Lia Schubert (-van den Bergen)

Född:1926-06-28 – Österrike (i Wien)
Död:1999-12-16 – Hudene församling, Älvsborgs län

Dansare, Skolgrundare


Band 31 (2000-2002), sida 649.

Meriter

Schubert(-van den Bergen), Lia, f 28 juni 1926 i Wien, d 16 dec 1999 i Hudene, Västra Götaland. Föräldrar: köpmannen Desider S o Josefine Adolfine Fein. Elev vid Conservatoire de la musique et danse, Paris, till 42, dansös o danspedagog vid Stadsteatern, Malmö, 50–53, vid Chinavarietén, Sthlm, 53, vid Oscarsteatern där 53–54, danspedagog vid Kursverksamheten vid StH 55, grundare o konstnärlig ledare vid Balettakad där 57–68, sv medborgare 4 maj 56, arrangör av jazzbalettföreställn:ar 61–67, verksam i Israel 68–81, grundade Institute of the art of dance (senare Dance centre), Haifa, 69, dansgrupperna The dancers' stage 70 o Haifa piccolo ballet 73, rektor o konstnärlig ledare vid Balettakad i Gbg 83–97.

G 1) 25 jan 1955(–64) i Sthlm, Nik, m regissören Sten Erik Lonnert, f 30 dec 1927 där, Joh, d 15 juli 1996 där, Brännk, son till rörarbetaren Erik Verner Johansson o Gunhild Elisabet Jansson samt 1967 omg m Nadja Ebeling; 2) 5 dec 1980 i Norge m konstnären Jan Tom van den Bergen, f 4 sept 1938 i Laren, Nederländerna, son till Jan o Pauline van den B.

Biografi

S föddes i Wien där fadern hade en tygaffär och modern en kemtvätt. Föräldrarna var mosaiska trosbekännare och hade tjeckoslovakiskt medborgarskap. Familjen flyttade 1930 till Zagreb i Jugoslavien och 1938 till Paris. S ville bli advokat men mötet med danskonsten genom den schweiziske fridansaren Harald Kreutzberg fick hennes liv att ta en annan riktning. Efter gymnasieutbildning antogs hon som elev vid Conservatoire de la musique et danse i Paris men blev som judinna utestängd från studierna där 1942. Föräldrarna och en bror försvann i tyska koncentrationsläger och själv hölls S i ett koncentrationsläger i Frankrike i tre veckor men frigavs på grund av sin låga ålder och omhändertogs av en katolsk hjälporganisation för ungdom. Hon lyckades att med falska identitetspapper få anställning i bl a Marseille och Lille och återvände efter krigsslutet till Paris där hon arbetade som dansös vid olika teatrar och även deltog i turnéer, bl a till Mexico.

S kom i aug 1950 till operettstaden Malmö, inbjuden av stadsteaterns balettchef Carl-Gustaf Kruuse (bd 21, s 622), och gjorde där bl a Subban i Kolingen, Elvira Madigan och en kammarjungfru i Prima ballerina. Efter att ha flyttat till Sthlm dansade hon i musikalen Guys and Dolls på Oscarsteatern. Parallellt med engagemangen som dansös arbetade S som danspedagog. 1954 vann hon Dansfrämjandets koreografitävling och bildade sin egen grupp, Ballet Intim. Hon samarbetade då med regissören och skådespelaren Sten Lonnert, som hon också gifte sig med. S förlorade i samband med krigsslutet sitt tjeckoslovakiska medborgarskap och var statslös fram till att hon erhöll sv medborgarskap 1956.

S:s undervisning i klassisk balett vid den till StH knutna Kursverksamheten födde tankar om behovet av en bredare utbildning inom olika dansstilar. Kursverksamhetens rektor Peter Hammarberg (bd 18, s 149) stödde idén och 1957 kunde S starta Balettakademien i Sthlm. Det var då den första dansutbildningen med statsbidrag utanför K teaterns balettelevskola. Därmed hann S före den kommitté inom Sv danspedagogförbundet som hade som mål en sv dansutbildning med bredare inriktning än enbart klassisk balett.

S introducerade omkring 1960 jazzbaletten i Sverige. En rad gästpedagoger och koreografer från USA, bland dem Walter Nicks, Tally Beatty och Herman Howell, kom till Balettakademien och medverkade i uppsättningar som gjorde succé. I pressen utbröt så småningom en livlig debatt om jazzbalettens vara eller inte vara - den kallades för "husmorsgymnastik" - och S lät förstå att hon såg de negativa reaktionerna från dansetablissemanget som ett utslag av den sv avundsjukan. Hon gjorde även åtskilliga experimentella föreställningar, inspirerad av Martha Graham och Merce Cunningham i USA, bl a verket Självförstörande balett, till musik av John Cage.

Sin första jazzbalett satte S upp på Blancheteatern i Sthlm 1961. Caj Selling, Viveca Ljung, Terje Thoresen m fl fanns i ensemblen samt dansare från Kuba, Tyskland och Norge. I Riksteaterns regi åkte jazzbaletterna på turné i landet. En turné till Tyskland med baletterna Samtalssinfonietta (1962) och Sista tåget till Gamlestaden väckte uppseende. Att låta en vit kvinna dansa med en svart man (Astrid Strüwer/Siv Ander med Rony Fraser/Clifford Fears) skapade starka reaktioner. I München blev de utbuade av rasister som efter föreställningarna stod på pass vid scenporten. S gjorde också koreografi till Cornelis Vreeswijks sånger, som bl a låg till grund för föreställningar i Parkteaterns regi.

S undervisade på K teatern och gjorde tv-program som spred jazzdansens grunder till en vidare krets. Som drivkraft och pedagog fanns hon vid denna tid med i mycket av det som hände i sv dansliv, inte minst i sammanhang med Cullbergbaletten och Cramérbaletten. Grahamtekniken och musikalteaterutbildningen är företeelser som delvis kan tillskrivas S:s importkonto.

Sexdagarskriget mellan Israel och arabstaterna 1967 väckte känslor hos S. Hon ville söka sina judiska rötter och flyttade till Israel. Gertrud Kraus, förgrundsfigur inom den tidiga österrikiska expressionistiska dansen, blev en hållpunkt i det nya landet, där hon också träffade sin andre make. S bildade en israelisk motsvarighet till Balettakademin där en av eleverna var Ohad Naharin, senare Israels ledande koreograf. Hon utvecklade också en dansgrupp, The dancers' stage, som turnerade i västra Israel med föreställningar för skolungdomar, ett koncept hon senare återupptog i Gbg.

Återkommen till Sverige satte S i Gbg sina sista spår i sv dansliv. Balettakademien fanns redan där, men var litet på fallrepet. Musikalintresset var dock på uppåtgående i Sverige under 1980-talet och S, som själv behärskade revy, balett, akrobatik, stepp och karaktärsdans, såg vad som behövdes: en utbildning inriktad på musikal och dans. Hon rekryterade lärare efter dessa förutsättningar, bl a T J Rizzo och Tim Zimmermann från New York, som gav uppsättningarna en historisk dimension.

S lämnade skolan 1997 till följd av vacklande hälsa. Hon var ända till sina sista år som rektor och konstnärlig ledare missnöjd med vad hon ansåg vara kulturpolitikens gynnande av den postmoderna dansen, den "fula" dansen "för dem som tänker mer än dansar". Hon hade också svårt för alla former av kommittéer och arbetsgrupper - hon ville skrida till handling direkt. Samtidigt uttryckte hon stolthet över det hon åstadkommit i Gbg: en skola dit teaterdirektörer och talangjägare från Europa lockades för att värva unga musikalartister.

S var frispråkig, kontroversiell och kritisk mot etablissemanget. Hon var en temperamentsfull kosmopolit men också en person med starkt engagemang för danskonsten och vilja att bryta ny mark i Sverige för en mer mångsidig dansutbildning och framför allt för jazzbaletten.

Författare

Anna Ångström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: En dröm, ett liv. Berättat för L Goldman. Gbg 1995. 195 s. -1 red för: Ett decennium i rörelse. [Balettakademien fyller 10 år.] [Sthlm] 1967. (44) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 4 maj 1956, nr 127, RA.

M Artsman, art om S (SvD 28 juni 1996); K Bojs, Pionjär i danskonsten (DN 28 juni 1996); L Lundberg, S v Bonsdorff o A Grip, Till minne: L S (DN 4 jan 2000); Sohlman; A Ängström, Stridbar dansare bildade skola (SvD 20 dec 1999). - Art om S i Dans-tidn:en 1998, nr 6.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lia Schubert (-van den Bergen), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6407, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Ångström), hämtad 2019-10-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6407
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lia Schubert (-van den Bergen), urn:sbl:6407, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Ångström), hämtad 2019-10-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se