Riben, släkt



Band 30 (1998-2000), sida 142.

Biografi

Riben (Ribe; Ribben), släkt, härstammande från Ewald Riebe (1594–1638), som från 1632 var rektor vid stadsskolan i Rostock. Han var enligt obestyrkt uppgift (Elgenstierna) sonson till borgaren Mattias Ribe i Kiel och son till en likaledes borgare Mattias Ribe i samma stad (denne eller fadern omnämnd 1603-10). Åtminstone någon person med släktnamnet förekommer i Kiel redan vid 1500-talets början.

En son till Ewald Riebe var fältskären Matthias Bernhard Ribe (1625–96), som skall ha inkommit dll Sverige under 1660-talet. Efter att 1666 ha antagits som ledamot av barberareämbetet i Sthlm, blev han tjänstgörande kirurg vid Karl XI:s hov, och 1692 fick han k fullmakt att vara direktör över kirurgin i hela riket. Av Matthias Bernhard Ribes tre söner gick mellansonen Johan Bernhard Ribe (f 1671) som fältskär i engelsk tjänst och skall ha dött i Ostindien. Den äldste sonen Evald Ribe (d ä, 1667–1753) blev Karl XII:s hovkirurg, 1731 Fredrik I:s livkirurg och var under många år överdirektör för Kirurgiska societeten. Inom societetens ledande kretsar fanns en strävan att förstärka det teoretiska innehållet i fältskärernas utbildning och i samband med att Evald Ribe efter Adolf Fredriks tronbestigning 1752 anhöll om stadfästelse av societetens reglemente, påpekade han även behovet av vissa förändringar i denna riktning.

I sitt andra äktenskap, med en dotter till direktören Baltzar Grill (bd 17), hade Evald Ribe sönerna Evald Ribe (d y) och Carl Fredrik Ribe (1708–64). Den senare, som tillbringade sin ungdoms utlandsstudier bl a hos ögonläkaren S:t Yves i Paris, blev efter återkomsten till Sverige 1735 regementsfältskär vid livregementet, utsågs 1741 till hovkirurg och bitr livkirurg och efterträdde 1746 fadern som livkirurg. Han fick fullmakt som assessor 1750 och utnämndes s å till ledamot i Sundhetskommissionen. Som ett led i ambitionen att öka fältskärselevernas teoretiska kunskaper enades R och tre andra framstående kirurger på O Acrels (bd 1) initiativ 1746 om att för dessa elever hålla offentliga föreläsningar i olika ämnen. På R:s lott föll ögats kirurgi, som var hans specialitet. Han var en av sin tids främsta sv kirurger och har kallats "den egentlige banbrytaren för ögonläkekonstens vetenskapliga handhavande i vårt land" (Key), och han blev 1745 som förste kirurg ledamot av VA.

Medan framför allt Carl Fredrik Ribe står som representant för en ny typ av vetenskapligt skolade kirurger av det slag som hans far, Evald Ribe d ä, förespråkade i sin skrivelse 1752, var hans äldre bror, läkaren Evald Ribe (d y, 1701–52), å sin sida verksam för att inom Collegium medicum öka intresset för anatomi och kirurgi, som dittills betraktats fördomsfullt av läkarna. Efter studier i Uppsala under bl a L Roberg och Olof Rudbeck d y hade han 1722 av kungen fått ett generöst stipendium för utrikes studier och blev doktor i Reims 1725. Vid hemkomsten följande år utnämndes han till hovmedicus för att sedan bli livmedicus 1731 och arkiater 1740. Under studietiden tillbringade R två år i Leiden, där han liksom flera av sina sv generationskamrater var lärjunge till det tidiga 1700-talets högst ansedde läkare, Herman Boerhaave, och även studerade fysik under newtonianen W J van 'sGravesande. Han insöp där en för tiden karaktäristisk mekanistisk människosyn och höll 1740 sitt presidietal i VA Om den stora nytta som kunskaper uti physiquen hafver vid siukdomars igenkiännande och botande (tr s å). Liksom brodern var han verksam som ögonläkare; han hade redan under tiden i Uppsala med framgång utfört en starrstickning och disputerade 1722 på ämnet, som han även senare kom att återvända till. Söner till Ribe var Evald (1730–90), med dr, praktiserande läkare i London och senare i Gbg, och Carl (1734–1803), med dr, assessor i Collegium medicum och bl a verksam som läkare vid allmänna koppympningshuset i Sthlm. Båda adlades Ribben 1772 (introd 1776) tillsammans med sin kusin Mathias (1743–1811), som var son till Carl Fredrik Ribe. Mathias, som deltog i Gustav III:s revolution 1772, blev slutligen korpral – med majors grad – vid drabanterna. Ätten Ribben dog ut med hans död.

Mathias Bernhard Ribes yngste son var Mathias Ribe (1676–1723), som adlades Riben 1713 (introd 1719). Efter studier i Uppsala 1688–1694 begav han sig utomlands och studerade bl a i Leipzig samt tillbringade även någon tid i England. Han skall ha blivit med dr utomlands 1698. R utsågs, efter att några år ha praktiserat i Norrköping, 1704 till livmedikus hos drottning Hedvig Eleonora, följande år till livmedicus hos Karl XII, 1718 till arkiater hos drottning Ulrika Eleonora och 1719 till preses i Collegium medicum. Liksom flera andra av släktens medlemmar tycks han ha haft en viss dragning till det engelska, och förutom att han utgav en sv översättning (1709) av Lockes Thoughts concerning education, skall han ha författat en stor mängd engelskspråkig poesi.

Sonsons son till Mathias R var Carl Wilhelm R (1790–1854), som 1821 blev protokollssekreterare i krigsexpeditionen, 1831 expeditionssekreterare där och slutligen 1843 expeditionschef i Lantförsvarsdepartementets kansliexpedition. Sonson till honom var Karl-Axel R (1867–1934), som avlade hovrättsexamen i Uppsala 1890, och 1898 som ombudsman trädde i tjänst hos Sthlms enskilda bank, där han 1911–22 var ledamot av styrelsen och 1911–19 styrelsens kontrollant över notariatavdelningen. Sistnämnda år tillträdde han som VD för K teatern. Han var mycket musikintresserad och hade redan tidigare varit engagerad i Sthlms musikaliska liv, bl a som ordförande i Hovkapellets pensionsinrättning. Som operachef blev han starkt kritiserad bl a för sitt införande av operetten – i och för sig ingen fullkomlig nyhet – på repertoaren, vilket ledde till hans avgång redan 1923. R:s chefstid har dock i efterhand beskrivits som en period av värdefullt nyskapande såväl musikaliskt och dramatiskt som ifråga om scenteknik och dekor (Rundberg). Operettföreställningarna fortsattes av John Forsell (bd 16) som efterträdde R som operachef. Son till R är f d justitierådet Olof R (f 1905), vars son jur kand Staffan R (f 1941) är VD för Sv Statoil ab.

Bror till Karl-Axel R var Carl Fredrik Wilhelm R (1868–1950), som efter genomgången sjöofficersutbildning blev underlöjtnant vid flottan 1889 och sedan avancerade till konteramiral 1923 och slutligen viceamiral 1930. R var under perioder verksam vid K sjökrigsskolan, sist som dess chef 1918–21. Han var högste befälhavare över kustflottan 1923–25, stationsbefälhavare i Sthlm 1926–33, ledamot av NF:s militärkommission 1922 och sakkunnig i dess avrustningskommission 1926 samt militär ledamot av Högsta domstolen 1926–33.

Författare

Jonas Kuschner



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Brev från Archiv der Hansestadt Rostock, Evang-Luth Landeskirche Mecklenburgs o Stadtarchiv Kiel, SBL; Orig:geneal, RHA; El-genstierna; SMoK.

Mattias Ribe: C Reuter, Kieler Erbebuch (1411–1611). Mitteilungen der Gesellschaft för Kieler Stadt-geschichte, 14/15 (1896).

Ewald Riebe: G Grewolls, Mecklenburg-Lexikon. Werwar wer (1995); Die Matrikel der Universität Rostock (1889–1922).

Matthias Bernhard Riebe: Biographica, RA; Civilakt 1686, nr 219, SSA; C Hering m n, Hochzeit-Fackel dem ... H. Matthias Bernhardo Riebben ... als Bräutigam: und ...J. Margarethas Rosina? Salvias... als Braut zu sonderbahren Ehren wolmeinend den 19. Decembr. angezundet und vorgetragen von guten Freunden (1666); A Key, Till kirurgins historia i Sverige ... (1897); SLH 1:1 (1822), 1:4 (1835), 1:5 (1853); SMoK

Evald Ribe d ä: Biographica o Sjöholmsarkivets autografsaml, RA; Civilakt 1725, nr 85, SSA. A Grape, Ihreska handskriftssaml, 1–2 (1949), O E A Hjelt, Sv o finska medicinalverkets hist 1663–1812 (1891–93); W Kock, Läkare- o kirurgyrkenas förening i Sverige (Sv läkaretidn, 1942, s 2681–2708); S Lindroth, Sv lärdomshist. Frihetstiden (1978); SLH 1:1,1:4; SMoK.

Carl Fredrik Ribe: F Berg, Bidr till oftalmologins äldre hist i Sverige (Lychnos-bibl, 16,1958); Grape, a a; Hjelt, a a; Key, a a; Kock, a a; S Lindroth, VA:s historia 1739–1818 (1967); dens, a a 1978; R Martin, Åminnelse-tal öfver Kongl maj:ts lif-chirurgus ... C F R... (1766); SLH 1:1, 1:4; SMoK

Evald Ribe d y: Berg, a a; Grape, a a; Hjelt, a a; Kock, a a; Lindroth, a a 1967; dens, a a 1978; J H Mörk, Åminnelse-tal öfver ... archiatern ...E R ... (1754); S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (Lychnos-bibl, 12, 1951); SLH 1:1, 1:4; E Ziervogel, Då ... Hr Doct Evald Ribbe, o ... Anna Elisabet Silfwerhielm ingingo ... ägtenskap ... [1747].

Evald Ribben: Grape, a a; Hjelt, a a; A Holmberg, Den Bergianska avskriftssaml (1938); Rydberg, a a; SLH 1:3 (1824); SMoK.

Carl Ribben: M Bertrand [enl anteckn på KB:s ex pseud för fröken (A G) Wallencreutz], Passant qui que ... Charles de Ribben, médecin ... (1803); Grape, a a; Hjelt, a a; Rydberg, a a; SLH 1:1.

Mathias R: Grape, a a; Hjelt, a a; T Kleberg, Engelskspråkig diktn i stormaktstidens Sverige (Lychnos 1942, s 133-63); Lindroth, a a 1978; Rydberg, a a; A S, Hermetis smaragdz tafla åskådat tå brudgummen ... Doct Matthias Ribbe med ... J Dorothea Harmens i Stockholm ... den 18 Maji åhr 1702 ... sammanwigdes [1702]; SLH 1:1,1:4; SM0K4 L Thanner, Revolutionen i Sverige efter Karl Xll:s död (1953).

Karl-Axel R: G Hilleström, MA. Matr 1771-1971; SMoK; A Rundberg, Sv operakonst (1952); H Sjö-stedt, Svbankmatr 1916 (1915); nekr:er i dagspressen.

Carl Fredrik Wilhelm R: K sjökrigsskolan 1867–1942 (1942); H Schulze, C F R 70 år (SvD 11 maj 1938); SMoK; nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Riben, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6719, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Kuschner), hämtad 2019-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6719
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Riben, släkt, urn:sbl:6719, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Kuschner), hämtad 2019-04-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se