Georg (Jurgen) Richolff

Född:1494 – Tyskland (i Lübeck)
Död:1573 – Tyskland (i Lübeck, begr i Mariakyrkan)

Boktryckare


Band 30 (1998-2000), sida 163.

Meriter

Richolff, Georg (Jurgen), f 1494 trol i Lübeck, d 1573 där (begr omkr 1 april i Mariakyrkan). Föräldrar: boktryckaren Georg R o Anna. Boktryckare i Tyskland 18–68 (med avbrott), kom till Sverige senast 25, deltog i upprättandet av k tryckeriet i Sthlm 26, förestod k tryckeriet där 2627 o i Uppsala 3941.

Biografi

Inkunabeltidens boktryck i Sverige var en avläggare från Lübeck. De tidigaste tryckarna, Johann Snell och Bartholomeus Ghotan, kom därifrån och återvände efter kortvariga tryckuppdrag dit. Kontakterna mellan nordtyskt och sv boktryck bestod även under 1500-talet. R:s far, som före 1501 etablerat sig i Lübeck, framställde där 1506 en ny upplaga av Alanus de Rupes De psalterio b. Mariae virginis, bekostad av Svante Nilsson (Sture). Fadern dog troligen 1516, men verksamheten drevs vidare av hans änka, och två år senare kunde den som tjugofyraåring myndigförklarade R överta tryckeriet. Endast smärre tryck på lågtyska 151820 är kända från hans tidiga verksamhet i Lübeck.

Att R skulle varit den ej namngivne tryckare som medföljde en lybsk delegation till Gustav Eriksson (Gustav I) i Söderköping 1522 (Collijn 1947) är osäkert. Flera forskare har hävdat att det troligen rörde sig om prästen Oluf Ulricksøn, vars namn 1523 står på tre Söderköpingstryck och som senare var verksam som boktryckare i Malmö (bl a Ljung). Senast 1525 befann sig emellertid R i Uppsala. Uppenbarligen hade han åtagit sig att svara för tryckningen av Nya testamentet på svenska. Det gamla Uppsalatryckeriets stilförråd var slitet och bristfälligt, men R hade från Lübeck medfört ett antal nya stilar. Gammalt och nytt typmaterial blandades i den tidebok på latin som R signerade 1525. En "liten rätt oskön schwabacktyp" (Collijn 1947) kom till användning för ett ettbladstryck med sv avlatsböner, för den sv tideboken Vor fruwe thyder och i sept s å för det lilla trycket Statuta provincialia, som dock Armerats av Uppsalabokbindaren Bartholomeus Fabri, som förmodligen blev en av R:s sättare.

Snart fick R i uppdrag att ombesörja tryckeriets flyttning till Sthlm. Orsaken till överflyttningen bör ha varit att produktionen av Nya testamentet skulle kunna ske under direkt överinseende av Olavus Petri, som också mottog de statliga anslagen till tryckeriet. Pressen installerades i hospitalet på Själagårdsgatan, där det k tryckeriet, som under återstoden av seklet innehade en monopolställning, fanns kvar in på 1600-talet. R:s första Stockholms-tryck var den första sv reformationsskriften, Een nyttwgh wnderwijsning färdigtryckt 14 febr 1526, som senare s å följdes av Een skön nyttugh vnderwisningh.

Thet Nyia Testamentit på swensko var färdigtryckt 15 aug 1526. För sättningen av bokens text respektive marginalnoter använde R två nygjutna schwabachstilar. Typografisk förlaga var en nyligen utgiven Strassburg-edition. Upplagan har uppskattats till 2 000 exemplar och priset torde ha varit tre mark. Varje kyrka i riket ålades att köpa ett exemplar; om icke, kunde prästen "gå gellit quijtt" (Collijn 193438, s 335).

Efter avslutad tryckning återvände R till Tyskland. Där var han verksam i Hamburg med tryckning av reformationsskrifter 152931 men befann sig åter i Lübeck 1532. Från hans tryckeri där kom 153738 en utgåva av Olavus Petris sv postilla.

Gustav I hade i sin brevväxling med Hans Brask 1527 sagt sig kunna undvara tyska tryckare, då det k tryckeriet var besatt med "goda swenska karla" (Collijn 1927–31, s 85). Om dessa, som med äldre material och de tillskott R medfört svarade för de många mindre trycken producerade 1527-39, vet vi föga. Men sedan översättningen av Gamla testamentet inletts 1534 och några prov utgetts 1536 måste konungen ånyo låta inkalla utländsk kompetens för det krävande projekt som publiceringen av hela Bibeln på svenska innebar. Kännedom om avtalsförhållandet saknas dock.

När R 1539 anlände till Sverige för det stora bibeltrycket, för vilket tryckeriet flyttades till Uppsala, medförde han från Lübeck matriser till en helt ny uppsättning stilar, vilka karaktäriserats som fullt moderna och kvalitetsmässigt jämbördiga med andra tyska tryckeriers (Bengtsson). För textsättning användes en rundad schwabach i tre grader och för rubriker två frakturstilar. Schwabach dominerade i Luthers tryck, som blev förebildliga för den sv reformationens bokproduktion, vilken därigenom även grafiskt knöts samman med den tyska protestantismen. Initialer och träsnittsramar hämtade R likaledes från Tyskland.

Biblia 154041 omfattar 762 folioblad och är illustrerad med 60-talet träsnitt, huvudsakligen kopior efter tyska förlagor. Upplagans storlek kan ha varit ett par tusen exemplar. Att stilgjutning, sättning och tryckning av detta seklets inte bara största utan också vackraste bokverk klarades av på högst två år visar att R var en mycket skicklig tryckeriledare. Priset torde ha satts till 10 mark, och liksom med Nya testamentet 1526 ålades kyrkorna i riket att skaffa verket. Det väl in trimmade tryckeriet i Uppsala utnyttjades under 1541 också för nya editioner av Handboken och Mässan på svenska samt några k skrivelser.

10 aug 1541 utfärdades pass för R att återresa till Lübeck. Möjligen slutförde han där för sv räkning en fragmentariskt bevarad psalmboksupplaga. I hemstaden var han sedan flitigt verksam till 1568.

Den nimbus som omgivit de tidiga utövarna av boktryckarkonsten har ofta lett till att eftervärlden överskattat deras betydelse. R var dock utan tvivel en skicklig tryckare och en säker typograf – och framför allt en god organisatör av större tryckuppgifter; därom vittnar utgåvorna av Nya testamentet 1526 och Bibeln 154041. Någon del i textredigeringsprocessen har han däremot säkert inte tagit. Det är heller inte troligt att några av de böcker R tryckte i Sverige var hans egna förlagsartiklar. Hans aktiva verksamhet i Sverige omfattade sammanlagt endast fem år. Det inflytande han genom typsnittsförvärv och grafisk gestaltning kom att utöva på sv boktryck sträckte sig emellertid in på 1600-talet.

Författare

Per S Ridderstad



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allgemeine deutsche Biographie, 28 (1889); B Bengtsson, Sv stilgjuteri före år 1700 (1956); I Collijn, Sveriges bibliografi intill år 1600, 1 (1934–38), 2 (1927–31); dens, Sv boktryckerihist under 14-o 1500-talen (1947); K Gierow, Studier kring Malmø-bogen (1979); S Ljung, Söderköpings hist, 1 (1949); H Stålhane, Gustav Vasas bibel (Berömda böcker, utg T Nyman, [1,] 1956).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Georg (Jurgen) Richolff, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6733, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per S Ridderstad), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6733
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Georg (Jurgen) Richolff, urn:sbl:6733, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per S Ridderstad), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se