till fil doktorspromotionen d ... 1875. 40 s. [UUÅ, 1875, Program, 1.] - Om samband mellan språk och nationalitet... [inledn o replik] (Be-retning om Studentermodet 1875. Udg på den Norske Reisebestyrelses Foranstaltning Kristiania 1875, Diskussioner og Foredrag s XXVII-XXXI). -Kants, Schleiermachers och Boströms etiska grundtankar. Inbjudningsskr till Upsala universitets jubelfest d 5, 6 o 7 sept 1877. Upsala 1877. 117 s. [Omtr härur:] ... 109 s. [UUÅ, Festskrifter 1877,1.] - Om mi-nistrarne i den konstitutionela monarkien enligt Bo- ströms statslära. Inbjudningsskr ... [till prof C G Malmströms o T M Fries' installation], Upsala 1877. 52 s. [Omtr härur:] ... statslära. [Rubr.] 42 s. [UUÅ, 1877, Progr, 1.] 2. uppl 1889. 51 s. [Ej i serien. Ny uppl:] Sthlm 1910. 60 s. (Smärre skrifter16.) - Om subjektivt och objektivt betraktelsesätt i filosofien. Upsala 1877. 34 s. (Inbjudningsskr... [till prof MJohans-sons, C G Hammarskjölds o M B Richerts installation]). [Omtr härur:] ... 26 s. [Ibid, Progr, 2.] -Redogörelse för Kongl. universitetet i Upsala under läseåret 1876-1877. Upsala 1877. 46 s. [Undert.] [Ibid, Progr, 3.] - Om naturens lif. Inbjudningsskr... [till minnesfest med anledn av 100-årsdagen av C v Linnés död]. Upsala 1878. 49 s. [Undert.] [Omtr härur:] ... 44 s. [UUÅ, 1878, Progr, L] - Är det sköna rent? Inbjudningsskr ... [till minnesfest över J L Runeberg]. Upsala 1878. 46 s. [Undert.] [Omtr härur:] ... 46 s. [Ibid, 2.] — Om bestämningsgrunders valbarhet. Inbjudningsskr ... [till prof H Schultz' installation]. Upsala 1878. 43 s. [Omtr härur:] ... 38 s. [Ibid, 3.] - Om det inre och det yttre. Inbjudningsskr... [till prof K H G v Schéeles installation]. Upsala 1879. 62 s. [Omtr härur:] ... 56 s. [UUÅ, 1879, Progr, 1.] - [Inbjudning / tal på latin] / Om vetandets makt / Till Upsala stad (A Bygden, Upsala universitets fyrahundraårs jubelfest september 1877, Sthlm 1879, s 6-31, 42 f, 60-65, 146 f). - Hvad är det högsta i historien? Inbjudningsskr ... [till fest med anledn av kronprins Gustafs o prinsessan Victorias förmälning]. Upsala 1881. 66 s. [Undert.] [Omtr härur:] ... 62 s. [UUÅ, 1881, Progr, 1.] - Om logikens uppgift. Inbjudningsskr... [till prof O J Alins, E C H Clasons o S E Henschens installation] . Upsala 1882. 50 s. [Omtr härur:] ... 38 s. [UUÅ, 1882, Progr, 1.] - Om personlig storhet. Inbjudningsskr ... [till minnesfest över Gustaf II Adolf]. Upsala 1882. 61 s. [Undert.] [Omtr härur:] ... 56 s. [Ibid, 2.] - Om grundformerna i logiken. Inbjudningsskr [till prof S F Hammarstrands o T F H Tullbergs resp O Hammarstens installation]. D 1-2. Upsala 1883-84. 54, 55 s. [Omtr härur:] ... 1883-84. 46, 49 s. [UUÅ, 1883, Progr, 1, resp 1884, Progr, 1.] - Om andlig frihet. Inbjudningsskr ... [till fest på 400-årsdagen av Martin Luthers födelse]. Upsala 1883.53 s. [Undert.] [Omtr härur:] ... 47 s. [Ibid, Progr, 2.] - [Anföranden o 2 motioner] (Allmänna kyrkomötets protokoll, år 1883, Sthlm 1883, passim, o [Bihang till saml 2. Motioner5. N:o 14-18,] s 5-8). - Förord (H Spen-cer, Utvecklingsläran, Upsala 1883, s HI-IX). - Redogörelse för Kungl. universitetet i Upsala under läsåret 1883-1884. Upps 1884. 64 s. [Anon; även: UUÅ, 1884, Progr, 2.] - Om fosterlandskärleken. Inbjudningsskr ... [till minnesfest över A F Regneli]. Upsala 1885, 49 s. [Undert.] [Omtr härur:] ... 45 s. [UUÅ, 1885, Progr, 1.] [Ny utg i utdrag:] Fosterlandet (Smärre skrifter 18. 1. Fosterlandet... - 2. Den religiösa folksjälen af S. A. Fries, s 3-27). - Om positiv och negativ lagbestämdhet. Inbjudningsskr... [till prof U R F Sundelins oj A Ekmans installationer]. Upsala 1887. 41 s. [Omtr härur:] ... 32 s. [UUÅ, 1887, Progr, L] -Inbjudningsskrift till den högtidlighet med hvilken nya universitetsbyggnaden i Upsala kommer att invigas den 17 maj 1887. Upsala 1887. 32 s. [Undert.] [Omtr härur:] ... 26 s. [Ibid, 2.] - Några tankar om menniskan och samhället. Inbjudningsskr... [till prof A G Noreens installation]. Upsala 1887. 33 s. [Omtr härur:] ... 28 s. [Ibid, 3.] - Tal af rektor (Vid invigningen af nya universitetshuset i Upsala den 17 maj 1887, Upsala 1888, s 9-22). - Om brytningspunkten i vår tids filosofi. Inbjudningsskr... [till prof K R Geijers installation]. Upsala 1888. 24s. [Omtr härur:] ... 20 s. [UUÅ, 1888, Progr, 1.] - Om verldens relativitet. Inbjudningsskr ... [till prof J W Hagströmers o N C Du-nérs installation resp rektorsombytet 1889]. 1-2. Upsala 1889. 36, 32 s. [Omtr härur:] ... 27, 30 s. [UUA, 1889, Progr, 1-2.] Även: 55 s. - Om det inre lifvet. Inbjudningsskr till filosofie doktorspromotionen i Upsala d 6 sept 1893. Upsala 1893. 56 s. [Till firande av 300-årsminnet av Upsala möte. Även UUÅ 1893, Progr 6.] - Om moralisk förpliktelse och tillåtelse (SvD 1894: nr 256 (3/11), s [3]; referat av föreläsn). - Om den etiska seden. Upsala 1897. 34 s. (SHVU, bcl 5: 1.) - Om filosofiens metod enligt Boströms åsikt (Åt minnet af Christopher Jacob Boström 1797-1897. Festskrift Sthlm 1897, s 360-378). - Den tragiska konflikten i Sophokles' Antigone (Vårt land, 1899, Sthlm, fol, n:r 20 (25/1), s [3]; anon). - Till Sigurd Ribbings minne (Stockholms dagblad, 1899, fol, n:r 95 (26/2), s 4; sign Y. S.). - Till Axel Nyblaeus' minne (ibid, 107 (5/3), s 5; d:o). - Om språkundervisningen inom de humanistiska läroverken. Föredr i Svenska humanistiska förbundet (Pedagogisk tidskrift, årg 36, 1900, [Sthlm, tr] Falun, s 1-18; även sep; även Smärre skrifter 28. 1. Skolämnenas bildningsvärde ... av E Schwartz, [+] 2. Om språkundervisningen Sthlm 1911, s 17-47). - Hvad är det, som i de forntida grekiska och romerska folkens litteratur företrädesvis är ägnadt att föra humanistiska gymnasiers (högre allmänna läroverks) lärjungar till åsyftad högre allmänbildning? ... Föredrag [o diskussionsinlägg] (Förhandlingar vid sjätte nordiska filologmötet i Upsala 14-16 augusti 1902, utg af E Staaff, Upsala 1903, s 201-208). - Christopher Jacob Boström. Ett fyrtioårsminne (NDA 1906, n:r 68 (2/3), s 6). - Christopher Jacob Boström. Jämte ett tillägg af G J Keijser. Sthlm 1909. 37 s. (Smärre skrifter 4.) - Rudolf Euckens lifsåskådning i korthet framställd. Sthlm 1909. 54 s. (Ibid, 13.) -Öfversikt af det mänskliga samhällslifvets hufvudformer (Festskrift tillägnad E. O. Burman Upps 1910, 4:o, s 293-307). [Ny utg:] Sthlm 1910. 32 s. (Smärre skrifter27.) - Svensk filosofi. Uppsatser. Sthlm 1911. 69 s. (Smärre skrifter32.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 27 juli 1864, nr 1, RA.

S Almqvist, Almqvist & Wiksell: ett boktryckeriföretags hist (1979); C Hellström, Linjer i boströmianismens utveckhhist (NT 1931); S Lindroth, UU 1477-1977 (1976); S Nordin, Den Boströmska skolan o den sv idealismens fall (1981); C R Nyblom, En sjut-tioårings minnen, 2-3 (1908); E Schwartz, K Y S (1909); TT Segerstedt, Univ i Uppsala 1852-1977 (Uppsala stads hist 6:2, 1983); dens, SA i sin samtid, 2-3 (1986-92); SMoK; E Söderström, Det fanns ett Uppsala (1937).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Yngve Sahlin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Svante Nordin), hämtad 2019-07-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6316
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Yngve Sahlin, urn:sbl:6316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Svante Nordin), hämtad 2019-07-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se