Abraham Sahlstedt

Född:1716-05-20 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1776-10-27 – Jakobs församling, Stockholms län

Skriftställare, Språkforskare


Band 31 (2000-2002), sida 270.

Meriter

Sahlstedt, Abraham, f 20, dp 23 maj 1716 i Sthlm, Jak o Joh, d 27 okt 1776 där, ibid. Föräldrar: kontraktsprosten Magnus S o Catharina Arosell. Inskr vid UU 1 okt 28, auskultant i RA 20 juni 35, e o kanslist i Kanslikoll 17 okt 36, i Kansliexp 16 april 37, protokollförare i Turkiska kommissionen mars 38, sekr där aug 39–44, ord kanslist i Kansliexp 29 jan 46, registrator där 26 juni 47, sekr i Förkortmkommissionen 23 jan 50–57, k sekr 28 juli 56.

G 1) 29 juni 1740 i Sthlm, Nik, m Catharina Beyring, dp 23 okt 1718 där, ibid, d 12 sept 1743 där (bouppt), dtr till spannmålshandlaren Herman B o Catharina Holm; 2) 14 maj 1749 i Ösmo, Sth, m Christina Regina v Wallvijk, f 29 juli 1721 (broderns uppg i 1770 års geneal:er, RHA), d 2 jan 1787 i Nousis, Åbo o Björneb, dtr till kammarrevisionsrådet Johan v W o Christina Regina Danckwardt-Lillieström samt tidigare g m löjtnanten frih Carl Fredrik Creutz.

Biografi

Efter studier i Uppsala för informatorer och under uppsikt av professorn i filosofi Erik Alstrin disputerade S på ett lokalhistoriskt ämne och gjorde därefter en traditionell och synnerligen trög karriär i centralförvaltningen. Trots att han konsekvent propagerade för hattarnas politik och genom sitt andra gifte blev svåger till riksrådet Johan v Wallwijk förbigicks han vid flera tillfällen vid utnämningar och först 1756 erhöll han fullmakt som sekreterare, detta samtidigt som han erhöll rätt till tjänstledighet "för nyttige skrifters utgivande". S:s svaga hälsa anfördes som skäl att ställa honom tillbaka, men säkerligen fanns andra bevekelsegrunder. Aven om S är märkligt frånvarande i alla samtida skildringar av litterärt och kulturellt liv är det uppenbart att den polemiska ådra han gjorde flitigt men föga subtilt bruk av förskaffade honom ovänner på många håll.

Vid åtskilliga tillfällen användes S som sekreterare i kommissioner. 1739 anlitades han av kanslipresidenten C Gyllenborg som sekreterare för den sekreta utrikeskorrespondensen, och 1741 fick han i uppdrag att rapportera till mindre sekreta deputationen om stämningarna hos allmogen i Dalarna. Han tycks ha tjänstgjort som partispion vid ytterligare tillfällen och medverkade i uppsättandet av partiskrifter. Den mest uppmärksammade insatsen var den anonyma uppsats i tronföljdsfrågan med kritik mot den föreslagna unionen med Danmark han skrev 1743 tillsammans med kanslisten Anders Rydelius, vilket renderade honom ett halvårs fängelse, utnyttjat till att översätta den senromerske filosofen Boethius' Consolatio philosophiae, tryckt följande år.

Bilden av den politiske pamflettisten i fängelse, ivrigt sysselsatt med litterär verksamhet, är symptomatisk. S hade vid denna tid redan inlett sitt omfattande, nära nog genomgående anonyma, och starkt tidspräglade författarskap som spände över estetik, poesi, nationalekonomi och språkvetenskap; brännbara politiska ämnen undvek han dock fortsättningsvis sorgfälligt. Särskilt de båda sista decennierna av hans liv var fyllda av skrivarmöda; praktiskt taget varje år utkom en och ofta flera verk av hans hand.

Atterbom karaktäriserade S som den förste i Sverige som börjat "såsom ett yrke idka befattningen av vitter recensent". Den estetiska uppfattningen lade S fram i flera skrifter, bl a i det inledande kapitlet i fjärde delen av Samling af verser på svenska under rubriken Om poesien och främmande poeter (1753). Han gjorde sig efter franskklassicisterna till tolk för uppfattningen att läsning bör ske för nöjes skull men utan att klargöra hur nytta och nöje skall förenas; behag blir för honom snarast liktydigt med det regelverk som lärodikterna förmedlar. I sin några år senare utgivna Om tankar i vitterhets-arbeten, till stor del fotad på den ledande teoretikern Dominique Bouhours' skrifter, applicera- de han sin estetiska uppfattning på den sv litteraturen, som rangeras i enlighet med franskklassicistisk doktrin. Han tillgodogjorde sig emellertid denna ofullständigt, och det centrala begreppet "délicatesse" blev genom S:s missuppfattningar synonymt med svårbegriplighet och gåtfullhet; det formella blev för honom det enda betydelsefulla på bekostnad av originalitet och litterär fantasi.

Uppfattningen om kritiken återfinns främst i Om critikens beskaffenhet, bruk och nytta i Critiska samlingar (1759). I enlighet med det tidigare framförda programmet är det fråga om att se hur väl ett litterärt arbete följer vissa fastställda principer, och S avvisar, med hänvisning till O v Dalin (bd 10), moralsatiren som en användbar form för kritik. I ytterligare skrifter varierade S detta tema, om än inte med överdriven klarhet. Flera av dessa har karaktär av polemiska inlägg. 1775 återvände han till Bouhours i Vittert snille, en kåserande men föga självständig diskussion om skillnaden mellan det verkliga snillet och dilettanten. I flera skrifter applicerade S sitt betraktelsesätt på den sv litteraturen. Tydligt markerade han avståndstagandet från den karolinska diktningens formspråk. Hans uppskattning av samtida författare och särskilt Dalin var påfallande liksom hans nedvärdering av S Columbus (bd 8), J Runius (bd 30) och särskilt Lucidor (Lars Johansson; bd 20) liksom – åtminstone som diktare  G Stiernhielm.


Betydelsefull blev S:s antologi Samling af verser på svenska, utkommen 1751–53 i fyra delar, i vilken han omsatte sina principer vid urvalet. Det var emellertid ingen samling mönsterdikter utan en användbar sammanställning han eftersträvade. Till inte ringa del var den baserad på tillfälles-poesi och innehöll åtskilliga omdömen om författarna. Arbetet var den dittills största antologin med sv vitterhet, och till skillnad från Carl Carlesons (bd 7) lärda antologi (1737–38) appellerade den snarast till tidens sällskapskultur genom urvalet och genom hänvisningarna till tonsättningar. S behandlade dikterna självsvåldigt genom att ge dem nya titlar och kasta om verser eller stympa dem.

Det är svårt att påstå att S uppvisar en konsekvent och väl underbyggd kritik. Ofta baseras hans negativa omdömen om en författare eller en genre på detaljer som förstoras upp och ges allmängiltighet. Hans insatser som introduktör av de franska estetikerna har beskrivits som populariserande (Östman), vilket med hänsyn till den ringa debatt som ägnades dessa frågor och det relativt ringa genomslag hans skrifter fick får betraktas som tveksamt.

I samband med S:s estetiska teorier bör nämnas Sinnebildskonsten (1758), det enda svenskspråkiga verket helt ägnat emblematik, som främst utgör läsfrukter av 1600-talslitteratur på området. Också i andra sammanhang återkom S till stenstilen som den lämpligaste formen för inskriptioner och försökte fastställa regler för dess användande.  Allt tyder på att S:s ekonomi genomgående var skral och att en stor del av författarskapet utgjorde brödskrivande. Ansökningar om privilegier vittnar om flera planerade projekt som aldrig genomfördes. S tycks dock endast i fråga om den genom sina illustrationer kostsamma Sinnebildskonsten i större omfattning ha uppvaktat mecenater, bland dessa C G Tessin, vars intresse för saken var stort.

Eget skönlitterärt författarskap utövade S framförallt i form av versifierade polemiska inlägg och genom att utnyttja den möjlighet som gavs att publicera egna bidrag i den nämnda antologin. 1758 utkom Sagan om tuppen med ett par följdskrifter, som innehåller en för samtiden ovanligt realistisk allmogeskildring, klart påverkad av Dalin. I andra sammanhang parafraserar han La Bruyéres sedeskildringar, vilka han också översatte. I sin egenskap av "censor" åt Sällskapet Vitterlek, vars Öfningar han redigerade inför utgivningen 1760, medverkade han till en stilistisk hyfsning. Detta tycks ha varit hans enda engagemang i tidens litterära sällskap.

I ett memorial 1760 vände sig S inför den planerade psalmboksrevisionen till ständerna med en sammanfattning av den gängse kritiken av 1695 års psalmbok. Han förespråkade ett större inslag från seklets andliga sångböcker och nyskrivet material av inhemska diktare. Trots att förslaget inte kännetecknas av någon originalitet utkom det 1771, osäkert om på S:s initiativ.

Inte oväntat framträdde S också som nationalekonomisk författare. Han företrädde med början i Bref till N. N. (1756) en ytterst deciderad merkantilistisk ståndpunkt. Just i denna skrift vände han sig mot A Nordencrantz (bd 27) och förordade en hårdare reglering och centralstyrning av de enskilda näringsgrenarna. De följande åren utkom han med åtskilliga anonyma broschyrer i nära nog alla dagsaktuella ekonomiska frågor. I flera kritiserade han Johan Fischerströms (bd 16) betonande av jordbrukets grundläggande betydelse, och liksom många andra pamflettförfattare uppehöll han sig vid finansfrågan, detta genom att i en lång serie artiklar i Dagligt Allehanda på 1770-talet ståndaktigt försvara merkantilismens grundpelare, den inhemska industrin. S:s författarskap på området präglas i mycket av hugskott, och han har i litteraturen aldrig ansetts värd mer än omnämnanden i förbigående.

I nära samband med det estetiska programmet står S:s språkvetenskapliga intresse. Han framträdde först med Försök till en svensk grammatika 1747 och sammanfattade några år senare grundreglerna för sv språket. Hans arbete stod i samklang med VA:s strävan att fastställa ett bättre språkbruk vad gällde främst stavning och böjning. Efter det att åtskilliga initiativ från akademien strandat vände man sig till S 1763. När han med dess stöd inledde sitt arbete på en sv ordbok hade han redan hopbragt stora samlingar - ett utkast till en ordbok publicerades redan 1757. 1769 kom den grammatik som skulle föregå ordboken. Då hade redan manuskriptet till den senare överlämnats till akademin och blev föremål för åtskilliga diskussioner, i vilka den för språkvård intresserade A J v Höpken (bd 19) spelade en huvudroll. S hade redan ansträngt sina relationer med VA genom ekonomiska krav och tryckningen drog ytterligare stora kostnader. 1773 förelåg den emellertid i sin helhet färdig.

Till skillnad från J Ihre (bd 19), för vilken etymologin var det främsta rättesnöret, var S:s princip det rådande språkbruket, inte filologisk vetenskap utan praktisk språkvård. Han påpekade i ett sammanhang att hans egen verksamhet var inriktad på undervisning i samtida svenska och att Ihres "tjänar allenast fornälskare til nöje och tidsfördriv." Han eftersträvade i möjligaste mån en tillämpning av ljudenlig stavning, och där ingen vedertagen stavning eller ordböjning fanns lät han "det goda bruket" råda. Genom att namnge och definiera den för svenskan så specifika åtskillnaden mellan supinum och perfekt particip lyckades han skapa fullständig konsekvens i det dittills mycket vacklande bruket. Redan 1760 hade hans första version av grammatiken översatts till tyska, och översättningar av 1769 års kom snart på ryska och franska liksom en version för skolbruk. Det praktiska genomslaget inte minst i de sv ordböcker som följde var stort och betydelsefullt.

Författare

Anders Burius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka ms efter S i UUB. - Brev från S i RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett bref til auctoren af Thet svenska nitets 25:te ark. Sthlm [1738]. 4:o. (8) s. [Undert: Ari-maspus. Daterat 13 nov 1738.] - Nyckel til Then svenska Argus, eller Alphabetiskt register på de uti detta värck förekommande märckvärdige lärdomar... Sthlm 1739. 4:o. (40) s. - Ett bref til auctoren ... (Then svenska sanningen, [utg av A Hesselius,] 1739, Sthlm, 4:o, n:o 18, s [2-4]; anon). - Fabel (ibid, s [5-7]; vers under pseud Aklitus). - Försök till en svensk grammadka, efter det nu för tiden brukeliga sättet at tala och skrifva. Framgifvit. Sthlm 1747. 62 s. (Med Kongl. maj:tz allernådigsta frihets-bref.) Overs: Schwedische Grammatika, nach der heutiges Tages in Reden und Schrifften gebräuchlichen Arth eingerich-tet, Sthlm 1760, 112 s. - Melicerta. Herda-spel uti tre öpningar. Sthlm 1750. 46 s. [Anon.] - Vid konungens och drottningens af Sverige kröning den 26. november 1751. Sthlm u å. 4:o. (8) s. [Anon; tillskr.] - Anmärkningar öfver svenska språket ...jämte et bihang af svenska orthographien. Af Kongl. vetenskaps socie-teten i Upsala. Sthlm 1753. 39 s. - Svar på Brefven om blandade ämnen. [Rubr.] 1-6. Sthlm 1754. 4:o. 8, 12, 8, 8, 7, 8 s. [Anon.] - Til herr Allvarsam, Svar, på des bref til auctoren af Svaren på Brefven i blandade ämnen. [Rubr.] Sthlm 1754. 4:o. 8 s. [Anon.] - Bref til N. N. om den oinskränkta handels- och slögde-friheten. Af Arimaspus. Sthlm 1756. 32 s. [Pseud; tillskr.] - Project til en inrättning af pupill-medels förvaltning, och hemgift för flickor. Sthlm 1756. 4:o. 16 s, 1 vikt tabell. [Anon.] - Berättelse om Collegii medici göremål och författningar til siukdo-mars botande och förekommande i riket, i synnerhet sedan sista riksdag, och om annat dl medicin hörande. Utg år 1756. Sthlm u å. 4:o. 22 s. [Anon; enl egen uppg; trol av annan hand.] - Om tankar i vitterhets- -arbeten. Samtal. Tom. 1-3. Sthlm 1756, 1756, 1758. 424, (12) s. [Anon.] - Svensk ord-bok, efter det nu för tiden i tal och skrifter brukliga sättet inrättad. Dictio-narium Suecanum, ad usum in sermone 8c scriptis ho-diernum applicatum. Sthlm 1757. 192 s. [Föret. Jfr nedan 1773.] - Sinnebilds konsten med en samling af sinnebilder och deras uttydning. Sthlm 1758. (8), 208 s; förtitelpl, XXXII s pl. [Förtitel: 2 var.] - Sagan om tuppen. År 1-6. Sthlm 1758. 4:o. 52 s. [Anon.] -Granskning, hvarigenom anställes en granskning dl at granska Sagan om tuppen. Sthlm 1758. 4:o. 8 s. [Anon.] - Tuppen om sagan. 1, 2-7. Sthlm 1758-59. 4:o. 60 s. [Anon.] - Critik öfver Tuppen om sagan af auctoren til Sagan om tuppen. [Rubr.] N:o 1-8. Sthlm 1759[-60]. 4:o. 63 s. [Anon.] - Critiska samlingar. 1757 (... 1757, 1758, 1759). 1-4. Sthlm 1759, 1759, 1764, 1765. 650 s. [Anon.] - Species facti angående svenske af engelske capare upbragte skepp. [Rubr.] [Sthlm] 1760. 4:o. 36 s. [Redogörelse s 1-26, tillskr S, 0 div handlingar.] - Till läsaren (Ofningar af Sälska-pet Vitterlek, d 1, 1760, Sthlm, s [3-6]; anon). - Om partier i de lärdas rike (ibid, s 110-126; anon). - Bref til en vän om hela medicinalvärkets nu påarbetade jemnvigt och befordran. Sthlm 1761. 24 s. [Undert: Neuter; även ullskr H Schutzercrantz.] - Anmärkningar öfver Tankar om Sveriges närvarande tilstånd, 1 anseende til rikedom och välmåga. Sthlm 1761. 4:o. 12 s. [Anon; över A Nordencrantz, Tankar ...] - Bref om landtbruket, i anledning af herr Fischerströms tractat. Sthlm 1762. 22 s. [Undert: "Patridophilus".] -Bref om manufactur varors dyrhet emot förra tider i Sverige. Sthlm 1762. 16 s. - Om frihet i näringar, i synnerhet vid svenska fabrikerna och handtvär-ken, uti sammandrag förf. St 1-2. Sthlm 1763. 255 s. — Den svenska fabrikören. Sthlm 1765. 32 s. [Anon.] -Den svenska köpmannen. Sthlm 1765. 24 s. [Anon.] -Svenska köpmannens svar, på några framstälde frågor. [Rubr.] Sthlm 1765. 4:o. (8) s. [Anon.] -Patrido-phili Tankar, om en finance- eller cammar-inrättning. Sthlm 1765. 4:o. 19 s. [Pseud.] - Samtal. Och fabler, till undervisning i latinska språket för barn. Sthlm 1765. 77 s. [Föret.] - Glose-bok på latin och svenska, til minneshjelp för barn. Sthlm 1765.104 s. [Föret.] -Tankar öfver den nordiska sjukdomen, som snart åtta år grasserat. Sthlm 1765. 12 s. [Anon; även tillskr J Gerdes.] - Den svenska handtverkaren. Sthlm 1766. 19 s. [Anon.] - Den svenska krämaren. Sthlm 1766. 23 s. [Anon.] — Äreminne öfver hofintendenten, kongl. capellmästaren, och Kongl. vetenskaps acade-miens ledamot, herr Johan Helmich Roman, i Stora riddarhus salen framstäldt d. 30 maj 1767. Sthlm 1767. 28 s. [Faksimilutg:] Äreminne över Johan Helmich Roman ... Sthlm 1994. 28 s. (VA, Levnadsteckningar över... ledamöter, 191.) - Rolf Krakes djupsinniga tankar om et pappers-fynd 1768. Upsala 1769. 4:o. (12) s. [Anon.] - Anmärkningar i svenska språket. [Rubr.] Sthlm 1768. 4:o. (8) s. (Dagligt allehanda, 1768, n:o 36.) ["Kan läggas til Stockholms Weko-blad 1768, n. 8 ..." (20/2).] - Om svenska ordboken. [Rubr.] [1-19.] Sthlm 1768. 4:o. 19 x (2) s. (Ibid, 39-41, 42-46, 47-50, 52-55, 56-58.) - Om svenska grammatikan. [Rubr.] Sthlm 1768. 4:o. (2) s. (Ibid, 59.) - Dictionarium psevdo-Svecanum, det är: Ord-lista på främmande i svenska språket förekommande ord. Västerås 1769. 85 s. [2 varianter.] - Bref dl auctoren af Anmärkningarne öfver professorens och kyrkoherdens herr doct. Ok Celsii Tal, om smak i svenska vältaligheten, med ulläggning af några anmärkningar. Upsala 1769. 36 s. [Anon.] - Svensk grammatika efter det nu för tiden i språket brukliga sättet författad, af Kongl. vetenskaps academien gillad, och efter des befallning utg. Upsala 1769. 96 s, s 87-93. 2. upl Sthlm 1787. 99 s. 2.[= 3.] upl 1798. 92 s. Övers: Grammaire svédoise, contenant les régles de cette langve établiés par 1'usage d'å present, avec 1'approbation et apres les ordres de 1'Académie royale des sciences, Sthlm [1771], 108 s; Svedskaja grammauka Sanktpeter-burg 1773 (8), 202 s; Schwedische Grammatik nach dem Sprachgebrauch unserer Zeiten Lubeck und Leipzig 1796, VIII, 262 s. - Om tryckfriheten, vår borgerliga frihets grund-fäste, och säkraste medlet til samhällets bestånd för evärdeliga tider. Af A. M. S. Sthlm 1770. 4:o. 15 s. [Sign.] - Svensk grammatika, förkårtad, til undervisning i moders-målet för skole--ungdom. Sthlm 1770. 46 s. - Bref om skrif-frihetens rätta bruk och missbruk; samt om Aristarchus, och några deremot utgifne tryckta papper. [Rubr.] Sthlm 1770. 8 s. [Tillskr; undert: Patridophilus.] (Almänna magazinet, [utg: C C Gjörwell,] bd 1[: 8].) - Betänkande om svenska psalmbokens förbättring. Sthlm 1771. 4:o. (8) s. - Om ofrälse-mäns jordägande rätt. [Rubr.] Sthlm 1772. 4:o. (4) s. [Undert: Patridophilus.] - Frälse och ofrälse-ståndens fördelar i jämförelse. [Rubr.] Sthlm 1772. 4:o. (4) s. [Anon.] - Fragmen-tum. De vocum in dictionario Suecico interpretatione latina. Holmias 1772. 16 s. - Svensk ordbok med latinsk uttolkning, på Kongl. majestäts allernådigste befallning författad, och i ljuset framgifven. [Parallelltitel:] Dictionarium Svecicum cum interpretatione Latina, jussu S:ae r:ae m:tis concinnatum, inque lucem editum. Sthlm 1773. (8), 786 s. - In glossarium Svio-Gothicum, å r. c. c. p. r. et e. a. J Ihre, editum, observa-tiones. Holmia; 1773. 84 s. - Tankar om ett upodlings--sällskap, i anledning af En god svensks upgifne förslag, och Kungl. patriotiska sällskapets häröfver framstälte fråga, om inrätningen af et sådant oktroje-radt sällskap ... Sthlm 1774. 4:o. 15 s. [Undert: Chry-sophilus.] - Vittert snille, i en kårt afhandling betrack-tadt af Amarantus. Sthlm 1775. 67 s. [Pseud.] -Runstafven förnyad, samt des beskrifning och bruk. Sthlm 1776. 36 s, 1 pl. - Bref til min son. Sthlm 1776. 84 s. [Anon.] - Bidrag i: Thet svenske nitet, 1738, Sthlm o Upsala, 4:o, n:o 10 (verser, pseud Severina Blonde) o 25 (anon verser); Den svenska Mercurius, 1758, dec, 1759, dec, Lärda tidningar, 1750: 13, 14, 1751: 22, 43, 1754: 26, 1755: 55, 79, 1758: 37, 46, 99, 1759: 85,1761: 33,1773:40-43,96, Nya lärda tidningar, 1774: 13, 30, 33, 42,1775: 13, 25, alla Sthlm, se Alvin, nedan anf arb, s XI-XIV; vidare många i Dageliga tidningar eller: Dagligt allehanda, 1769 f, 1772-76, Sthlm, 4:o; se ibid, s 243 f.

Utgivit: Samling af verser på svenska. D 1-4. Sthlm 1751,1751,1752,1753. 136,140,140,132 s. [Anon. K privilegium utfärdat 11/12 1750.] - Veckoblad om svenska språket och ordboken. 1767. N:o 1-4*. Sthlm. 4:o. 4 x 4 s. [Anon.]

Översatt: C Porée, Om theatren är, eller kan vara, en dygde-schola föreställt uti en oration, hållen i Paris, åhr 1733 ... ifrån latinen på sv, 1738, af A. M. S., Sthlm 1738,4:o, 52 s (sign); [Anicius Manlius Torqua-tus Severinus Boethius,] Consolatio philosophiae det är: Vishets tröst, Funnen af A. M. S. Boédo, en ärlig romare, Brukad af A. M. S. Beato, en svensk, Sthlm 1744,124s (sign); [ARLe Sage,] Vänskaps-starckhet, bepröfvad emellan tvenne spanska cavallierer, don Fadrique de Mendoza och don Juan de Zorate, samt theras kårleks-handel och åtskilliga öden med donna Theodora de Cienfuentes, och hvad emellan thesse och don Alvaro Porce ther vid förefallit, Vesterås 1752, 88 s (anon); [dens,] Grefven af Belflor och ma-demoiselle Leonora de Cespedes kärleks-handel, Til egit och fleras nöjen samt oskyldiga tidsfördrif, försvenskad 1752, Vesterås 1752, 64 s (anon); E Neumeis-ter, Tilgången til Jesu Christi nåda-stol, thet är: Chris-telige böner, at brukas för och efter then helige nattvardens begående ... författade år 1705 ... o redan år 1719 siette ggn upl, samt sedermera flere resor, men nu mera ... ifrån tyska språket afsatte o försväns-kade af A. S., Vesterås 1753, 168 s (sign), 2.-3. ggn upl 1758, 1772, 166 s; [Theophrastus,] Caracterer, eller Sede-bilder af människor, Flock [l]-2, Sthlm 1754, 155 s (anon, flock 2 imitation efter Theophrastus); [M de Lussan,] Konung Philippi Augusti kärleks-handel med fröken Eugenia De Mery, Vesterås 1756, 96 s (anon), 2. upl 1744; [G de La Faye,] Läro-grunder uti chirurgien ... med anmärkningar framgifne af H Schutzer[crantz], Sthlm 1763, 11 s, s XII-XIX, (13), 544 s [2 varianter]; [PJ Boudier de Villemert,] Qvin-no-könets vän, Västerås 1763, 104 s (föret sign A. S.), ny utg: Fruntimrens vän, Västerås 1781,102 s (anon); [N P H de Montfaucon de Villars,] Prinsessan Anna af Bretagne, eller Kärlek utan svaghet, Västerås 1764, 84 s (anon), 2. upl 1798,80 s; Q] De La Bruyere, Caracterer eller Sede-bilder af menniskor, T 1-2, Sthlm 1764-84, 176, 150 s;[|G Schnabel m fl,] Några sjöfarandes besynnerliga öden och händelser, 1-3, Västerås 1765, 1765, 1789, 235, 277, 237 s (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: Statskontorets skriv:er till K M:t 7 febr 1777; Turcica, vol 108-111; Äldre kommittéarkiv (ÄK), nr 514; allt i RA.

R Alvin, A S, en litterär mångfrestare (1914) o där anf källor o litt; B Beckman, Dalupproret 1743 o andra samtida rörelser inom allmogen o bondeståndet (1930); G Bergh, Litterär kritik i Sverige under 1600-o 1700-talen (1916); S Björck, Sv språkets skönheter: om den lyriska antologin i Sverige - dess historia o former (1984); I Carlsson, Frihetstidens handskrivna pol litt (1967); S Kristofersson, Psalmboksförslagen av år 1765-67 o 1793 (1939); G Lindblad, A S o den sv .substantivböjningen (1919); S Lindroth, VA:s hist 1739-1818, 1: 1-2 (1967); dens, Sv lärdomshist: frihetstiden (1978); P S Ridderstad, Konsten att sätta punkt (1975); S Swahn, Ryktets förvandl:ar (1974); E Wellander, Sv akademisk språkvård under 1700-talet (VHAAH, 91, 1959); H Östman, Swedish non-academic criticism in the era of freedom 1718-1772 (1993).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Abraham Sahlstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6317, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2020-11-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6317
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Abraham Sahlstedt, urn:sbl:6317, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2020-11-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se