Carl Johan Schlyter

Född:1795-01-29 – Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län
Död:1888-12-26 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Jurist, Urkundsutgivare


Band 31 (2000-2002), sida 557.

Meriter

1 Schlyter, Carl Johan, f 29 jan 1795 i Karlskrona, d 26 dec 1888 i Lund. Föräldrar: fältkamreraren Carl Johan S o Lovisa Maria Hjelm. Studentex o inskr vid LU 4 sept 07, kameralex 4 dec 11, ex till rättegångsverken 19 dec 12, kansliex 21 juni 13, jur-fil ex 15 dec 13, allt vid LU, mag vid univ i Rostock 18 aug 14, förklarad äga samma rättigheter som sv prom mag 22 maj 16, doc i juridik vid LU 16 aug 16, juris utriusque kand 20 juni 18, juris utriusque lic 12 april 20, juris utriusque dr 22 juni 20, allt vid LU, eo kanslist vid justitie-kanslersexp 9 aug 20–22, även auskultant vid Svea hovrätt 23 nov 20, e o notarie 29 mars 22, v notarie där 27 febr 23, utgav på k uppdrag Sveriges gamla lagar aug 22–77, adjunkt i juridik vid LU 23 sept 22, prof:s n h o v samt förordn att förestå en tillämnad professur i laghist vid UU 10 jan 35, tf prof i allm lagfarenhet vid LU 16 febr 37, ord 26 okt 38, prof i laghist där 8 sept 40–76 (tjänsti från nov 52), led av lagberedn maj–dec 44, av nya lagberedn jan 45–sept 48. – LVHAA 37, LSkS 42, LVA 56, LMA 69, led av flera uti akad:er o lärda samf.

G 6 okt 1835 i Uppsala m Carolina Christina Liljesköld, f 15 sept 04 (LUM) i Näs, Jämtl (fdb saknas), d 24 mars 1883 i Lund, dtr till kaptenen Jakob Georg L o Anna Margareta Sellin samt tidigare trolovad m uppfinnaren John Ericsson (bd 14, s 99).

Biografi

Efter privata studier i Karlskrona avlade S studentexamen och fortsatte i Lund under inseende av sin svåger adjunkten, sedermera biskopen Vilhelm Faxe (bd 15) att studera sv språket bl a för Esaias Tegnér och algebra för C A Agardh (bd 1). Sedan han avlagt kameralexamen 1811 började han läsa juridik och tog året därpå examen juridicum och påföljande år kansliexamen. Efter en studieresa till Greifswald, Berlin och Rostock, där han erhöll magistergraden i matematik på en avhandling om de högre ekvationernas transformationer, återvände han till Lund. I Tyskland hade S tagit intryck av de idealistiska filosoferna, främst Schelling, och tillsammans med sin kollega, adjunkten i juridiska fakulteten Ebbe Samuel Bring (bd 6) tillhörde han dem som med "orubblig tvärsäkerhet höll på Schellings 'absoluta'". S ägnade sig åt att studera Kant, Fichte och Schelling, och han vidgick också, att han av Bring "tillägnat sig något av det diktatoriska sättet att resonera, vilket han då ansåg höra till saken, och han blev därför också räknad till 'de absolute'... Helt visst hava 'de absolute' varit föremål för månget uddigt skämt i de akademiska kretsarne"(Wisén, s 145). Tegnér kallade S för "fosforisternas byfogde i Lund" och häcklade honom i flera brev; "Käringarna ta pojkens parti, men jag skall hudflänga honom inför deras ögon", skrev han i ett brev till C P Hagberg (1819).

S:s första disputation i Lund ägde rum vid filosofiska fakulteten i febr 1816 på en avhandling i ett filosofiskt dll lagfarenheten gränsande ämne om principerna för strafflagstiftningen, De principiis legislationis pcenalis (1815). Avhandlingen tjänade också som specimen för en docentur vid juridiska fakulteten under prof Johan Holmbergson (bd 19), på vilken han förordnades efter kallelse 1816. Två år senare avlade S juris utriusque kandidatexamen med det ovanliga betyget egregie laudatur, utmärkt berömlig. S å sökte han en ledig juridisk adjunktur i Uppsala men inkompetensförklarades. Specimentiden utnyttjade han till att 1819 disputera utan preses på en avhandling Tentamina ad illustrandam historiam juris Scandinavici, i vilken några otydliga ställen i Upplandslagen kommenterades. 1820 avlade S jur lic-examen med samma betyg som tidigare och s å promoverades han tillsammans med Hans Samuel Collin (bd 8) till juris doktor vid magisterpromotionen. Det var första gången i universitetets historia som juris doktorsvärdigheten utdelades efter fullständiga lärdomsprov. Deras lärare Johan Holmbergson lär ha yttrat, att promovendi "mer hedrade hatten, än hatten dem". Holmbergson uppfordrade 1821 S att söka den adjunkttjänst vid fakulteten som blivit ledig genom att Bring utsetts till professor i teoretisk filosofi. Då ingen lön var förenad med tjänsten sökte sig S ut i praktiska yrkeslivet men ratades både som notarie i den nyinrättade Hovrätten över Skåne och Blekinge och som kopist i Nedre justitierevisionen.

S lämnade Lund och tjänstgjorde under ett par år i Sthlm vid justitiekanslersexpeditionen och i Svea hovrätt. 1822 utsågs han till juris adjunkt i Lund men då han tillsammans med H S Collin s å erhållit uppdraget att med understöd från K M:t utge en källkritisk edition av Sveriges gamla lagar, blev han kvar i Sthlm och påbörjade i KB det stora projekt i vilket de båda gemensamt publicerade de två första banden: Westgöta-lagen 1827 och Östgöta-lagen 1830. Sedan Collin avlidit 1833 fortsatte S utgivningsarbetet ensam. Det omfattande editionsprojektet, som kom att uppgå till 13 band, utgick från "att vid de gamla lagarnes utgivande ... ej några få utvalda, utan alla manuskripter, som finnas i behåll, äldre och yngre, bättre och sämre" bör begagnas; och att "bland alla dessa utväljes det, som synes äldst eller felfriast, och lägges till grund för texten; olikheterna i de övriga böra anmärkas i noter på vanligt sätt" (Svea 1823). Vid genomgången av det omfattande handskriftsmaterialet i svenska och utländska bibliotek av totalt ca 800 laghandskrifter använde S således konsekvent en ny textfilologisk metod, som vid indelningen av handskrifterna redovisade hur felen fördelade sig mot ett förlorat original. Genom att identifiera felaktigheter kunde han konstruera ett stamträd för handskrifterna, ett stemma, med det förlorade originalet överst och det rekonstruerade grenverket med sina huvudgrenar nedåt. Metoden, som användes första gången i editionen av Västgötalagen, har i den internationella filologiska debatten ansetts så fundamental att den bör kallas S:s metod (Holm 1978). Om S:s noggrannhet berättas, att han läste korrektur genom att flytta två knappnålar från bokstav till bokstav. Det stora arbetet avslutades 1877 med bd 13, det sk glossariet, ordboksbandet till lagutgåvan.

Samtidigt deltog S i den rättsvetenskapliga diskussionen. 1829 publicerade han och Collin i den tyska tidskriften Kritische Zeitschrift fur Rechtswissenschaft und Gesetzgebung im Auslande en uppsats i vilken de i polemiska termer klagade över den sv rättsvetenskapens låga nivå. Följdriktigt reagerade han kraftfullt, när han upptäckte exempel på detta. När juristen J C Lindblad (bd 23, s 284) i Uppsala 1832 disputerade på avhandlingen Om dråp och mord: afhandling i svenska lagfarenheten, skrev S en nedgörande recension. Den resulterade i en utdragen akademisk fejd, som demonstrerade S:s polemiska debattstil.

1835 flyttade S till Uppsala, där han erhållit professors namn och förordnande på en för honom tillämnad professur i laghistoria. Under två år upprätthöll han professuren. Hans föreläsningar i Uppsala innehöll pläderingar för den historiska skolans program samtidigt som de artikulerade skepsis mot lagkommitténs förslag till allmän civillag (1826). Installationsföreläsningen, som formade sig till ett program Om laghistoriens studium och dess förhållande till rättsvetenskapens öfriga delar, höll S 2 mars 1835. Den var främst ett angrepp på rationalismen men visar också S:s förhållande till den historiska skolan, både till K F Eichhorn och F C v Savigny. Med Savigny delade S den kritiska inställningen till lagstiftningsreformer. Främst var S dock influerad av Gustav Hugo. Han ansåg som denne, att bristen på historisk kunskap var det som utmärkte "den mest obildade practicus, som ej kan uppfatta rättsvetenskapen från någon annan än dess lägsta synpunkt, såsom en kännedom av de för ögonblicket gällande lagar". Han hade en närmast kritisk syn på den historiska skolans representanter, av vilka Friedrich Julius v Stahl vann både hans gillande och hans kritik. S var starkt kritisk mot rationalismen, "denna livlösa filosofie" och "förnuftets självförgudning". "Rationalismens syndabörda ökades av att den av kristendomen 'åstadkommit en förnuftsreligion, som med ett annat kallas ateism'". S markerade "den historiska skolans ömma punkt, skillnaden mellan en historisk-empirisk teori och en ofta rent spekulativ praxis, även om hans egen metod, en bokstavlig bibeltolkning ... knappast förmådde skapa en empirisk bas för rättsvetenskapen" (Björne, s 238).

I sina tryckta föreläsningar (Juridiska afhandlingar, 1–2, 1836–79) artikulerar S sin närmast reaktionära kritik av lagkommitténs lagförslag. Han framhöll, att genom "bristande kännedom om rättshistorien och oförmåga att förståndigt tolka även mindre väl redigerade lagbud" gick rättsbegreppens inneboende kraft förlorad. S:s rättsvetenskapliga produktion i övrigt var obetydlig. Alla hans krafter satsades på lagutgivningen.

Samma dag S höll sin första föreläsning i Uppsala kallade Smålands nation honom till hedersledamot. "Denna händelse, ehuru obetydlig den syntes vara, blev dock av ganska stort inflytande på min husliga lycka", skrev S i sin självbiografi. Inspektor i nationen var prof P Sjöbring och i hans hus vistades då Carolina Christina Liljesköld, tidigare trolovad med uppfinnaren John Ericsson, med vilken hon hade en son. 1835 ingick S och Carolina Liljesköld äktenskap i det Sjöbringska hemmet.

Då UU visade sig sakna lönetillgångar för professuren i laghistoria sökte sig S 1837 tillbaka till Lund. K M:t slog fast, att han skulle kunna fortsätta arbetet med lagutgivningen vid LUB. Handskrifterna överfördes dit, och våren 1838 höll han som professorsvikarie föreläsningar i kriminalrätt. Hösten s å efterträdde han sin lärofader Johan Holmbergson som professor i allmän lagfarenhet. 1840 övergick han till en personlig professur i laghistoria, vilken genom k brev 26 nov 1842 tillfördes den fakultetsorganisation med fyra professurer som då fastställdes. Professuren innehade han till 1876, då han avgick med pension. Han tjänstgjorde emellertid som akademisk lärare endast under några år. Från slutet av 1852 åtnjöt han beständig tjänstledighet för utgivandet av Sveriges gamla lagar.

S erhöll också befrielse från administrativa göromål men deltog på 1840-talet aktivt i arbetet i fakultet och konsistorium och var universitetets rektor. Han tog även del i arbetet med revisionen av universitetsstatuterna. S framhöll därvid, att han inte hade någon erinran mot avskaffande av den akademiska jurisdiktionen, men han ville behålla den disciplinära myndigheten och rätten att döma lärare och studenter för tjänstefel.

S deltog också i det rättspolitiska arbetet med en historisk argumentation i två lagberedningar, dels 1844 beträffande kriminallagsförslaget, dels 1845-48 beträffande revision av civillagsförslaget där han granskade giftermåls-, ärvda-, jorda- och byggningabalkarna samt rättegångsbalkens första del. J G Richert (bd 30) hade talat för S:s kandidatur, trots att hans namn var omstritt. I många fall hade S också avvikande uppfattning i förhållande till beredningens majoritet. Han kommenterade detta i en föreläsning i Lund 1849: "Från vetenskapens synpunkt ... kan man tryggt påstå, att dessa lagförslag, med de därvid fogade motiver, höra till det bästa som vår juridiska litteratur har att uppvisa." Han uttryckte även stor respekt för sin meningsmotståndare och vän Richert, "som var själen i detta arbete från dess böljan till dess slut" (Warburg, 2, s 248 f).

Till bilden av S hör hans djupa religiositet. I hans rättshistoriska program ingick följdriktigt "att kristendomens läror må utgöra det högsta rättesnöret för all lagstiftning". Tillsammans med bla Johan Holmbergson tillhörde S Henrik Schartaus (s 466) vänkrets, och efter dennes död 1825 ombesörjde han att Schartaus icke tryckta arbeten publicerades och utgavs i nya editioner. Han deltog också i redigeringen av ett par bibeleditioner (1830, 1843) samt översatte och utgav ett par arbeten av den tyske teologen H W Rinck.

S:s musikaliska intresse hade odlats från barndomen, och det resulterade i en publikation på det musikaliska området: Mozarts stråkkvartett i D-moll arrangerade han 1826 för piano och fyra händer. S tjänstgjorde också som vikarierande organist i Lunds domkyrka och i flera Stockholmskyrkor. Han avsade sig erbjudet ledamotskap i SA 1860. Han ansåg sig för gammal att deltaga i akademins arbete.

S:s sista år kantades av kategoriska utfall mot meningsmotståndare, t ex i förordet till sista bandet av Sveriges gamla lagar (1877). Han ställde höga krav på sin omgivning, både på kolleger och studenter, och han fick aldrig några elever. "... hans utpräglade myndiga personlighet, som ej tålde något inkast, långt mindre en direkt motsägelse, och som nog av den, vilken trädde till honom i något närmare förhållande, fordrade en avsägelse av den egna personligheten väl även på områden, vilka lågo utanför det juridiska studiet, skrämde bort lärjungen, vilken ju i regeln befinner sig i den ålder, då självkänslan är som ömtåligast." I en nekrolog framhölls, att "den vilken ingiver sådana känslor, får knappast några lärjungar" (Sjöberg, s 274). S är emellertid grundläggaren av det sv rättshistorieämnet inom den moderna rättsvetenskapen. Hans utgåva av Sveriges gamla lagar utgör fortfarande (2001) en av de viktigaste källutgåvorna för både filologiska och rättshistoriska medeltidsstudier.

S avled annandag jul 1888 och begrovs på S:t Peters Klosters kyrkogård i Lund. Elof Tegnér sammanfattade: "Schlyters egenskaper voro ej obetingat älskvärda. Men han var dock en utomordentlig man. Sent födes hans like; Lunds universitet kan vara stolt över att ha fostrat honom" (Tegnér, s 27). SA präglade efter hans bortgång (1889) en medalj över honom med omskriften Hic patrii fontes juris adire dedit, S beredde Sveriges forskare tillträde dll den fosterländska rättens källor. "Svensk rättshistorisk forskning har aldrig hämtat sig från C J S. I sin perfekta helgjutenhet har hans verk blivit en stående utmaning. Det har blivit ett slags mandomsprov för ambitiösa rättshistoriker att åtminstone på någon punkt komma vidare, djupare eller riktigare än Schlyter" (Hasselberg, s 300).

Författare

Kjell Å Modéer



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s almanacksanteckn:ar, biografica o ett fåtal mottagna brev i LUB; ms i UUB o självbiogr i VA. - Brev från S i GUB (bl a till P Wieselgren), KB (bl a många till firma N M Lindh i Örebro), LUB (bl a till C W K Gleerup, H Hamilton o V Faxe samt många till J Faxe), RA (bl a till L De Geer), UUB (bl a till L Henschen, A Knös, K Olivecrona o J H Schröder), ATA (många till B E Hildebrand) o i SA (många till J E Rydqvist).

Tryckta arbeten

Tryckt arrangemang: W. A. Mozart, Quatuor (en Ré mineur) ... pour le pianoforte å quatre mains, Sthlm [1826], fol, 19 s.

Tryckta arbeten: De principiis legislationis pcenalis commentatio academica ... P 1-2. Lundae 1815. 4:o. 39 s. [Avh för docentur.] - Tentamina ad illustrandam historiamjuris Scandinavici. Fasc 1. Lundae 1819. 4:o. 23 s. [Avh för adjunktur.] - Om förberedelserna till Corpus juris antiqui Sveogothorum eller en samling af Sveriges äldre lagar. Berättelse ull Hans exc. justi-tiae-statsministern (Svea, tidskr för vetenskap o konst, h 6, 1823, s 156-182; tills med H. S. Collin). - Anmärkningar i anledning af den nyligen förda striden angående det fordna förhållandet mellan domare och nämnd. Utdrag af ett bref af d. 17 mars 1823 (ibid, 1, Upsala 1818, 2. uppl tillökt o förbättr 1824, s 250-277; övers i Kritische Zeitschrift fur Rechtswissen-schaft und Gesetzgebung des Auslandes, Bd 5, 1833, Heidelberg, s 412-434: Bemerkungen fiber das Ver-hältniss zwischen Richterund Nämnd (Ernannte, Ge-schworne) in Schweden. Auszug aus einem Briefe ... an Herrn prof. Geijer in Upsala ...). - Kurze Ueber-sicht uber den gegenwärtigen Zustand der Gesetzgebung und Rechtswissenschaft in Schweden (Kritische Zeitschrift1, 1829, s 423-434; tills med H. S. Collin). - Uttydning af de i Nya testamentet förekommande föråldrade eller mindre vanliga ord och talesätt (Nya Testamentet... [anon utg av S], Lund 1830, s 688-711; anon; [ny utg] 1854, s 519-542). - Bilagor dll Herr J. C. Lindblads afhandling om dråp och mord, i anledning af den angående detta arbete förda strid, utg. Sthlm 1832. 70 s. - Ueber die Entwiirfe neu-er Civil- und Strafgesetzbvicher fur Schweden; nebst einigen literarischen Notizen (Kritische Zeitschrift 5, 1833, s 186-199). - Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnes uppkomst. Ett capi-tel ur föreläsningarne öfver Sveriges laghistoria. Upsala 1835. 73 s. - Om laghistoriens studium, och dess förhållande till rättsvetenskapens öfriga delar. Inledning till föreläsningar, hållna vid Kongl. Universitetet i Upsala vårterminen 1835. Sthlm 1835. 36 s. -Juridis- ka afhandlingar. H 1-2. 1836-79. 1. Upsala 1836. 237 s. 2. uppl Lund 1891. 284 s, 1 portr. 2. Lund 1879. V, 298 s. - Om den i några äldre handlingar förekommande benämningen "medleste lagen." Inträdes-tal i Kongl. Vitterhets-, historie- o antiqvitets-akademien (VHAAH, d 18, Sthlm 1846, s 198-224). - Om det i Norrige funna fragmentet af Vestgötalagen (Frey, tidskr för vetenskap o konst, 1847, Upsala, s 193-197). -"Lund, den 9de Febr. 1852 [brev dll Rafn] (Breve fra og til Carl Christian Rafn, med en Biographi. Udg af B Grendal, Khvn 1869, s 306-308). - C. Anmärkningar i anledning af den sistlidet år (1873) af Bibelkommissionen utgifna öfversättning af Nya testamentet (I bibelöfversätt-ningsfrågan. Anmärkningar vid o i anledn af 1873 års proföfversättning af Nya testamentet, utg af C. Olbers, h 1-3, Lund 1874-75, s 45-64, 130-159, 202-225; anon). - Om Bibelkommissionens omarbetade öfversättning af Nya testamentet. Anmärkningar. Lund 1878. TV, 65 s. -1 rättstafningsfrågan. Aftryck ur företalet till Samling af Sveriges gamla lagar 13;de bandet. Lund 1878. III, 49 s. - Betraktelser till grund för cate-chetisk undervisning i Guds lags lära. Utg af W. Ce-derberg. Lund 1880. 296 s. [Anon.] - Om en föregif-ven ännu i behåll varande äldre redaktion af Söder-mannalagen. [Rubr.] [Lund 1882.] 4:o. 5 s. [Acta Universitatis Lundensis, LUÅ, Tom. 17, 1880-85, 1. Avd för philosophi, språkvetenskap o historia, 4.] -[Reservationer] ([Förslag till straff-balk, Sthlm 1844, 4:o, 6.] Protokoll och reservationer, s 55-76, 186 f, 193-195 o 201-203; 2. upl 1848, [5.] Motiver, protokoll och reservationer, s 137-160, 287-289, 295-297, 304-306; [Förslag dll giftermåls-balk, ärfda-balk, jor-da-balk och byggninga-balk, Sthlm 1847, 4;o, 3.] Protokoll, passim, o [Förslag till rättegångs-balk, Sthlm 1849, 4:o, 3,] d:o). - Inbjudning till professorers installation vid LU 6/2, 6 s, 10/2, 4 s, 13/6, 4 s, o rektorsombyte 22/6 1840, 4 s, samt promotionsprogram vid dess jubelfest 1868, 30 s; fol.

Utgivit: Corpus iuris Sueo-Gotorum antiqui. Samling af Sveriges gamla lagar, på Kongl. maj:ts nådigste befallning utg. Volumen/Bd 1-13. [1-3:] Sthlm, [4-13:] Lund 1827-77. 1. Codex iuris Vestrogotici, cum notis cridcis, variis lectionibus, glossario et indice nominum propriorum. Vestgöta-lagen. 1827. (18), LXXVII, 592 s, Tab. I-VIII [facsimil]. (Tills med H. S. Collin.) Facsimile ed with an addendum by O v Frie-sen ... [Vår älsta handskrift på fornsvänska, Upps 1904] ed by G Holm. Lund 1876.... 50, II s, 1 bl. 2.... Ostrogotici, cum ... Östgöta-lagen. 1830. XXXI, 403 s, Tab. I-IV [facs]. (D:o.) Facsimile ed with addendum by the main part of Emil Olson, Ostgötalagens 1300-talsfragment [Lund 1911] (reprint) and C I Ståhle, De Liedgrenska fragmenten av Ostgötalagens C-text (first print) ... ed by G Holm and C I Ståhle. Lund 1980. ... XVII, 111, 43 s. 3. ... Uplandici, cum ... Up-lands-lagen. 1834. LXXXIII, 456 s, Tab. I—III [facs]. 4. ... Sudermannici, cum ... Södermanna-lagen. 1838. LV, 338 s, Tab. I—II [facs]. 5. ... Vestmannici, cum ... Vestmanna-lagen.1841. XLV, 357 s, Tab. I-II [facs]. 6. ... Helsingici, codicis iuris Smalandici pars de re eccle-siastica, et iuris urbici codex anliquior, cum ... Helsinge-lagen, Kristnu-balken af Smålands-lagen, och Bjärköa-rätten. 1844. XLIII, 251 s, Tab. I—II [facs]. 7. ... Godandici, cum ... Gotlands-lagen. Lund 1852. XXXI, 382 s, Tab. I—II [facs]. 8. ... Visbyensis urbici et maritimi, cum ... novis versionibus Suecanis, glossariis et indicibus nominum propriorum. Visby stadslag och sjörätt. 1853. CXIII, 580 s, Tab. I—II [facs]. 9.... Scani-ci, iuris Scanici expositio Latine conscripta ab Andrea Sunonis f. archiepiscopo Lundensi, codices iuris ecclesiaslici ac urbici Scaniae, et statuta diversa Scani-am spectantia, cum ... Skåne-lagen, med ärkebiskopen i Lund Andreas Sunessons latinska bearb, skånska kyrkrätten och stadsrätten, samt åtskilliga stadgar för Skåne. 1859. CLXXXIII, 652 s, Tab. I—II [facs]. 10. ... communis Sueciae Magnaeanus cum notis criticis, variis Iectionibus, glossario et indice nominum propriorum. Konung Magnus Erikssons landslag. 1862. CIII, 459 s, Tab. I—II [facs]. 11. ... urbici Magnaeanus cum ... Konung Magnus Erikssons stadslag. 1865. CV, 490 s, Tab. I—II [facs]. 12.... communis Sueciae Chris-tophorianus cum ... Konung Christoffers landslag. 1869. CXVII, 486 s, Tab. I—II [facs]. 13. Glossarium ad Corpus iuris Sueo-Gotorum antiqui. Ordbok till samlingen af Sveriges gamla lagar. 1877. (8), LIV, 818 s. -H Schartau, Utkast Ull predikningar... Utg efter hans död. H 1/2. Sthlm 1827-28. VI, 254 s, s 255-527. [Anon.] Bd[!] 1: [ny uppl] 1828. 2. uppl 1851. VIII, 520 s.-Dens, Bref i andeliga ämnen ... [D 1*,] H 1-2. Sthlm 1828-30. 220, IX, 189 s. [Anon; enl företal J Holmbergson.] 1; 2. uppl 1847. [1/2:] 3. uppl Lund 1868. VII, 351 s. 4. oförändr uppl 1897. VII, 338 s. [Ej anon.] 5. uppl 1925. VII, 383 s. - Nya Testamentet. Efter stora kyrkobiblen, med parallelspråk, ett företal af ... Schartau samt en vid slutet bifogad Uttydning af de i Nya testamentet förekommande föråldrade eller mindre vanliga ord och talesätt. Lund 1830. XIV, 711 s. [Anon.] [Ny utg] 1854. 542 s. - H Schartau, Predikningar, till större delen i utförligare utkast... Bd 1-4. Sthlm, Lund 1830-43. [Anon.] 1. Sthlm 1830. VII, 669 s. 2.-4. uppl 1836, 1850, 1857. [Sep härur:] H 1*. 1850. 90 s. 5. uppl 1862. 668 s. 2. Sthlm 1834. S XI-XIV, 698 s. 2.-3. ej funna. 4. uppl 1858. 5. uppl 1865. 698 s, s III-XVI. 3. Lund 1839. VIII, 713 s. 2. uppl Sthlm 1861. [Enl Linnström.] 4. Lund 1843. S V-XVIII, 757 s. 2. uppl Sthlm 1861. XVI, 726 s. -Dens, Utkast till skriftermål och veckopredikningar ... Bd 1-2. Sthlm 1832, 1847. VII, 478, VIII, 570 s. [Anon.] 1: 2. uppl 1848. [Enl Linnström.] 3. uppl 1861. 456, 534 s. - M Calonius, Opera omnia. Denuo ed A I Arwidsson. Bd 3—5 ([inre titel:] Svenska arbeten. Utg av AI Arwidsson, d 1-3). Holmiae 1836. [Biträtt vid utg av:] 1. 1836. S 133-508. 2-3. 1836. 456, 321 s. - H Schartau, Undervisning i chrislendoms-kunskapen. Tvänne utförligare äldre arbeten ... Sthlm 1835. IV, 238 s. [Med bihang: Laurelii spörsmål m m.] [Anon.] 2.-6. upl 1841, 1844, 1846, 1849, 1852. 7.-8. upl 1857, 1858. IIII, 238 s. 9. upl 1866. IV, 255 s. 10.—11. upl 1873, 1878. V, 287 s. 12.-13. uppl 1886, 1900. 288 s. - Biblia, thet är all then Heliga Skrift på svensko; efter then uppå Konung Carl then Tolftes befalning år 1703 utgångna edition å nyo uplagd. Bd 1-3. Lund 1843. 4:o. [Anon, tills med H F Ceder-gren.] 1-2. Thet gamla Testamentet, 1/2, 3/4. CCII, 602, 678 s. 3. Thet nya Testamentet. 378 s. - H Schart-au, Utkast till offentliga förhör, tillika med afhand-lingar i frågor och svar öfver några stycken af christendomskunskapen ... Lund 1850. (7), 493 s. [Anon.] 2. upl Lund 1892. VII, 485 s. - Dens, Femton predikningar och ett skriftermålstal. 3. uppl Lund 1855. 195 s. [Anon.] 4. uppl 1859.187 s. [Anon; enl uppg i företal till Predikningar ... 1868 utg av H F Cedergren.] 4,[!] uppl 1869. 190 s. 6.-8. uppl 1885, 1895, 1913. 192 s. 9. uppl 1927. 1 portr, 219 s. - Dens, Predikningar öfver kyrkoårets gamla högmessotexter samt passionspredikningar. D 1-2. Örebro 1866. XIII, 349, V, 416 s. [Anon.] 2. upl 1867. 3. upl Sthlm 1869. XVI, 364, VI, 435 s. 4.-9. upl, stereotyperad, 1874, 1875, 1878, 1883, 1888, 1892. XV, 349, V, 417 s. 10. uppl, d:o, 1895. XV, 349, V, 416 s. [Nya uppl;] 1900,1917.-Dens, Försök att, i öfverensstämmelse med den heliga Skrift, i frågor och svar föreställa den evangelisk-lutherska församlingens lära om nådavalet. [Omsl: Om nådavalet.] 2. upl Lund 1867. V, 93 s. [Anon.] - Dens, Predikningar, skriftermål och confirmationstal ... Sista saml... Lund 1868. 1 portr, XVI, 780 s. [Anon, men med intyg av S i facsimil om innehållet.] 2. upl, stereotyperad, 1878. XVI, 669 s, 1 poru-. 3. upl 1883. XVI, 669 s. [Härur:] Högmessopredikan på söndagen Sexagesimajemte ett skriftermålstal. Lund 1874. 38 s. 2. uppl 1878. 42 s. - Dens, Anteckningar, föranledde af åtskilliga ställen i den heliga Skrift, järn te två företal innehållande anvisningar till en rätt bibelläsning. 2. uppl Lund 1870. VIII, 209 s, 1 tab. [Anon.] 3. uppl 1886. VIII, 206 s, 1 tab.

Översatt: H W Rinck, Den Heliga Skrifts lära om Antichrist med fästadt afseende på vår tids tecken, Lund 1867, VII, 48 s (anon); dens, Den sista tidens tecken och Christi återkomst, Förklaring af hufvudaf-delningarne i Johannis Uppenbarelse, för den på sin Herre väntande församlingen, Lund 1869, XIX, 253 s (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänna verks skriv:er till K M:t, vol 528 (kanslern för LU), RA. Föreläsn:anteckn:ar från S:s undervisn, UUB o LUB.

Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 14 (1847); J E Almquist, C J S (dens, Svjur lituhist, 1946); L Björne, Brytn:tiden (dens, Den nord rättsvetenskapens hist, 2, 1998); K Gierow, LU:s hist, 3, 1790-1867 (1971); A Green, Spegeln av en djärv natur: en bok om Henric Schartau (1963); C G Hammarskjöld, C J S (Lefnadsteckn:ar öfver VA:s efter 1854 aflidna led:er, 3, 1886-94); G Hasselberg, Rätts-hist:ens dilemma (Rättshist studier, 3,1969); G Holm, CJ S and textual scholarship (Saga o sed 1972); dens, Ett svvärldsnamn inom filologin (SvD 13juli 1978); S Jägerskiöld, Den hist skolan i Sverige (Den hist skolan i Lund, ed KÅ Modéer, 1982); N L (sign), CJ S (Ny ill tidn 1889, nr 1); Leijonhufvud; S Lindman, JJ Nordström o CJ S (FT 1943); LUM (1879); K Maurer, Zur schwedischen Rechtsgeschichte (Kritische Viertel- jahrschrift fur Gesetzgebung und Rechtswissenschaft, 1878), s 442-446; dens, Carl Johann S (ibid, 1889), s 337-350; KÅ Modéer, CJ S i ett hundraårigt perspektiv (SvJT 1979); dens, CJ S, rättsvetenskapens Mozart (Genier å kloge i Skåne, Skånska akad:s årsb 1991, ed H Lång), s 48 ff; dens, "Kjaere Ivar", "käre Francis": några ord om brewäxhen mellan Ivar Afzelius o Francis Hagerup (Rättsvetenskap o lagstiftn i Norden: festskr tillägn Erik Anners, 1982); N Palmborg, Den unge C J S: citat ur en brevsaml med kommentarer (VSLÅ 1984); M Sandström, Die Herrschaft der Rechtswissenschaft (1989); H Schuck, SA:s hist, 5-7 (1938-39); A Sjöberg, C J S (Tidsskr for Retsviden-skab 1889), s 269-275; SMoK; Sv biogr lex, N F, 9 (1883); Elof Tegnér, C J S (Hemvännen 1889); dens, Minnen o silhouetter: anteckn:ar nedskrifna under sommarvistelser vid Arild på 1890-talet (1974); P H Törngren, Lovisa Maria Hjelms ättlingar 1772-1971 (1971); K Warburg, Johan Gabriel Richert, 1-2 (1905); M Weibull, Från nord festen i Lund den 1 mars 1889: ur minnestalet (Ny sv tidskr 1889), s 148-150; T Wisén, Minne af prof... CJ S (SAH ifrån år 1886, 4, 1890).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Johan Schlyter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6386, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Å Modéer), hämtad 2018-10-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6386
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Johan Schlyter, urn:sbl:6386, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Å Modéer), hämtad 2018-10-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se