Meriter

Salomon, Otto Aron, f 1 nov 1849 i Gbg, Mosaiska, d 3 nov 1907 i Skallsjö, Älvsb. Föräldrar: handlanden Alexander S o Henriette Abrahamson. Studentex vid Realgymn i Gbg 5 juni 68, elev vid Teknologiska inst 68–69, bokhållare vid egendomen Nääs i Skallsjö 69–70, hospitant vid Ultuna lantbruksinst 70–71, förvaltare vid Nääs 71–78, förest för Nääs slöjdskola (från 74 privat högre folkskola) 72–88, deläg i firman Salomon & Williamson, Gbg, från 72, förest för Nääs slöjdlär:sem från 74, styresman för Aug Abrahamsons stiftelse från 98.

G 24 sept 1878 i Norrköping, Mosaiska, m Ellen Jacobina Wahren, f 6 mars 1859 där, ibid, d 29 aug 1924 i Gbg, Vasa, dtr till klädesfabrikören Herman Leonard W o Emelie Selina Philip.

Biografi

Otto S tillhörde en judisk släktkrets i Gbg. En yngre syster till honom var författarinnan Sophie Elkan (bd 13) och modern var syster till den framgångsrike grosshandlaren August Abrahamson (bd 1). Denne inköpte som bostad 1868 Nääs säteri mellan Gbg och Alingsås. S studerade då vid Teknologiska institutet i Sthlm men avbröt sin utbildning sedan morbrodern övertalat honom att som bokhållare hjälpa till med lantbruket på Nääs. Sedan Abrahamson 1872 på sin egendom grundat en slöjdskola för gossar, och 1874 även en arbetsskola för flickor, sattes S att leda också denna verksamhet. Någon praktisk erfarenhet av slöjdarbete hade han inte, en brist som han kompenserade med pedagogisk fallenhet och stor energi. S tycks ha haft en stark lust att undervisa, vilket visade sig i att han kort efter sin ankomst till Nääs deltog i skolundervisning för barn i trakten. Från 1878 upphörde han helt med lantbruksarbetet och koncentrerade sin verksamhet på slöjdundervisningen.

Nääs utvidgades snart till en privat högre folkskola med slöjdinriktning. Skolan fick rang av försöksskola för praktisk utbildning. Tanken bakom skolan var att i tidens anda utveckla elevernas praktiska handlag och därigenom fostra deras karaktär. I synnerhet lade man vikt vid att träna disciplin och ordningssinne. Undervisningen utbyggdes 1874 genom grundandet av ett slöjdlärarseminarium och det var denna del av verksamheten som mest kom att engagera S och också få störst betydelse. Slöjdskolan lades ned 1888 men slöjdlärarseminariet fortsatte sin verksamhet långt efter S:s död. Vid sin bortgång 1898 efterlämnade Abrahamson ett testamente genom vilket Nääs och dess läroanstalt i namn av Aug Abrahamsons stiftelse och ledd av S övertogs av staten.

S satte sig tidigt med stor energi in i både äldre och nyare pedagogiska idéer. I stora drag kom han inom slöjdens område att fullfölja program från Rousseau, Pestalozzi och Fröbel. De manuella och praktiska anlagen borde värderas högre inom skolan. Det utvecklande hantverksarbetet och den arbetsglädje det ger skulle utgöra en motvikt mot den moderna fabriksindustrins förslavande verkan. Det var därför viktigt att unga människor tidigt kom i kontakt med slöjdarbetet. S ställde det individualiserade hantverkskunnandet mot den under senare delen av 1800-talet alltmer tilltagande mekaniseringen inom industrin. För att sprida kunskap om utbildningsidéer tog S ofta i sina föreläsningar upp pedagogikens stora klassiker och från 1886 lät han i en serie Skrifter af uppfostringskonstens stormän utge översättningar av bl a Locke, Comenius, Pestalozzi och Rousseau. Utan särskilda teoretiska förutsättningar skaffade han sig en mycket grundlig pedagogisk beläsenhet.

Redan efter ett par års skolverksamhet på Nääs var S mogen att ge sin syn på slöjdundervisningens betydelse. Han utgav från 1876 Slöjdskolan och folkskolan, där verksamheten i olika slöjdskolor i Sverige presenterades. S å dokumenterade han också verksamheten på Nääs i en mindre skrift. 1884 formulerade han sina egna tankar om slöjdundervisningens betydelse i Om slöjden såsom uppfostringsmedel. 1885-1902 redigerade och utgav han månadstidningen Slöjdundervisningsblad från Nääs. S var också en flitig och engagerad föreläsare både inom och utanför Sverige. Han reste landet runt och propagerade för sina idéer, efter hand också på engelska, tyska och franska vid utrikes resor. S drev genomgående propaganda för det praktiska arbetets bildnings- och uppfostringsvärde. Hans verksamhet medförde också en ökad medvetenhet inom skolan för slöjdens betydelse som skolämne. I detta arbete blev slöjdseminariet ett viktigt redskap. S drevs av en stark tro och idealism. Inspirerad av Folkets Hus-rörelsen organiserade han på Nääs i början av 1900-talet musikaftnar och bildande föredrag för barn och ungdom. Vid hans föredragsturnéer förekom inga inträdesavgifter eller honorar. Det var för S nog att kunna påverka människor, en inställning som möjliggjordes genom att hela hans verksamhet stöddes av August Abrahamsons frikostighet.

I sin slöjdpedagogik tog S fasta på principen att stegvis gå från enkla till mer sammansatta och allt svårare övningar. Med utgångspunkt i en serie arbetsmodeller lät han övningarna avlösa varandra i stigande svårighetsgrad. På varje nivå fanns en särskild målsättning att tillverka konkreta föremål. Nääs-serien blev flitigt använd inom sv slöjdundervisning i början av 1900-talet och hans pedagogik kom att under namnet Nääsmetoden attrahera elever från flera europeiska länder och från USA. Metoden spreds utanför Sveriges gränser, dels genom att man på Nääs mottog kursdeltagare från skilda länder, dels genom att S och andra lärare propagerade för metoden i föredrag och på kongresser under utländska resor. Litteraturen om Nääs-slöjden översattes redan under S:s tid till ett flertal språk.

Under den tid skolans ordinarie elever hade ferier anordnades på Nääs särskilda slöjdkurser för folkskollärare. S:s undervisning, hans tal och skrifter kom redan under 1870-talet att spela en stor roll i den pågående debatten om slöjdens införande i folkskolan. Efter hand kom hans verksamhet också att väcka opposition, bl a från den danska slöjdpedagogiken utarbetad av Aksel Mikkelsen och från den lundensiske seminarieläraren Jöns Franzén. S och hans idéer fick emellertid ett allt tydligare gensvar från sv lärare. I dessa polemiker visade sig S som en hård och ibland hänsynslös kritiker, mån om sin prestige. Han livades av debatt och hävdade att det för honom bara var sakfrågan det gällde, men genom sin fräna ironi och sina stora kunskaper på området kunde han vara en svår motståndare.

För S var inte själva föremålen som framställdes i slöjden det viktiga. Han var av olika skäl kritiskt inställd till elevutställningar, där endast slutprodukten visades upp. I den kritik som under S:s tid, och även senare, riktades mot hans idéer kom man ofta att fastna i diskussion av modellserier och de olika inlärningsmomenten. Själv betonade S mer och mer ideologin på bekostnad av metoden. Syftet med undervisningen var inte heller i första hand att lära ut teknik vid framställning av slöjdföremål. Det var visserligen nödvändigt att eleven uppnådde en viss teknisk färdighet, men därefter var det viktiga att han utvecklade sin självständighet och kreativitet. Slöjden blev därför egentligen mer medel än mål inom S:s pedagogik.

S värderade högt det kulturella arvet från det gamla bondesamhället. Dit hörde sånglekar, folkdanser och gamla festtraditioner. Han avbröt ofta sina föredrag på Nääs med gymnastiska övningar eller sångstunder. Ofta var det traditionella sv visor med till Nääs anpassade nyskrivna texter. Den effekt Nääsmetoden utövade på elever och tillfälliga besökare berodde inte bara på värdet av de pedagogiska idéerna utan till stor del också på den otvungna samvaron och den särskilda atmosfär S skapat på skolan. Man talade om "Nääsandan".

På Nääs och i S:s villa Björkenääs levdes vanligen ett rikt umgängesliv med många gäster både från större gårdar i trakten och från den göteborgska judiska societeten och med utländska besökande.

S var utåtriktad och hade lätt att vinna människor, mer kanske genom den fascination som hans starka övertygelse och vilja utövade än genom äkta mänsklig värme. Han var ofta på resande fot, ständigt med tankar på att verka för sina slöjdidéer. Många uppfattade S som reserverad och skygg, en idémänniska besatt av sin livsuppgift. Han lärde ut slöjdens stora betydelse men var själv ingen skicklig slöjdare. Han uppmanade människor att sjunga men ansåg sig själv vara dålig som sångare. Som lärare och föreståndare för seminariet var S en medryckande talare som visste att göra intryck genom att utnyttja både humor och högstämd retorik. Tidvis tycks han överansträngt sig genom alltför stor arbetsbörda och ofta fick han rekreera sig på olika brunnsorter. Men även under sjuklighet det sista decenniet av sitt liv var S full av energi då det gällde att ta initiativ till kurser och föredrag.

Författare

Ingemar Nilsson

Arkivuppgifter

Brev till S o ms i Aug Abrahamsons stiftelses arkiv, GLA. - Brev från S i GUB (bl a till S A Hedlund), KB (bl a till Sophie Elkan, Selma Lagerlöf o C J Meijer-berg) o i RA (bl a till F Berg o många till A Berg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kort handledning i linearritning för folk- och slöjdskolor. Efter anmodan af Styrelsen för Elfsborgs läns norra slöjdförening utarb af dess ledamot ... Gbg 1876. 55 s. — Om Nääs slöjdskolor. Sthlm 1876. 4:o. 12 s. [Undert O. S.] - Slöjdskolan och folkskolan. 1-5. Gbg 1876-82, Sthlm 1884. 1. Några tankar uti en fråga på dagordningen. 1876. 84 s. 2. uppl 1877. 80 s. 3. uppl 1878. 79 s. 2. Spridda uppsatser, utg. 1878. 98 s. 2. uppl 1878. 3. Tvenne uppsatser. 1880. 1 pl, 64 s. 4. En pedagogisk studie. 1882. 81 s. 5. Några blad ur slöjdundervisningens historia. 1884. 45 s. Overs härur: Handfertigkeitsschule und Volksschule. Bericht uber die Theorie und Praxis der Arbeitsunterrichts in Schweden ... fur deutsche Leser bearb v W. Görtig. Leipzig 1883. VII, 86 s. - Om slöjden såsom uppfostringsmedel. Sthlm 1884. 91 s. (Ur vår tids forskning, populära skildringar under red af G Regner utg af Stiftelsen Lars Hiertas minne, 33.) - Om folkskolans slöjdundervisning. Föredr hållet vid Vexjö stifts allm folkskolläraremöte i Jönköping d 6 aug 1884. Jönköping 1885. Ils.- Sl0jden i Skolens Tjeneste. Et foredrag ... Udg af „Dansk Slöjdförening". Khvn 1886. 23 s. Andra utg: Der Slöjd im Dienste der Schule (Der Arbeiterfreund, Zeitschrift fur die Arbeiterfrage, Jahrg 24, 1886, Berlin, s 293-311); The slöjd in the service of the school (Mo-nographies of the Industrial education association, vol 1, New York 1888, s 179-205 [= no 6]). - Johan Henrik Pestalozzi (Skrifter af uppfostringskonstens stormän 5. J H Pestalozzi, Lienhard och Gertrud Gbg 1890, s III-XVIII). - Handbok i pedagogisk snickerislöjd till tjenst för lärare och vid sjelfstudium utarb. Sthlm 1890. VIII, 208 s. (Tills med C Nordendahl o Alfred Johansson.) Overs: The teacher's hand--book of slöjd as practised and taught at Nääs, containing explanations and details of each exercise. London 1891. IX, 215 s. 2. ed revised & enlarged 1894. IX, 270 s. Manual de slöjd en madera (snickeri-slöjd) para uso del maestro y del alumno. Leipzig 1893. XXXIX, 213 s, 10 pl-bl. - Något om Nääs och dess läroanstalter. En redogörelse affattad med anledning af H. m. konungens besök på Nääs d 5:te aug 1891. Gbg 1891. 94 s. - Föreläsningar öfver Jean Jacques Rousseau med hänsyn till hans uppfostrings-grundsatser hållna för lärarekåren vid Göteborgs folkskolor vårterminen 1891. Utg efter stenogr anteckn. 1-2. Gbg 1892. 118, 105 s. - The theory of educatio-nal sloyd. The only authorised ed of the lectures of O S. Revised and ed for English and American students by an inspector of schools ... London 1892. 1 portr, XI, 150 s. 2. ed u å. 1 portr, XII, 156 s. - Förord ([Skrifter af uppfostringskonstens stormän 7,] J J Rousseau, Emil eller Om uppfostran Gbg 1892[-93], s III-VII). - Tankar om slöjd, uppfostran och lärarebildning. Tal, hållna vid läroanstalterna på Nääs. Sthlm 1893. 231 s. - Kropps-ställningar vid svensk pedagogisk snickerislöjd. Sdilm 1894. Stor fol. 16 pl-bl. Text. 8:o. 32 s. (Tills med C Silow.) -Till läsaren (Skrifter af uppfostringskonstens stormän 8.J H Pestalozzi, Huru Gertrud undervisar sina barn Gbg 1895, s III-XVIII). - Den pedagogiska slöjden, dess uppkomst, mål och medel. Föredr vid sjunde nordiska skolmötet. Gbg 1895. 24 s. Även: Sjunde nordiska skolmötet i Stockholm den 6, 7 och 8 augusti 1895, Berättelse ... utg af C Falk, Sthlm 1896, s 386-397. - Från Pestalozzifesten i Stockholm den 12 januari 1896 ... högtidstal å Vetenskapsakademiens hörsal (Verdandi, tidskr för ungdomens målsmän o vänner i hem o skola, årg 14, 1896, Sthlm, s 1-18; även sep med omsl: Före och efter Pestalozzi, en bild från seklets början o seklets slut. Tal hållet å... vid Pestalozzifesten Sthlm 1896). - Hvad han hade att berätta (Pedagogisk kalender. Fostrare i sv hem tillägnad af Folkskolans vän, [årg 1,] 1897, Sthlm, s 134-146; även sep, 13 s). - Ett samtal om bildning (ibid, [2,] 1898, s 150-178). - Tal och föredrag. Gbg 1899. 262 s. - Om koncentration af undervisningen och den s. k. bildningsnivån. Föredr vid Allmänna sv folkskolläraremötet i Norrköping d 11 aug 1898. [Rubr.] Norrköping 1899. 8 s. - Institution d'August Abrahamson, Nääs. Déscription faite ... ä 1'occasion de 1'Exposition universelle å Paris 1900. Gbg 1900. 32 s. -En storslagen läroanstalt (Pedagogisk kalender för sv hem, 4,1900, s 61-67; om Skolhemmet för blinda döf-stumma, Venersborg; även sep, 7 s). - Kortfattad handledning i pedagogisk snickerislöjd. Sthlm 1904. 92 s. (Tills med C Nordendahl & H Hallen.) -Johan Henrik Pestalozzi. Ett blad ur människokärlekens hist (O S, Johan Henrik Pestalozzio K Kastman, Fredrik Wilh. Aug. Fröbel, Sthlm 1904, s 3-54). -1 pedagogiska frågor. Spridda uppsatser. Gbg 1905. (8), 328 s. -På vinterkurs i Paris (Manhem, sv tidskr för uppfostran o undervisn årg 1, 1906, Sthlm, s 133-161; även sep, Upps 1906, 31 s). - Lärometod och lärarekall. Avslutningsföreläsn å Nääs d 23 juli 1907. Gävle 1907. 14 s. - Tankar om slöjd uppfostran och lärarebildning. Ett urval ur ... skrifter, av R Holm. 1-2. Gbg 1941-42. 1 portr, 117 s, 1 pl-bl, 124 s. (Pedagogiska skrifter utg av Sveriges allmänna folkskollärarföre-nings litteratursällskap, h 170,178.) - Föreläsningar i allmän pedagogik 1. Anteckningar av I Kumlander (ÅSU, årg. 30 [:2]. Vol. 82.1 Kumlander o L Freeman, Seminarieminnen: Anteckningar o studier, Sthlm 1952, s 5-51 [inkl inledn av A Wiberg]).

Utgivit: Slöjdundervisningsblad från Nääs. Arg [1]-18,1885-1902. [Flöda, tr] Gbg. 4:o. (Även red.) -Skrifter af uppfostringskonstens stormän. 1-6, [7,] 8-9. Gbg 1886-97. 1. C G Salzmann, Kräftgången eller Anvisning till en oförnuftig barnuppfostran. 1886. 112 s. 2. 2-3. J Locke, Några tankar rörande uppfostran, 1-2. 1886-87. 103, 111 s. 4. S. Aurelius Augustinus, Om undervisning af nybörjare i kristendomen. [1889.] VIII, 66 s. 5. J H Pestalozzi, Lienhard och Gertrud. En bok för folket ...jämte en inledande lef-nadsbeskrifning öfver den berömde pedagogen ... XVIII, 362 s. 6. J A Comenius, Stora undervisningsläran, 1-2. 1892-93. 280 s. [7.] J J Rousseau, Emil eller om uppfostran ... Med Förord. Gbg 1892[-93]. VII, 364 s. 8. Huru Gertrud undervisar sina barn. Ett försök att gifVa mödrarna ledning att själfva undervisa sina barn, i bref af H Pestalozzi. Med förord. 18[95-]96. XVIII, 139 s. 9. C G Salzmann, Lilla myrboken eller Anvisning att förnuftigt uppfostra uppfostrare. 1897. 98 s.

Översatt: Några af Pestalozzis fabler (Pedagogisk kalender [2,] 1898, s 110-114). - Fabler af Pestalozzi (ibid, 3, 1899, s 165-170).

Källor och litteratur

Källor o Hit: R Holm, O S (Sv folkskolans märkesmän under de senaste femtio åren, 1942); Nääs 1872-1942: minnesskr, ed R Holm, 1-2 (1942-43); SMoK; H Thorbjörnsson, Nääs o O S: slöjden o leken (1990) o där anf källor o litt.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto A Salomon, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6328, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nilsson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6328
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto A Salomon, urn:sbl:6328, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nilsson), hämtad 2024-04-19.