Meriter

2 Rhodin, Carl Max Alexander (Brazil Jack), f 28 sept 1871 i Bergen, Norge, d 7 nov 1952 i Malmö (enl db för Sthlm, S:t Göran). Föräldrar: trollkonstnären Carl Max Alexis R o Therese Margrethe Welcher. Cirkusdirektör.

G 1) 7 mars 1897 i Sthlm, Katolska (enl vb för Sthlm, Kat), m Gunhild Valborg Charlotta Hellman, f 16 maj 1881 i Gbg (enl fdb för Sthlm, Maria), d 14 april 1928 i Gjövik, Norge, dtr till kopparslagargesällen Karl Oskar H o Charlotta (Lotta) Johansson; 2) 21 dec 1928 i Sthlm, Katolska (enl vb för Sthlm, Klara), m Iris Sibylla Antoinette Persson-Möller, f 17 okt 1896 i Kvistofta, Malm, d 16 febr 1976 i Malmö, Eriksfält, dtr till skepparen Nils Möller Persson o Anna Kristina Olsson.

Biografi

Carl R:s far, vilken som trollkonstnär kallade sig professor Max Alexander, tillhörde bohuslänssläkten R, och var avlägset släkt med R 1, men var född i Khvn och uppvuxen i Hamburg-Altona. En kusin till honom var statsministern Robert Themptander. Modern framträdde bl a som sandkonstnärinnan Theresia Rombello när hon på scenen eller estraden "målade" tavlor med färgad sand. Att R själv föddes i Bergen berodde på att föräldrarna tillfälligt befann sig där under en av sina många turnéer. Barndomsåren tillbringade han framför allt i London och Khvn. R var från födseln dansk undersåte men erhöll sv medborgarskap 1909.

R framträdde tidigt som assistent i sina föräldrars föreställningar, där han snart också fick en egen uppgift som skuggspelskonstnär. Samtidigt lärde han sig trolla och tog dessutom vid sidan av skolstudierna lektioner hos en violinist. Skolgången skedde vid ett katolskt internat och bekostades av en förmögen bekant till familjen. Redan våren 1883 fick R trots dessa arrangemang följa med den kvinnliga illusionisten Sidonie Roman till Ryssland och kunde visa sitt skuggspelsnummer i bl a S:t Petersburg och Nizjnij-Novgorod.

Ett mera definitivt uppbrott kom hösten 1886 då hans mecenat gick i konkurs och föräldrarna befann sig utomlands. R fick nu försörja sig som gårdsmusikant, skuggspelsartist och trollkonstnär på olika håll i Sverige; bl a reste han under tre år som medlem i ett stort zigenarsällskap.

Vid 1897 års konst- och industriutställning i Sthlm engagerades R som trubadur med artistnamnet Carlo Roodini på en italiensk taverna, inrymd i kulisstaden Gamla Stockholm. Därefter följde andra engagemang som trubadur. Han gjorde dessutom försök som kompositör och poet och började hösten 1898 också att framträda som den av bl a Vilda västern-hjälten Texas Jack inspirerade cowboyartisten Brazil Jack. I jan 1899 uppträdde R t ex på Stora Teatern i Norrköping i spetsen för Mexikanska Cowboy-sällskapet. Där visade han sig behärska både prickskjutning med gevär, lassokastning och indiansk bågskjutning. Som trubaduren Roodini var R klädd i italiensk nationaldräkt med ett fårskinn över axlarna, som Brazil Jack bar han cowboykostym – längre fram eleganta ridbyxor och lång jacka med många knappar samt cowboyhatt – men han behöll hela tiden sitt långa hår och sin yviga, karakteristiska mustasch.

Våren 1899 förvandlades sällskapet till Cirkus Brazil Jack, som R drev under några säsonger för att sedan ta engagemang hos eller samarbeta med andra sv cirkusar. Sommaren 1906 genomförde han en Sverige-turné med Brazil Jacks Wild West Arena som fick en fortsättning i den av R följande år förvärvade Cirkus London. Denna, som existerade tom 1914, turnerade i Sverige, Danmark och Norge. 1915 kallades företaget på nytt Cirkus Brazil Jack men R, som då var bosatt i Norge, måste på grund av de genom första världskriget försämrade cirkustiderna redan ett år senare överlämna ledningen till sin danske cirkussekreterare. Inte långt därefter lämnade R sin stora familj och begav sig på en "lokalturné" till Sverige, där han snart bildade ny familj. Eftersom det första äktenskapet var katolskt kunde R inte gifta om sig förrän den första hustrun avlidit.

Den närmaste tiden efter uppbrottet upptogs för R:s del framför allt av egna föreställningar i olika samlingslokaler eller tält, där något av hans barn ofta medverkade som minnesfenomen. Dessutom gjorde R några mindre framgångsrika försök att ta upp cirkusverksamheten, bl a 1924 tillsammans med Albert Altenburg i Cirkus Britannia. Därpå följde några år då familjen hade fast bostad i Sthlm, och R drev varietéverksamhet först på det mitt emot Gröna Lunds Tivoli belägna Nöjesfältet och senare även på Haga nöjesfält. När sommarsäsongerna var över hade han både inomhusdvoli och förevisning av "tjocka damen", "vilda naturmänniskor" och andra kuriositeter vid bl a Jakobsgatan i Sthlm.

På 1930-talet drev R ett kringresande nöjesfält, Tältstaden, med bl a en friluftsscen för honom själv och andra artister. Tältstaden fick med tiden också en liten cirkus, som förutom andra benämningar även kallades Djungelrevyn eller Djungeln. Programmet kunde bestå av framträdanden av några fakirer och en flicka som dansade med ormar. Huvudattraktionen var ett lejonnummer. Denna cirkus bröts efter nöjesfältssäsongen 1941 ut till ett självständigt företag – Brazil Jacks Zoologiska Rovdjurscirkus – som följande år med R som press- och reklamchef överfördes på den äldste sonen i det nya äktenskapet, Ola Trollheimen (Trolle) R (1917–97). Företaget, kallat Trolle Rhodins Zoo Cirkus, upplöstes 1964 men återuppstod 1982 under namnet Cirkus Brazil Jack, då under ledning av Trolle R:s barn. 1964–89 var Trolle R artistchef vid världens största cirkus, Ringling Bros and Barnum & Bailey Cirkus i USA.

Utmärkande för R under hela hans karriär som artist och företagare var en outtömlig förmåga att skapa publicitet kring sig själv och sina föreställningar. Ett exempel på hans många reklamupptåg var när han i maj 1910 under ett tåguppehåll på Katrineholms station med full orkester och några av sina till indianer och cowboys utklädda artister uppvaktade USA:s efter ett sthlmsbesök återvändande expresident Theodore Roosevelt och erinrade denne om tidigare – uppdiktade – sammanträffanden.

R:s främsta tillgångar som artist, vid sidan av reklambegåvningen, var hans exotiska apparition, hans mångsidighet i uttrycksmedel och hans flödande vältalighet. En iakttagare har betecknat hans föreställning som en enmansshow med det oupphörliga ordflödet som kanske märkligaste inslag (Broman). Det har om honom också sagts att hans storhet inte låg i vad han gjorde utan i hur han utförde sina "oöverträffligheter" (Wahlberg). – R:s person och artisteri har uppmärksammats av flera sv författare, bl a i dikter av Birger Sjöberg och Lars Forssell (Ode till Brazil Jack, 1957).

Författare

Alf Danielsson

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lassokastaren. Lärobok i tillverkning o handhavande av lasson. Med utförliga teckningar för boy-scouts. Av Brazil Jack. Hälsingborg 1923.16 s. [Pseud.] – Brazil Jack: På mitt livs nöjesfält. Sthlm 1945. 196 s, 12 pl-bl. [Pseud.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 19 febr 1909, nr 16, RA.

S Broman, Upplevelser av 1900-talet. Första kvartseklet (1982); A Danielsson, Cirkusliv (1974); G Jungmarker, Gycklare. Max Alexander, Brazil Jack o showfamiljen R (1979); Myggans nöjeslex, ed U M Ericson, 2 (1989) o 12 (1992); Teddy Rhodin, Dans på rosor. Mitt liv med operabaletten (1978); SMoK; Sv släktkal 1984 (1984); P A Wahlberg, Cirkus i Sverige (1992).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl M A Rhodin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6650, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Danielsson), hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6650
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl M A Rhodin, urn:sbl:6650, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Danielsson), hämtad 2024-11-09.