J Gustaf Richert

Född:1857-05-16 – Stockholms domkyrkoförsamling, Stockholms län ((ej i fbf))
Död:1934-02-04 – Oscars församling, Stockholms län

Skriftställare, Väg- och vattenbyggnadsingenjör, Politiker


Band 30 (1998-2000), sida 153.

Meriter

2 Richert, Johan Gustaf, sonson till R 1, f 16 maj 1857 i Sthlm (ej i fdb), d 4 febr 1934 där, Osc. Föräldrar: översten Josef Gabriel R o Hedvig Magdalena (Malin) Netzel. Mogenhetsex vid Gbgs realgymnasium 12 juni 76, elev vid Teknolog inst (från 77 KTH) 14 sept 76, avgångsex från fackavd för väg- o vattenbyggn där 7 okt 80, elev vid Sthlms stads byggn:kontor april 80–juni 81, bitr ingenjör vid Gbgs stads gatu- o vägförvaltn samt vattenbyggn:styr mars 82, arbetschef 1 jan 85, avd:chef där 1 jan 89–96, konsult ingenjör i Sthlm med firma J Gust R:s konstruktionsbyrå för vattenbyggn:er (19 juni 02 ombildad till ab Vattenbyggn:byrån, VBB) maj 97–25, ordf i styr där från 02, extra lär i väg- o vattenbyggn:konst vid KTH 1 dec 97–19 nov 00 (tjänstl 00), tf byråingenjör i Väg- o vattenbyggn:styr aug–nov 99, led av styr för Sv teknologfören 01–03, prof i vattenbyggmkonst vid KTH 12 aug 03–30 juni 09, led av stadsfullm i Sthlm 04–10, av vattenrättskomm jan 06–dec 10, av FK 07–09 (led av tillf utsk 08), överrevisor i Järnvägsstyr 07–22, ordf i styr för Sv konsult ingenjörers fören 10–15, led av styr för ab Frigator 11–14, v ordf i Sv pansarbåtsfören 12, led av 1912 års järnvägskommission ang trafiksäkerheten (Malmslättskommissionen) juni 12–aug 13, av styr för Fören frisinnade försvarsvänner 14, av styr för KTH 21–33, av styr för Statens meteorolog-hydrogr anstalt 23, v ordf där 26–30, led av styr för Nobelstiftelsen 29–33. – LVVS 05, fil hedersdr vid StH 09, LVA 11, HedLÖS 12, LIVA 19 (v preses 19–22), LFS 22.

G 10 nov 1883 i Sthlm, Klara, m Ellen Turinna Elise Billbergh, f 4 nov 1858 där, ibid, till nov 1940 där, Osc, dtr till advokatfiskalen Ture Arvid B (bd 4, s 345) o Olivia Fåhraeus.

Biografi

Gustaf R fick genom sin far, som då var byggnadschef i Gbg, anställning vid stadens vattenbyggnadsstyrelse. Karriären gick snabbt till ett uppdrag som arbetschef och vidare till en befattning som avdelningschef. En stor arbetsuppgift under R:s anställning i Gbg gällde stadens vattenförsörjning; vattentäkten Delsjön hade börjat bli otillräcklig genom befolkningens snabba tillväxt. R utvecklade en metod att effektivt rena vatten från Göta älv, vilken kom att väcka stor uppmärksamhet, även utomlands. En reningsanläggning utformad enligt denna metod kom till stånd 1897–98.

Tekniska samfundet i Gbg instiftades 1882, och R tillhörde den krets av 26 personer som omedelbart invaldes som ledamöter. Han blev en av de mest aktiva och kom att sammanlagt 25 gånger hålla föredrag inför samfundet i skilda tekniska ämnen. R hann under sin tid i staden även ägna sig åt vetenskapligt författarskap. Efter studier av ett antal kommunala vattenverk på kontinenten utgav han 1891 handboken Om grundvattens förekomst och användning. Han gjorde också grundläggande undersökningar av avloppstekniska problem och presenterade resultaten i artikeln Om kloakledningars dimensioner och lutningsförhållanden (1895), som belönades med Sv teknologföreningens Polhemsmedalj i guld.

Allmänna konst- och industriutställningen i Sthlm 1897 visade upp Sverige som en vital industrination, där idérika ingenjörer hade goda framtidsutsikter. Den positiva stämningen i landet och framgången med vattenreningsprojektet i Gbg kan ha bidragit till att R s å beslöt att etablera sig som konsulterande ingenjör med en egen byrå i Sthlm. Han anlitades från 1898 även som lärare i vattenbyggnadskonst vid KTH och antogs följande år som tf byråingenjör vid Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Den sammanlagda arbetsbördan ledde emellertid till ohälsa, och han lämnade snart de två sistnämnda befattningarna. Ett periodiskt återkommande kramptillstånd kom hela livet igenom att bereda honom svårigheter.

R:s konstruktionsbyrå vann respekt, och snart engagerade sig R och hans medarbetare i olika tävlingar. En sådan gällde ordnandet av avloppssystemet i den ryska huvudstaden S:t Petersburg. R:s byrå tilldelades andra priset, men då inget första pris utdelades låg det sv förslaget närmast till att bli genomfört. Politiska stridigheter och mordet på inrikesministern V K Pleve 1904 förhalade verkställigheten. Efter världskrigets utbrott nedlades projektet. I en annan internationell tävling 1904, gällande hamnen i Gbg, blev resultatet likartat: R:s förslag vann men kom aldrig till utförande.

För att kunna söka en nyinrättad professur i vattenbyggnadskonst vid KTH befordrade R 1902 fyra av sina assistenter till delägare i konstruktionsbyrån och omvandlade samtidigt denna till ett aktiebolag, benämnt ab Vattenbyggnadsbyrån (VBB). Han förblev likväl företagets obestridlige ledare fram till sin pensionering 1925. Från bolagsgrundandet och till sin död var han även ordförande i styrelsen. VBB kom att under R:s levnad utvecklas till ett av Europas större konsultföretag inom vattenbyggnadsområdet. Professuren erhöll han 1903 men arbetet i VBB kom att kräva ett allt större engagemang, och efter sex år frånträdde han befattningen.

VBB inriktades tidigt och i växande omfattning på projektering av vattenkraftverk, ett teknikområde som vid 1900-talets början stod inför en snabb utveckling i Sverige. Ett antal industrimän i Skåne vände sig 1905 till VBB för att diskutera planer på en vattenkraftsutbyggnad i Lagan, det för energiutvinning mest betydande vattendraget i södra delen av landet. På förslag av R bildades Sydsvenska Kraftab (från 1977 Sydkraft ab), med uppgift att anlägga åtta kraftstationer i Lagan och två i Bolmån. Tillsammans med två medarbetare vid VBB, civilingenjörerna Mats Hedlund och Sven Lübeck (bd 24), utförde R själv de erforderliga hydrografiska undersökningarna. Dessa visade att några av fallen inte var utbyggnadsvärda, men att de vid Skeen, Hjulsnäs-Floboda, Majenfors, Bassalt, Knäred, Hjärnered och Kasteberg skulle vara lämpade för kraftverksbyggen. Elströmmen skulle levereras främst till städer och industrier längs kuststräckan från Halmstad till Malmö. Aktier i det nya bolaget tecknades av städerna Malmö, Helsingborg, Halmstad, Lund och Landskrona. Bolaget utvecklades med tiden till landets, näst den statliga Vattenfallsstyrelsen, största kraftproducent.

VBB har under större delen av sin verksamhet varit Sveriges största projekterare av icke statliga vattenkraftverk och sjöregleringar. Bland de förra kan nämnas Hjälta, Krångede, Hammarforsen, Lanforsen, Yngeredsfors, Munkfors och Gull-spång, bland de senare Skagern, Hornborgasjön och Mölndalsån.

Vid sidan av sin yrkesverksamhet var R också politiskt aktiv, bl a med uppdrag som stadsfullmäktig i Sthlm och som ledamot av FK. I partipolitiskt hänseende intog han där närmast en moderat liberal hållning. Som riksdagsman arbetade R för att göra gymnasieundervisningen mer akademisk genom att studentexamen ersattes med ett mer kontinuerligt examinationssystem. Han motionerade även om inrättande av ett kommunikationsdepartement. R var varm försvarsvän och reagerade starkt när Karl Staaffs liberala ministär 1911 beslöt att uppskjuta byggandet av en ny pansarbåt. Tillsammans med sina närmaste medarbetare i VBB ställde han sig i spetsen för en av de insamlingsrörelser som igångsattes följande år med syfte att på privat väg trygga byggnationen, Sv pansarbåtsföreningen. Detta framgångsrika engagemang förde honom över till en ledande position i Föreningen frisinnade försvarsvänner, en inför vårvalet 1914 med högern samverkande utbrytarorganisation av försvarsvänliga liberaler.

R var fram till sin död en synnerligen produktiv och i vida kretsar allmänt respekterad tekniker, under sina senare år betraktad som "något av den sv ingenjörskårens grand old man" (Sundin, s 122). Han hade också litterära och kulturella intressen och lät bl a publicera reseskildringar och ett arbete om deckarlitteraturen, Detektiven i romanen och verkligheten (1928). R utgav självbiografiska Minnesanteckningar (1929) och till hans 60-årsdag utkom en honom tillägnad hyllningsskrift ("Richertboken").

Författare

Jan Hult



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från R i LUB (till C M Fürst), RA o i UUB (bl a till H Hjärne).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tabellen zur Berechnung der Tragfähigkeit schmiedeeiserner Stäbe bei Beanspruchung auf Zerknicken. Gbg 1885–86. 29 s. – Vattenbesparare. Gbg 1885. 3 s. [Enl uppg; ny utg:] Richerts vattenbesparare. Modifikation. 1886. 3 s. – Om vattenledningar och kloaker i några tyska och österrikiska städer. Berättelse från en studieresa år 1886. Gbg 1887. 58 s. – Till Gasverks- och vattenledningsslyrel-sen i Jönköping ... Utlåtande [om utvidgning av vattenledningen där] (Jönköpings stadsfullmäktiges handlingar för år 1887, Jönköping 1887, s 4–9). – Betänkande af Tekniska samfundets komité för behandling af väckt förslag ... Förberedande utredning angående uppförandet i Göteborg af en slagthusinrätt-ning med kreatursmarknad. [Rubr.] Gbg 1889. 9 s. (Tills med A. O. Elliot (ordf) m fl; Tekniska samfundets handlingar, 1889, n:o 5.) – Om grundvattens förekomst och användning. Föredr hållet vid Tekniska samfundets sammankomst d. 20 okt. 1890. [Rubr.] Gbg 1891. 21 s, 1 tab. (Ibid, 1891: 4.) – Om grundvattens ... användning. Berättelse från en studieresa år 1889. Gbg 1891. 79 s, 1 tab. – Om grundläggningsarbetena vid Göteborgs nya gasverk (Förhandlingarne vid Tekniska samfundets i Göteborg allmänna möte mellan tekniker och fabrikanter 10-12 augusti 1891, Gbg 1892, s 127 f). – [Om beton- och cementarbeten (diskussion)] (ibid, s 133 f). – Om koleran. Berättelse från en studieresa år 1893. Gbg 1893. 22 s. – P. M. rörande Göteborgs vattenledning [Rubr.] Gbg 1893. 16 s, 6 pl. [Undert s 10.] - Kolerans x, y, z. Föredr i Tekniska samfundet d 25 sept 1893. Gbg 1893. 26 s, 1 lab. [UrTekn samfundets handlingar, 1893: 8.] – Förslag till utvidgning af Sundsvalls vattenledning. Sundsvall 1894. 21 s. – P. M. rörande Kallebäckskällan. [Rubr.] Gbg 1894. 4:o. 6 s. [Undert.] – Utlåtande och förslag rörande frågan om anläggning af vattenledningjemte kloak- och dräneringssystem i Falu stad. Falun 1894. 4:o. 18 s. [Undert.] – Förslag till vattenaflopp för Göteborgs lågt belägna stadsdelar. [Rubr.] Gbg 1894. 4:o. 63 s, 14 pl. – Preliminärt förslag till utvidgning af Geflevattenverk. [Rubr.] Gefle 1894. 20s,3pl. ([Gävle,] Drätselkammarens utredning och yttrande i vattenledningsfrågan, Bilaga n:o 1.) – P. M. i anledning af Bauratli Hobrechts, professor Almquists och doktor Benckerts utlåtanden öfver undertecknads "Förslag till vattenaflopp för Göteborgs lågt belägna stadsdelar" (Diverse handlingar rörande Göteborgs vattenaflopp Gbg 1895, s 31–56). – Göteborgs nya vattenverk. Berättelse. Gbg 1895.95 s, 25 pl-bl. – Femårsberättelse öfver gatu- och vägförvaltningens tillverkning af betonrör för Göteborgs stads kloakarbeten under perioden 1890-1894. Gbg 1895. 4:o. 19 s. [Undert.] – P. M. rörande vattenkraften vid Lilla Edet. [Rubr.] Gbg 1895. 23 s, 1 pl. [Undert.] – Om kloakledningars dimensioner och lutningsförhållan- den. Med Polhemsmedaljen belönad täflingsskrift. Sthlm 1895. 4:o. 31 s. [Ur TT s å.] – Utlåtande öfver grundvattenundersökningar i Falun. Falun 1895. 4:o. 8 s. – Om offentliga slagthus och kreatursmarknader. Berättelse från en studieresa år 1894. [Rubr.] Gbg 1895. 4:o. 24 s, 2 pl. ([Även:] Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar, 1895: 34.) – Utlåtande rörande en föreslagen vattenledning i staden Kongsbacka. Kongs-backa 1895. 4:o. 8 s. – Förslag till nytt vattenverk för staden Gefle vid Lexvall. Gefle 1895. 4:o. 21 s, 4 pl. (Drätselkammarens utredn ... i vattenledningsfrågan, Bil 5.) - Berättelse öfver hydrografiska undersökningar för Ystads vattenledning (Ystads stadsfullmäktiges protokoll, Bihang n:o 3, Ystad 1896, s 2–14, 2 kartor). – Föredrag. Om vattenledningstryck och eldsläckning. Gbg 1896. 32 s, 8 s tab. [Ur Tekn samfundets handl s å, 7, bil 2. Ny utg:] Om ... Föredr. [Rubr.] Sundsvall 1912. 26 s, 8 s tab. – Vattenledningen i Alingsås. Alingsås 1897. 23 s. [Undert s 21.] – Förberedande utredning till ledning för utarbetande af ändrade bestämmelser om flottled och kungsådra. [Rubr.] Gbg 1897. 25 s. (Tills med H Steinmetz m fl; Tekniska samfundets handl, 1897: 3.) - Förslag till utvidgning af Göteborgs vattenverk. Gbg 1897. 66 s, 10 pl. [Undert s 47.] – Till Vattenledningsstyrelsen i Jönköping ... följande Preliminära utlåtande [förslag till utvidgning av stadens vattenledning] (Jönköpings stadsfullmäktiges handlingar 1897, s 86–89 [i n:o 4]). – Handlingar angående vatten- och kloakledning i Kalmar. Kalmar 1897. 32 s. – Utlåtande rörande förslaget till ny vattenledning för Uddevalla. Uddevalla 1897. 4:o. 5 s. (Uddevalla stadsfullmäktiges handlingar, 1897, no 259 [Mats Svensson,] Förslag till ny vattenledning för Uddevalla [bilaga].) – Användandet af konstgjordt grundvatten för Göteborgs vattenledning. Föredr i Tekniska samfundet (Industrien, tidn för tekn meddelanden m m, årg 6, 1897, Gbg, 4:o, s 104–106, 109–113, 117–121, 125–128, 133–135). – Till styrelsen för Städernas allmänna brandstodsbolag ... Utlåtande och förslag [om Norrköpings vattenlednings eldsläckningsförmåga] (Norrköpings stadsfullmägtiges handlingar 1897, n:o 39. SkrifVelse från Städernas ... med tillhörande utlåtanden Norrköping 1897, s 4–15) – Till Vattenlednings-styrelsen i Norrköping... Udåtande och förslag [till utvidgning av stadens vattenledning] (ibid, 1898: 88. Skrif-velse från Vattenledningsstyrelsen jemte utlåtande o förslag Norrköping 1898, s 2–13). – Förslag till utvidgning af Borås vattenledning. Borås 1898. 6, 22, 7 s. [Undert.] – Till Drätselkammaren i Malmö ... Utlåtande [om utredning av grundvattenfrågan]. Malmö 1898. 14 s. [Undert.] (Bihang till Malmö stadsfullmäktiges protokoll, 1898, n:r 108.) - Om ozonbehandling af dricksvatten (Förhandlingar vid Hälsovårdsföreningens i Stockholm sammankomster, årg för 1897, Sthlm 1898, s 27–38). [Jfr nedan 1903.] -Förslag till vattenledning och vattenaflopp i Sala (Till Vattenledningskomitén i Sala ... Utlåtande o förslag [rubr], Sala 1898[-1902], s 24–31). – Planscher till ... förslag till vatten- & afloppsledning för Sala stad april 1902 (ibid, s 93–104). – Hvarför användas icke vatten-klosetter i Sverige? (Förhandlingarna vid Nordiska teknikermötet i Stockholm den 15-19 juni 1897, Sthlm 1898, 4:o, s 232–234). - Bidrag till kännedomen om grundvattenförhållandena i Sverige (ibid, s 243–249). – Till vattenlednings styrelsen i Lund. Utlåtande. [Rubr; allm utredn av Lunds vattenförhållanden.] Lund 1899. 8 s. – Tillgodogörandet af Kronans vattenkraft i Motala ström för drift af ifrågasatt reparationsverkstad för S. J. 1899. 9 s. (Motala, Statsutskottets utlåtande nr 77.) [Enl uppg.] – Preliminärt förslag till vattenledning i Söderhamn (Handlingar rörande vattenledningsfrågan iSöderhamn 1899, s 52-64; även sep, 12 s). – Fullständigt förslag till vattenledning i Luleå. 1900. Ils. (Luleå, Stadsfullmäktiges handlingar, Ser C.) [Enl uppg.] - Öfver förevarande förslag till nybyggnad och ändring ... [av Uppsala vattenledning]. Utlåtande (Upsala stadsfullmäktiges tryck 1900, n;o 6 [rubr], Upsala 1900, s 2 f). – Till Drätselkammaren i Upsala. Förslag till utvidgning af Upsala vattenledning. [Rubr.] Upsala 1901. 33 s. (Ibid 1901, 5 [rubr].) – Förslag till reglering af Gafleån. [Rubr.] Gefle 1901. 18 s. – Utlåtande öfver grundvattenundersökningar i Sala. Sala 1901. 3 s. [Enl uppg.] – Till Vattenledningskomitén i Ystad ... Förslag till vattenledning i Ystad. [Rubr.] Ystad 1901. 25 s. [Undert s 19.] – Till Drätselkammaren i Helsingborg ... Förslag till utvidgning af Helsingborgs vattenledning genom tillgodogörande af Kvistoftaåns vattentillgång och vattenkraft. [Rubr.] Helsingborg 1901. 7 s. [Undert.] – Till Drätselkammaren ... Förslag till saltvattenledning i Helsingborg ... (Bihang till Stadsfullmäktiges i Helsingborg protokoll, 1901, n:r [2]. Handlingar rörande förslag till ... [rubr], Helsingborg 1901, s 1-8). – Utlåtande. Till Vattenledningsstyrelsen i Helsingborg (ibid, Handlingar rörande utvidgning af Helsingborgs stads vattenverk [rubr], Helsingborg 1901, s 1–35). – Till vattenledningskommittén i Hudiksvall. Utlåtande ([Bilaga till Hudiksvalls stadsfullmäktiges protokoll:] Betänkande angående vatten- och afloppsledningar i Hudiksvall Sthlm 1901, s 13–20, 25–45, 2 pl). – Om grundvattenbildning på konstgjord väg (Hälsovårdsföreningens i Stockholm förhandlingar, årg 19–20,1899 o 1900, Sthlm 1901, s 6–24; även sep, 20 s). [Annan utg:] Sthlm 1901. 18 s. [Ur Tekniska samfundets handl, 1899: 9, bil 2, 1900.] Övers: Les eaux souter-raines artificielles, Sthlm 1900, 35 s, o On artificial un-derground water, Sthlm 1900, 33 s). - Vattenregal eller storindustri? Föredr i Sv teknologfören d 12 febr 1902. Sthlm 1902. 10 s. – Utlåtande öfver förslag till turbinprofningsanstalt vid Lernbo [i Norrbärke]. Sthlm 1902. 6 s, 5 pl. (Tills med G. A. Granström, C. Ångström, M. Hedlund.) [Enl uppg.] – Till Stadsfullmäktiges Beredningsutskott. Utlåtande (Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar, 1902, n:o 6. Skrifvelser från Drätselkammaren uti ärendet angående utvidgning af stadens vattenledning med tillhörande förslag och bilagor... [rubr], Norrköping 1902, s 11–15) – Till herr ordföranden ... [yttrande] (ibid, 22. Framställning från Beredningsutskottet i fråga om ... utveckling rörande de särskilda förslagen för utvidgning och förbättring af stadens vattenledning [rubr], Norrköping 1902, s 4). – Till Vattenledningsstyrelsen i Örebro (Stadsfullmäktiges i Örebro tryck 1902, n:o 8. Handlingar angående de hydrografiska undersökningarne för föreslagen tillökning af vattenledningen i Örebro, Örebro 1902, 4:o, s 14-17). - [Konstgjord grundvattenbildning.] St. Petersburg 1902. 10 s. [Enl uppg; titel på ryska.] – Om vattenkraftanläggningar i höga norden. Föredr (Förhandlingar vid tredje allmänna svenska teknikermötet i Gefle den 16-18 juli 1901, Sthlm 1902, 4:o, s 1–3; även sep, 8:o, 11 s). – Trollhättans vattenkraft. Preliminär utredning på uppdrag af Kongl. maj:t verkställd. [Omsl.] Sthlm 1903. 4:o. 13 s, 4 pl. [Undert; ur TT s å.] – Om ozonbehandling af dricksvatten. Föredr vid Sv teknolog-föreningens afdelnings för Väg- o vattenbyggnadskonst sammanträde den 8 dec. 1902. Sthlm 1903. 7 s. [Ur TT s å. Även:] 15 s. – Die Kanalisation der Stadt St. Petersburg. Vortrag gehalten im Saale der Kaiserlich russischen technischen Gesellschaft. [Rubr.] S. – Peterburg 1903. 39 s, 1 tab, 8 pl. [Ur Protocoll No 2, 1903, der Extra-Versammlung vom 12. Februari 1903 des St. Petersburger Polytechnischen Vereins.] – Till Byggnadsnämnden i Linköping... Utlåtande o förslag / Det nya kloaksystemet (Handlingar och förslag tillhörande frågan om ny och fullständig plan för afloppsledningar i Linköping, Linköping 1903, s 13–32, 1 pl) - Utlåtande öfver förslag till utvidgning af Helsingborgs stads vattenverk. Till Drätselkammaren i Helsingborg. [+] F Enblom, Utredning angående förslag till vattenbehållare ... [Rubr.] Helsingborg 1904. 4:o. 8 s. – Förslag till utvidgning af Gefle vattenaflopp. [Rubr.] Gefle 1904. 45 s, 7 pl. [Omsl.] – Stockholms slussfråga. Sthlm 1904. 4:o. 15 s, 7 pl. [Ur TT s å.] – L'abaissement progressif du niveau des eaux souterraines. [Rubr.] 1904. 7 s. [Efter TT s å?] – Föreslagna utvidgningar af Örebro stads vattenaflopp och vattenledning. [Rubr.] Gefle 1905. 37 s, 2 pl. [Efter TT s å.] – Utredning rörande vattenfall i Lagan. Sthlm 1905. 86 s, 5 pl. [Undert s 64 tills med M Hedlund o S Lübeck.] – Underdånigt utlåtande i Trollhättefrågan afgifvet den 1 maj 1905. Sthlm 1905. 4:o. 14 s, 1 karta. [Ur TT s å.] – Till Drätselkammaren i Malmö ... Förslag till vattenaflopp i Malmö. [Rubr.] Malmö 1905. 4:o. 28 s. [Undert.] – Betänkande afgifvet af Kommittén för en teknisk centralmyndighet. Sthlm 1907. 20 s. [Undert; tills med E Fränckel (ordf) m fl; Svenska teknologföreningens handlingar n:r 8.) – Förslag till ny taxa för ingeniörsarbeten inom väg-och vattenbyggnadsfacket. Sthlm 1908. 16 s. [Undert s 13 tills med F Söderbergh o V Ståhle.] (Ibid, 15.) – Förslag till fri- och industrihamnar i Malmö. Utlåtande och kostnadsberäkningar. Malmö 1908 [kartorna]. 4:o. 71 s, 21 stora kartor. [Anon; tills med C. E. J. Peterson m fl.] - Underdånig berättelse rörande granskning af Statens järnvägars räkenskaper och förvaltning under år 1908(-1921). Afgifven af därtill af Kungl. maj:t förordnade öfVerrevisorer. Sthlm 1909–22. [Undert tills med V Moll o H Lamm / O Lamm / C Ekman.] – Förslag till bildande af Svenska vatten-kraftföreningen. Sthlm 1909. 9 s. (Tills med E. Biesért m fl.) [Enl uppg.] – Revision af expropriationslag-stiftningen angående elektriska ledningars framdragande. [Rubr.] Sthlm 1910.11 s. [Undert tills med fle- ra; ur TT s å.] ([Omsl:] Svenska vattenkraftföreningens publikationer, nr 11.) – Les eaux souter-raines de la Suéde (Bulletin de la Société beige de géologie, de paléontologie et d'hydrologie, Mémoires, tome/année 24, 1910, Bruxelles, s 221–334, 11 pl-bl; även sep, 115 s, 11 pl-bl). – Die Grundwasser mit besonderer Beriicksichtigung der Grundwasser Schwedens. Miinchen und Berlin 1911. 106 s, 11 pl-bl. – Betänkande med förslag till vattenlag m. m. afgifvet af vattenrätts- o dikningslagkommittéerna. Sthlm 1911. VIII, 720 s, 1 pl. [Föret; tills med H v Sydow (ord!) m fl.] – System Frigator. Sthlm 1911. 11 s. [Enl uppg.] -Erinringar med anledning af K. Järnvägsstyrelsens utlåtande öfver öfverrevisorernas berättelse för år 1909. Sthlm 1911. 4 s. (Tills med H. Lamm, V. Moll.)  - Om Sveriges grundvattenförhållanden. Sthlm 1911, 108 s, 11 pl-bl. – Frågan om utvidgade koncessionsbestämmelser för kraftdistribution. Sv vattenkraftföreningens skrifvelse till Konungen med hemställan om utredning i ämnet. [Rubr.] Sthlm 1911. 17 s. (Tills med J Hellner (ordf) m fl; Svenska vattenkraftföreningens publ 18 (1911: 4).) – [De hufvudsakligaste af den föreslagna vattenlagens bestämmelser om tillgodogörande af vattenkraft (diskussionsinlägg)] (ibid, 21 (1911: 7). Sv vattenkraftföreningens andra ordinarie årsmöte d 4 maj 1911, Sthlm 1911, s 62-64, 72,74). – [Vattenrättstvisterna och deras följder för vår vattenkraftindustri (d:o)] (ibid, 28 (1912: 4). ... tredje ord årsmöte ... d 18 april 1912, Sthlm 1912, s 73). – Kungsådran. Sv vattenkraftföreningens framställning till Konungen med anl af väckt förslag om tidsbegränsning vid tillstånd att öfverbygga kungsådra. [Rubr.] Sthlm 1912.16 s. [Undert tills medj Hellner (ordf).] (Ibid, 32 (1912: 8).) – Kylteknikens betydelse för det modärna samhället. Föredr vid Sv teknologförbun-dets jubileumsmöte i nov 1911. [Rubr.] Sthlm 1912. 16 s. [Ur TT s å.] – The Frigator system. Sthlm 1913. [Enl bibliogr uppg; övers fr Revue general du froid.] – Tredje mellanfolkliga kylkongressen Stockholm 1913 (Våra livsmedel ... organ för kylteknik o livsmedelsindustri, årg 3, 1913, Sthlm, 4:o, s 369-372; även sep, 6 s). – Undervisningen i fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst vid Tekniska högskolan (Svensk tidskrift, årg 3,1913, Sthlm, s 243–262). – Betänkande öfver undervisningen vid Kungl. tekniska högskolans fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst, afgifvet af härför af Sv teknologföreningens afd för väg- o vattenbyggnadskonst d 26 maj 1913 utsedda kommitterade. Sthlm 1915. 19 s. [Undert s 16 tills med O. Hallström m fl.] (Sv teknologföreningens handl, 74.) - Yttrande af den utaf Svenska teknologfören tillsatta kommittén för afgifvande af Utlåtande öfver förslag till lag angående vatten- och luftförorening. Sthlm 1916. 37 s. [Undert (ordf) tills med Peter Klason m fl.] (Ibid, 83.) - Kylindustriens utveckling / Die Enrwickelung der Kälteindustrie (Förhandlingarne vid Baltiska ingenjörskongressen i Malmö den 13–18 juli 1914, afd 5. Protokoll från sammanträdena inom afdelningarna för värmeteknik & mekanik [även tysk titel], Sthlm 1916, 4:o, s 48–51). – The subterranean waters of Australia. [Rubr.] Upps 1917. 28 s. (VA, Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, bd 6, n:o 10.) – Om kon- cession och lösningsrätt. Sthlm 1917. 13 s. (Sv vattenkraftföreningens publikationer, 89 (1917: 10).) – Salthalten i några svenska grundvatten (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 40, 1918, Sthlm, s 776-782; även sep, 7 s). – Stockholms värme-och kraftfråga. Sthlm 1918. 28 s. [Ur TT s å.] – Sveriges vattenlagstiftning. Föredr (Svenska elektricitetsverksföreningens handlingar, Årsmötet 1918, d 2. Gemensamma förhandlingar med Norske Elektricitetsverkers Förening, Kristiania u å, s 16–31 = 1918, n:o 17). – Några allmänna synpunkter rörande världstrafikens utveckling. Utdrag ur en utredning rörande Shanghais hamn ... Sthlm 1919. 20 s. [Ur TT s å.] (Tills med H v Heidenstam o P. G. Hörnell.) - The future development of the Shanghai harbour. Report to the Whangpoo conservancy board by Vattenbygg-nadsbyran ... represented by ... U o 1919. 4:o. 54 s. (D:o.) – Tekniskt-vetenskaplig forskning i England. Erfarenheter från en studieresa. Sthlm 1920. 17 s. ([Omsl:] rVA, Meddelande n:r 2.) – Svenska vattendrag i forna tider (Hyllningsskrift tillägnad F. Vilh. Hansen Sthlm 1922, 4:o, s 62–71). – Monaco. Sthlm 1923. 224 s, 1 pl, 1 karta. – Backuskulten genom tiderna av Diron. Sthlm 1924. 107 s. [Pseud.] [Annan utg] s å. 94 s. – Irland och irländarna. Sthlm 1925. 202 s. – Några ord om humor och humorister (År 1927 den 9 aug, då Erik Åkerlund passerade halvsekelslinjen, överlämnas ... denna bokSthlm 1927, 4:o, s 168–179). – Detektiven i romanen och i verkligheten. Sthlm 1928. 209 s. – Minnesanteckningar. Sthlm 1929. 272 s. 2. uppl s å. 273 s. – Några huvuddrag av vattenlagen med kommentarer (De tekniska vetenskaperna, avd Väg- och vattenbyggnader, bd 4. Vattenbyggnader, Sthlm 1931, s 305–338). – Inledning (Uppfinningarnas bok, Ny fullst omarb uppl under red av S Lindstedt, 6. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart, Sthlm 1931, 4:o, s 1–11). – Patentschrift 1886: 34876 o 36455, Berlin, Patent 1892: 3967, Sthlm, 1892: nr 10019 o 1902: nr 1337, London, 1902: Brevet d'invention nr 317901, Paris, 1903: nr 727446, Washington; bidrag i: Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar, 1885: nr 66, 1886: 78, 1887: 65, 1888: 49, 102, 117, 121, 1889: 15, 56, 58, 63, 87, 102, 111, 141, 160, 1890: 57, 60, 86, 123, 1891: 34, 110, 1892: 64, 77, 82, 98, 106, 1893: 19, 38, 40, 47, 64, 116, 124, 1894: 1,18, 24, 26, 76, 81, 88, 1895: 6,17,26, 33, 34, 35, 65, 104, 125, 129, 1896: 10, 18, 33, 37, 42, 112, 146, 1897: 54, Tekniska samfundets handlingar, 1893: 4, 7, 8, 9, 1894: 12, 1895: 9, 11, 13, 1896: 7, 14, 1897: 8, 13, 1898: 10, 1899: 9, 1902: 5, 1904: 16, Gbg, [Bihang till Malmö stadsfullmäktiges protokoll,] Bil. n:o 10,1893, 12, 1894, 14,1897, 16,1897 [utlåtanden ställda till Drätselkammaren i Malmö], Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtanden och memorial, år ... jämte Bihang 1902: Bih n:r 55, 1903: 116, 1905: 2, 40, 48, 1906: 90, 1907: 35, 36, 47, 64, 77, 78,126,143, 147, o Stockholms stadsfullmäktiges handlingar: protokoll, 1904-08, även Motion 1905: 9, 1906: 9 o 1909: 24, FK, yttranden i protokoll 1907: nr 16 o 33, 1908: 18, 48, 61, 1909: 38, 43, 45, Motion n:o 11 [rubr], Sthlm 1908, 16 s (Bihang till Riksdagens protokoll... 1908, saml 1, afd 2, bd 1: 11) o medv i motioner ibid 1907 ... bd 1: 47 o 48,1908: 1: 12 o 27 samt 1909: 1:12; artiklar i Nordisk familjebok, bd 1-5,1904–06, 8, 1908, o 17, 1912, Sthlm (signj. G. R.); medv hTeknisk tidskrift (ovan: TT), 1883, 1887 o 1890 (endast referat), avd Byggnadskonst 1895, 1896, 1898, 1900, Allm avd 1897, 1898, 1900–1909, 1918, 1925,1932, Väg- och vattenbyggnadskonst 1901–1903, 1911, Veckouppl 1910, 1912–1914, 1918, Sthlm, 4:o, Schilling'sJournal fur Gasbeleuchtung und verwandte Beleuchtungsarten sowie fur Wasserversorgung, Jahrg 43, 1900, Mimenen, 4:o, The Public health engineer, 5, 1901, London, St. Petersburger Polytechni-scher Verein, Protocoll, 1901: No 6 o 1903: Extra-Versammlung vom 12. Februar, 2, The Surveyor and Municipal and county engineer, 11, 1901, 14, 1904, London, La Technologie sanitaire, année 8,1902/03, Louvain, 1 okt o 1 mars, Der Gesundheits-Ingenieur, 1902, Miinchen und Berlin, fol, De Ingenieur, jaarg 20, 1905, 's Gravenhage, La Revue general du froid, année 3, 1911, Paris, Zeitschrift fur die gesamte Kälte-Industrie, Jahrg 18,1911, Miinchen, fol, The Queensland Geographical journal, including the Proceedings of the Royal Geographical society of Australasia N S, vol 34-35,1918-20, Brisbane; titlar för artiklar o ovan ofullständigt eller kursivt anförda skrifter se R Smedberg, Bibliographia Richertiana (Hyllningsskrift tillägnad J. Gust. Richert.... Sthlm 1918, s 402-424), där dock många som sep angivna skrifter tycks vara utbrutna artiklar som inte kunnat lokaliseras trots sin paginering och i stället givits fingerat sidantal; vidare bl a i DN 1924: 29/9,1928: Söndagsbilaga 2, 9,16, 23 o 30/9, S-T 1925:19/4, 19/7.

Redigerat: De tekniska vetenskaperna, avd Väg- och vattenbyggnader. Bd 1–4. Sthlm 1928–31. (2–3 tills med Hj. G. Åberg.) 1. Samfärdsel. 1929. 310 s. 2. Vägar och gator. 1928. 342 s. 3. Järnvägar. 1929. 742 s. 4. Vattenbyggnader. 1931. IX, 338 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 12 aug 1903, nr 3, RA.

T Althin, Vattenbyggnadsbyrån 1897–1947 (1947), o där anf litt; A Attman, Gbgs stadsfullm 1863–1962, 1:1–2 (1963); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); O Nyman, Högern o kungamakten 1911-1914 (1957); SMoK; B Sundin, Ingenjörsvetenskapens tidevarv (1981); SvTeknF; J Torbacke, "Försvaret främst". Tre studier Ull belysn av borggårdskrisens problematik (1983); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 1 (1988).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Gustaf Richert, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6727, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Hult), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6727
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Gustaf Richert, urn:sbl:6727, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Hult), hämtad 2024-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se