Meriter

Rhenman, Eric Axel Knutsson, f 18 dec 1932 i Jokkmokk, Nb, d 11 mars 1993 i Mexiko, bosatt i Cambridge, Mass, USA. Föräldrar: övervägmästaren Knut Johan R o småskollärarinnan Thyra Ingegerd Maria Bergström. Studentex vid H a l i Visby 22 maj 51, inskr vid KTH ht 51, civilingenjörsex inom avd för kemi där 20 juni 55, inskr vid Handelshögsk i Sthlm 30 sept 53, ekonomex där 28 mars 55, anställd vid Sv Esso ab:s planerings- o utredn:avd 1 juni 55–31 aug 56, vid ab Atomenergi 1 sept 56, assistent till verkst dir där 1 febr 57, chef för en nyinrättad admin avd där 1 juli 61–31 juli 64, anställd vid Flygstabens grupp för operationsanalys 31 maj 57–4 mars 58, knuten till Företagsekon forskndnst vid Handelshögskolan i Sthlm 60, bitr lär huvudsakl i personaladministration o företagsorganisation 1 juli 60–30 juni 65, ekon lic 22 juni 61, ledare för Gruppen för admin utveckl:arb vid Företagsekon forskn:inst 1 aug 64–31 mars 66, doc i företagsekonomi 1 juli 65, allt vid Handelshögskolan, preceptor i företagsekonomi vid LU 1 juli 65, ledare för Stiftelsen Företagsadmin forskn 1 april 66, grundare av o ledare för Swedish Institute (senare Scandinavian Institutes) for Administrative Research (SIAR) 66, prof i företagsekonomi vid LU 17 mars 67–76, adjung prof där 76–81, gästprof bl a vid Harvard University, Mass, USA, 74–76, chef för SIAR Sthlm 76–80, för SIAR Boston från 81, medverkade vid tillkomsten av SIAR-Bossard 91. – LIVA 85.

G 24 febr 1952 i Sthlm, Bromma, m Ingrid Anna Margareta Stengård, f 29 jan 1932 i Bunge, Gotl, dtr till direktören Gunnar Fredrik S o Anna Nancy Ekström.

Biografi

Eric R föddes i Norrland, men när hans far blev vågmästare på Gotland flyttade familjen till Visby. R gick ut gymnasiet som A-student, varefter han bedrev akademiska studier i Sthlm, både vid KTH och Handelshögskolan. Sina första erfarenheter från företagsvärlden fick R från en anställning i Sv Esso. 1956 knöts han till ab Atomenergi, där han avancerade till administrativ chef. Under 1959 vistades han i USA för studier, bl a vid Carnegie Institute of Technology (sedermera Carnegie Mellon University).

Sedan R återvänt till Sverige ombads han att ta över föreläsningarna i administration vid Handelshögskolan i Sthlm. Boken Företagsledning i en föränderlig värld (1965; tills med B Stymne), som nådde stor spridning, har sitt ursprung i dessa föreläsningar.

Både studierna vid Handelshögskolan och arbetsuppgifterna i Esso och Atomenergi fick R att söka efter vad som skrivits om företagsledning och företagsorganisation. Den klassiska organisationsläran gav ett antal råd om hur chefen bör planera, fördela arbetet och kontrollera. Men råden var byggda på praktiska erfarenheter och saknade teoretisk underbyggnad. Tidsstudier och andra uttryck för "scientific management" begränsades till produktionsorganisationen och förmådde därför inte knyta ihop kontorets och verkstadens världar. I ab Atomenergi hade R, först som assistent åt VD Harry Brynielsson och sedan som administrativ chef, kommit i personlig kontakt med problemet att styra ett företag. Han insåg så småningom, att han var med om att på olika sätt införa en byråkrati som ställde hinder i vägen för dem som ville göra nytta.

I boken Företaget som ett styrt system (1964) föreslog R ett alternativ till den traditionella administrationsläran. Utgångspunkter för detta nya sätt att se på företaget var dels ingenjörens syn på produktionen som en process och ett flöde, dels systemteorin och dels de framväxande teorierna om informationens och beslutsfattandets vikt. Med hjälp av styrmodellen beskrev R företaget som ett system bestående av administrativa (informationsbearbetande) och produktiva (materialbearbetande) komponenter. De administrativa komponenterna samlar och bearbetar information med vilken de sedan styr de produktiva. R:s bok hjälpte till att stimulera det intresse för systemsynen som visades i sv företagsekonomisk forskning under 1960-talet. Senare blev det snarast en självklarhet att betrakta företaget som sammansatt av varandra ömsesidigt påverkande delsystem.

Av Sv arbetsgivareföreningen (SAF) fick R uppdraget att skriva en rapport om vad som utifrån modern företagsadministrativ teori kunde sägas om företagsdemokrati. Uppdraget var föranlett av att LO-kongressen 1961 aktualiserat frågan om inte företagen borde demokratiseras genom att kapitalägarna skulle dela makten med de anställda. R arbetade på detta uppdrag under en vistelse vid Cambridge 1962. Resultatet blev boken Företagsdemokrati och företagsorganisation (1964), vars teoretiska kärna är "intressent-modellen" som kommit att utöva stort inflytande på sv företagsekonomisk forskning och undervisning samt på såväl företagsledares som fackföreningsfolks sätt att diskutera i frågor som rör företaget. R anvisade två parallella vägar för att uppnå den företagsdemokratiska debattens mål: Den ena innebär att företagsledningens uppdrag ändras i så måtto att produktivitetsbegreppet utvidgas till att ta mer hänsyn till anställdas arbetstillfredsställelse. Den andra parallella vägen kallade R "intressebalans" genom att den skulle förbättra företagets samrådssystem. Modellen blev en viktig utgångspunkt för de angrepp som den "nya vänstern" och andra marxistiskt influerade debattörer 1968 och de oroliga åren därefter riktade mot kapitalägarnas makt i Sverige och mot den samarbetslinje som representerades av Saltsjöbadsavtalet.

I USA hade R stött på uppdragsforskningsinstitut som Battell Institute och Stanford Research Institute. Han bildade därför 1965 en grupp vid Handelshögskolan som skulle förverkliga idén om att forskning om företagsledning bäst kunde bedrivas i direkt kontakt med företagen och med siktet inställt på att åstadkomma förändringar. Detta sätt att arbeta stämde dåligt med akademiska principer och R beslöt därför att starta ett eget forskningsinstitut tillsammans med några andra unga forskare. Institutet kom att kallas SIAR, Swedish Institute for Administrativ Research, och drevs i stiftelseform. I styrelsen satt docent Einar Thorsrud, som var den drivande kraften bakom ett samarbetsprojekt mellan den norska arbetsgivarföreningen och landsorganisationen och som innefattade en rad experiment inom norsk industri. – Verksamheten började i Sthlm i en källare på Liljeholmen som 1967 byttes mot en villa på Stora Essingen. Eftersom R 1965 hade knutits till LU blev det naturligt att öppna ett SIAR-kontor även i Lund. Så småningom ändrades innebörden av SIAR till "Scandinavian Institutes for Administrative Research" som led i en internationell expansion innefattande samarbete med bl a Thorsruds institut i Norge.

SIAR:s fem första verksamhetsår användes till att genomföra en rad uppdrag samtidigt som man experimenterade med sättet att organisera verksamheten för att uppnå de grundläggande idéerna om en ömsesidig befruktning mellan forskning och konsultation. Utbytet med framstående internationella forskare var intensivt. För att vinna akademisk respektabilitet uppställdes kravet att alla projektledare inom SIAR skulle ha licentiatexamina eller doktorsgrader. Detta ledde till ett febrilt rapportskrivande, stött av en omfattande seminarieverksamhet. Även klienter inbjöds, och det var nog med en viss förvåning en och annan verkställande direktör deltog i det seminarium med SIAR-medar-betarna som ansågs som en nödvändig förberedelse inför ett projekt. Samarbete inleddes med psykologer och psykiatrer för att få bättre kunskap om de gruppdynamiska processer som kunde påverka människors förmåga till nytänkande.

De lärdomar som R samlade under SIAR:s första år och tiden dessförinnan beskrivs i boken Företaget och dess omvärld. Organisationsteori för långtidsplanering (1969). Den anlägger ett radikalt annorlunda perspektiv än både den då populära långsiktsplaneringsläran och R:s egna teorier om företaget som styrt system och som en koalition av intressenter. Enligt detta nya perspektiv är interna problem i företaget i första hand orsakade av, och uttryck för, bristande överensstämmelse mellan företaget och dess omvärld. Anledningen till denna bristande överensstämmelse finns ofta att söka i att förändringar skett på marknaderna och i företagets omvärld i övrigt medan dess interna struktur och sätt att arbeta blivit vid det gamla. Det alternativ till långsiktig planering som R ger är att organisationer bör sträva efter att uppnå en överensstämmelse mellan den egna värdemiljön och den värdestödjande strukturen.

Efter SIAR:s inledande år av intensiv teoriproduktion ansåg R 1971 att resultaten borde kunna utnyttjas i större skala. Det ökade trycket på intäktsskapande verksamhet ledde till att några av de mera akademiskt orienterade medarbetarna lämnade institutet. Nya med varierande bakgrund rekryterades. En internationell expansion påbörjades. Kontor öppnades i Hfors, London, Khvn och Manila.

R var 1974–76 gästprofessor vid Harvard Business School, och då blev det naturligt att öppna ett USA-kontor i Cambridge, Mass. När han återkom från Harvardvistelsen fann han SIAR slitet av inre strider, förorsakade bl a av att den tidigare homogeniteten i värderingar och erfarenhet genom expansionen ersatts av en mer heterogen struktur. SIAR omorganiserades med Richard Normann som chef. Den internationella expansionen fortsatte till Paris och Milano. – En ny kris inträffade 1980 då Normann bildade ett eget företag med utgångspunkt från de idéer om "service management" som han varit med om att utveckla inom SIAR. Även de flesta medarbetarna vid Londonkontoret lämnade SIAR för att bilda eget företag. Samtidigt upptäcktes att flera av kontoren gått med förlust. Kritik kunde också riktas mot kvaliteten på de insatser som gjordes. Tidigare hade en kvalitetskänsla upprätthållits genom gemensamma kliniska seminarier och genom att medarbetarna ofta deltog i varandras projekt. – Christian Junelius, som förestått den mycket framgångsrika verksamheten i Finland, blev chef för SIAR och hjälpte R att arbeta ut en ny strategi och struktur. SIAR:s internationella struktur skulle utnyttjas för att skaffa djupgående kunskaper om den branschstruktur och den affärslogik som klienterna hade att arbeta inom.

De genom EU:s tillkomst ändrade förhållandena ledde till behovet för SIAR att skaffa sig en rejäl kontinentaleuropeisk bas. R bedömde att SIAR inte skulle kunna göra detta ensam. Kontakt etablerades med det franska konsultföretaget Bossard och de båda företagen fusionerades 1991. R flyttade till Paris för att arbeta för en samordning av de två företagens strategier.

Sovjetunionens sammanbrott och Baltikums frigörelse ansågs av R kunna skapa nya möjligheter som gav sv och finsk industri ett försteg framför företag från andra länder. Kontor upprättades i Tallinn, Riga, Vilnius och S:t Petersburg, och personal rekryterades också i S:t Petersburg. SIAR:s gamla ägare, Stiftelsen företagsadministrativ forskning, som tillförts betydande medel för aktieförsäljning i samband med fusionen med Bossard, gav ekonomiskt stöd både till universitet och till lovande studenter och forskare i Baltikum och S:t Petersburg. R hann dock under sina sista år inte mer än påbörja arbetet med integrationen av SIAR och Bossard innan han hastigt avled.

R:s skicklighet som ledare och konsult var härledda dels ur hans förmåga att skapa och kommunicera nya fruktbärande teorier för flera av företagsekonomins centrala problem, dels ur hans personliga utstrålning. Han visade stort intresse för den han talade med, vare sig det var ett samtal med en person eller en föreläsning för en hel grupp och han var en god pedagog. Med sin charm entusiasmerade han lätt andra för sina idéer och projekt. Han provocerade gärna med direkta frågor. Han lyssnade, tog ställning till och byggde vidare på de idéer han tyckte höll måttet. Själv var R klar i sina ställningstaganden och förmådde framställa sina åsikter på ett tydligt och intresseväckande sätt. Den intellektuella rörligheten kompletterades av att han ständigt höll sig i rörelse både när han föreläste eller arbetade med den portabla diktafon som var det arbetsredskap han föredrog. – R:s sätt att hålla armarna svagt lyftade och något böjda framför sig gav honom en viss likhet med en godmodig björn. Intrycket av att komma från de stora skogarna underströks av den norrländska dialekten. Talet fick en speciell fascination genom att dels vara uppblandat med gotländska, dels vara format långt ned i strupen med bröstkorgen som mäktig resonanslåda.

Författare

Bengt Stymne

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Atomarbetet i fjorton länder. En studie av verksamhetens organisation. Sthlm 1958. 177 s. – Research administration. A selected and annotated bibliography of recent literature. Sthlm 1960 [tr omsl]. 4:o [duplic]. 49 s. (Tills med S[iver] Svensson; AE [omsl: Aktiebolaget Atomenergi] 28.) 2., revised ed [omsl] 1961. 57 s. – Tre uppsatser om organisation. Manuskript... Sthlm 1961.4:o [duplic]. 153, 2 bl. [Ny uppl] 1961 (utg 1962). 172, 2 bl. – The role of management games in education and research (Management science, vol 7, 1960–61, Baltimore, s 131–166 [jan 1961]; tills med Kalman J. Cohen). – Om linje och stab. En studie av konflikt o samverkan i företagets organisation. Sthlm 1963. (10), 108 s. (Tills med L Strömberg o G Westerlund.) 2. uppl 1964. (11), 104 s. 2. tr 1969. 3. tr 1969. (11), 109 s. Övers: Conflict and co-operation in business organizations. London, New York ... [1970]. IX, 116 s. [SIAR (serie på engelska), 20.] – Planering och kontroll inom ett utvecklingsföretag – ett praktikfall (TVF (f. d. TVA"), teknisk-vetenskaplig forskning, årg 34, 1963, Sthlm, s 161-166). – Research planning: a complex problem. [Rubr.] Sthlm 1963 [omsl, tr]. 4:o. 13 bl [duplic]. (SIAR, 4. [Omsl.]) – Organizational goals. [Rubr.] Sthlm 1964 [omsl, tr]. 4:o. 16bl [duplic], (Ibid, 2.) – Industrial democracy. [Omsl, tr.] Sthlm 1964. [Rubr.] 4:o. 11, 20, 21,19, 21,19, 21, 7bl [duplic]. (Ibid, 8.) – Administrativ teknik. Några uppsatser. Sthlm 1964. 4:o [duplic]. 9, 6, 6, 15, 4, 4, 11, 5, 14 bl. – Tre tillämpningar av nyare organisationsteori ... [Rubr.] Sthlm 1964. 4:o [duplic]. 119 bl. – Rationaliseringsarbete. Organisation o planering. En systematik o nyare teori tillämpad på en specialistavdelnings organisationsproblem. Sthlm 1964. XII, 151 s. (Tills med H Ahlmann.) 2. uppl 1965. 2. tr 1967. 3. tr 1968. XII, 152 s. – Företagsdemokrati och företagsorganisation. Om organisationsteoris tillämpbarhet i debatten om arbetslivets demokratisering. Sthlm 1964. XVI, 173 s. [2. uppl] s å. Anvisningar för grupparbete. 1964. 7 s. [Ny utg:] ... företagsorganisation. 1967. 213 s. (En PANbok.) Övers: Industrial democracy and industrial management. A critical essay on the possible mea-nings and implications of industrial democracy. Assen & London [1968?] (8), 174 s. Virksomhedsdemokrati og organisation. Khvn 1969. 274 s. Bedrijfsdemocrati-sering en bedrijfsvoering. Alpen aan den Rijn & Brussel 1974. 210 s. – Företaget som ett styrt system. Sthlm 1964. X, 52 s. 2. [utökade] uppl 1967. X, 72 s. 3. uppl 1970. X, 68 s. Övers: The organization – a controlled system. [Rubr.] Sthlm 1966 [Omsl, tr.] 4:o. 33 bl [duplic]. (SIAR, 1.) – Research planning: a complex problem (Actes de la 3'"" conférence internationale de recherche opérationelle / Proceedings of the 3. international conférence on operational research ... Oslo 1963, Paris & London 1964, s 441-454). – Företagsledning i en föränderlig värld. Sthlm 1965. 175 s, 4 pl-bl. (Tills med B Stymne; En Aldusbok, A 121.) 2.-4. uppl 1965, 1966, 1967. 5.-10. uppl 1968, 1969, 1971,1971,1973,1974. (Aldusserien, 121.) Övers: Or-ganizations in changing environments - organization theory for long-range planning. Sthlm 1970. [Omsl, tr.] 4:o. V, 201 bl [duplic]. (SIAR, 18.) Bedriftsledelse i en föränderlig verden. Oslo 1973. 151 s. – Förord / Inledning: Traditionell organisationslära och nyare organisationsteori (H Fayol, Industriell och allmän administration, 2. omarb uppl Sthlm 1965, s 5 f, 9–26). – Adminisuative analysis. Upps & Sthlm [omsl] [1966]. 4:o [duplic]. 2, 33,16, 23,15,19 bl. (Tills med D Ramström.) – A method of describing the develop-ment of an engineering project. [Rubr.] Sthlm 1966 [Omsl, tr.] 4:o. 19 bl [duplic]. (Tills med D Ramström; SLAR, 3.) - Centrallasarettet - är administrationen anpassad till situationens krav? Sthlm 1966. [Omsl, tr.] 4:o. 6, 9, 8, 17, 67, 53, 51, 55, 15 bl [duplic] . (SIAR, S 4.) – Företagets val av strategi (Vårt ekonomiska läge 1966, Sthlm 1966, s 128-141; även sep, 14 s). – Personaladministrativa innovationer i skånska företag. En studie av organisationsstruktur o innova-tionstakt. Sthlm 1967. [Omsl, tr.] 10, 21, 35, 27, 3, 5, 5, (10) bl, 2 bl tab. (Tills med A.-M. Jonsson, R. Normann, C. Olofsson; SIAR, S 9.) - Urbaniseringsprocessen mot organisationsteoretisk bakgrund... Två in-stallationsföreläsn i Lund d 9 dec 1967. Sthlm 1967. [Omsl, tr.] 4:o. 21 bl [duplic]. (Tills med G Törnqvist; ibid, S 12.) Övers: The process of urbanization in the perspective of organization theory. Sthlm 1969. [Omsl, tr.] 4:o. 26 bl [duplic]. (Ibid, 14.) -Organizational goals (Acta sociologica, vol 10, 1967, Khvn, s 275–287). – Organisations planering. En studie av organisationskonsulenter. Sthlm 1968. X, 189 s. (Även: SIAR, S 13.) – Några arbetshypoteser om långsiktsplanering. Sthlm 1968. [Oms], tr.] 24, 6 bl [duplic]. (Tills med G Bruszt; ibid, S 17.) – Centrallasarettet. Systemanalys av ett svenskt sjukhus. [Lund, tr] Kristianstad 1969. 276 s. 2. tr 1970. Övers: Managing the community hospital: systems analysis of a Swedish hospital. Farnborough & Lexington, Mass, 1974? 304 s. (Även: ibid, 27.) – Institutionellt ledarskap - fem föreläsningar. Sthlm 1969. [Omsl, tr.] 72 bl. (Ibid, S 26.) -Företaget och dess omvärld. Organisationsteori för långtidsplanering. Sthlm 1969. 199 s. [Även: ibid, S 32.] [Nya uppl:] 1970. (D:o.) 1971. 4. uppl [enl resp företal]: Organisationsteori för långsiktsplanering. 1974. 226 s. (Ibid, S 59.) [Även med tit:] Organisationsproblem och långsiktsplanering. 1974. 231 s [inkl reg]. Övers: Menestyvä yritys ja sen ympäristö. Hfors 1972. 230 s. (Ekonomia-sarja, 19.) Organization theory for long-range planning. London, New York... [1973]. XIII, 208 s. – Lön och effektivitet. Om löneadministration för produktionsarbete. Sthlm 1970. 130 s. (Tills med J Edgren; även: SIAR, S 35.) Övers: Palkkausja tehokkuus. Hfors 1972.106 s. (Prisma-tie-tokirjasto 32.) – God och dålig företagsledning. Sthlm 1970. 146 s. (Även: SIAR, S 36.) – Långsiktsplanering inom kemisk industri. Sthlm 1972.4:o [duplic]. 22 bl. (Ibid, S 43.) – Samhällsorganisatoriska synpunkter på kommunernas effektivitet. Sthlm 1973. 31 s. (Ibid, S 52.) – Om målformulering och effektivitetsmälning i stateförvaltningen. Sthlm 1974. 43 s. (Tills med R Normann; ibid, S 55.) Övers: FormulaUon of goals and measurement of effectiveness in the public administration. Sthlm 1975. 55 s. (Ibid, 29.) – Internationaliseringsstrategier i konsultbranschen – en programutredning. Sthlm 1974. 115 s. (Tills med I Gärdborn; ibid, S 65.) Övers: Construction consultancy strategies for international growth. Sthlm 1976. 87 s. (Ibid, E 35.) – Systemsamhället. Sthlm 1975. 149 s. (Aldus 2; även: ibid, S 58.) – Den bortglömda självklarheten – om frånvaro, arbetskultur och affärsförståelse. Sthlm 1982. 99 s. (Tills med M Agurén ojerker Olsson.) – Divisionalisering och därefter. Erfarenheter av decentraliserad organisation i sju svenska företag. Sthlm 1983. 157 s. (Tills med J Edgren o P-H Skärvad.) – Dalamodellen: Människor i samspel. Struktur för sjukvården i Dalarna under 90-talet. Lund 1990. 89 s.

Redigerat: Det svenska atomarbetet. Nuläge o framtidsperspektiv. Utg i samarb med Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen, AB Atomenergi. Sthlm 1958. 235 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 17 mars 1967, nr 36, RA.

LUM 1967–68 (1968); B Stymne, ER- nydanare inom sv företagsekonomi (Föregångare inom företagsekonomin, ed L Engwall, 1995).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric A K Rhenman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6648, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Stymne), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6648
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric A K Rhenman, urn:sbl:6648, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Stymne), hämtad 2024-04-20.